Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7
|
|
- Robert Sundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel Slutarpå Pluralsuffix Exempel(obestsg,bestsg,obestpl,bestpl) en obetonat a or enflicka,flickan,flickor,flickorna en obetonat e ar enpojke,pojken,pojkar,pojkarna en Merstavig, slutbetoning (inte aoch e), tion, het,or,oftalåneord er enpresent,presenten,presenter,presenterna enlektion,lektionen,lektioner,lektionerna enhemlighet,hemligheten,hemligheter, hemligheterna endator,datorn,datorer,datorerna en (n)ing ar entidning,tidningen,tidningar,tidningarna en konsonant ar enbil,bilen,bilar,bilarna er ensak,saken,saker,sakerna ett konsonant ettskepp,skeppet,skepp,skeppen(bestpl en) ett betonadvokal er ettgeni,geniet,genier,genierna ett vokal en ettbälte,bältet,bälten,bältena 2.Adjektivändelser Läsomadjektivändelseriobestämdformidingrammatikbok.Adjektivfårsammaändelser eftert.ex.någon/någotocheftervaraellerbli.. Adjektivfåra formmedt.ex.plural,bestämdform,genitiv(possessiv),samma,denhär,jfr: gladakatter dengladakatten hennesgladakatt sammagladakatt denhärgladakatten dendärgladakatten 3.Presensparticip andeombasformenslutarpå a(talande) endeombasformenslutarpåenannanlångvokal(gående) Presensparticipharingaandraändelser.Detanvändssomadjektiv,adverb,substantiv. 4.Perfektparticip Hurmanbildarbasformen: dförsvagaverbsomslutarpå a(stängd) tförsvaraverbsomslutarpåk,p,t(köpt) ddförkortverb(trodd) enförstarkaverb(skriven) 1
2 GuidetillSWED2030HT2009Sidan2av7 Participetfåradjektivändelserenligtsubstantivet(föresubstantivochefterär): OBS!a former(bestämdform/plural/possessivtosv.)fråna verbslutarpå eistället detbetaladebordet,dittbetaladebord,matvarornaärbetalade ett ord: t/ ttutan d enköptklocka,ettköptbord,klockornaärköpta enbeboddö,ettbebotthus,beboddaöar synkope: er, en, elförlorar e med a ändelse(t.ex.iplural) participfrånstarkaverb: etutan enmedett ord enskrivenbok,ettskrivetbrev,skrivnabrev Perfektparticipkanocksåanvändasefter bli (process)och vara (resultat) bilenblirreparerad(process) bilenärreparerad(resultat) TIPS!Observeraattbliochvaraintegörpassivformpåsvenska.Dengörmanmed s. 5.Kompareraadjektivikomparativochsuperlativ snäll snällare snällast böjningavsvagaadjektiv typisk mertypisk mesttypisk mer mest,t.ex.med isk liten mindre minst böjningavstarkaadjektiv stor större störst lång längre längst bra bättre bäst mycket mer mest många fler flest etc. 6.Repetitionavaktivaverbformer Svagaverb Infinitiv Imperativ Presens Preteritum Perfekt/pluskvamperfekt Grupp1 arbeta arbeta arbetar arbetade har/hadearbetat Grupp2a ringa ring ringer ringde har/haderingt Grupp2b stammen slutarpå s/ k/ p/ t köpa köp köper köpte har/hadeköpt Grupp3 stamvokal(bo) bor bodde har/hadebott Grupp3ärenmycketlitengruppverbmedbo,må,tro,ro,etc. 2
3 GuidetillSWED2030HT2009Sidan3av7 Starkaverbharvokaländring:Vokal1 Vokal2 Vokal3 Vokal1:infinitiv,imperativochpresens(presensformenslutaroftapå er) Vokal2:preteritum Vokal3:perfekt/pluskvamperfekt(supinumformenslutaroftapå it) Infinitiv Imperativ Presens Preteritum Perfekt/pluskvamperfekt Gruppie i bita bit biter bet har/hadebitit Framtid kommeratt+infinitiv prognos(t.ex.detkommerattregna.) ska+infinitiv beslut(t.ex.jagskablirik.) tänker+infinitiv plan(t.ex.detänkerresatillsverigeisommar.) presens+tidsordiframtiden allmänt(t.ex.2010ärdetvmifotbollisydafrika.) TIPS!Frånpreteritumformenkanmanförutsägadeandraformerna. TIPS!Engelsktalandemixaroftaihoppresensochinfinitiv(eftersomdeformernapå engelskaoftastserlikadanaut).mitttips:närduharskrivitentext,gåigenomtextenoch dubbelkollaprecisdessatvåformeriheladintextförattundvikamisstag.infinitiv förekommeroftaefterandraverbsommodalverbsomska,måste,behöver/behövde, får/fick,vill/ville,bör/borde,ellerefterpseudmodalverbsombörjar/började,slutar/slutade, fortsätter/fortsatt,kommer/kom(att),osv. 7.Passivverbform Objektblirsubjekt.Agenten(originalsubjektet)kanståefterav. Läggtill sefterdenaktivaverbformenöveralltutomipresens. Ipresensföljer sbasformen(imperativformen) Aktivform Passivform Honskaskrivaboken Bokenskaskrivas Honskriverboken Bokenskrivs(OBS!inteskrivers) Honskrevboken Bokenskrevs Honhar/hadeskrivitboken Bokenhar/hadeskrivits Aktivform Passivformmedagent SaraKadeforsskrevboken BokenskrevsavSaraKadefors 8.Attuttryckaenhypotetisksituationellerartighet Oftamedskulle,kunde,bordeochverbipreteritum.Ettspecialfallärvore(vara)och uttrycksom:detvetefan!ellertackvaredig Vissaordanvändsiblandinskrift,t.ex.lär,torde(ungefärligbetydelse:supposedly) Hypotetiskt: OmjagkundetalajapanskaskullejagåkatillTokyo. Omhanhade50000kronorskullehanköpaennybil. Fickjagenjordenruntresasåvorejagglad. 3
4 GuidetillSWED2030HT2009Sidan4av7 Artighet: Skulledukunnastängadörren,tack? Skulledukunnaskickasaltet,tack? Mankanocksåuttryckaartighetmed kan :Kandugemigsaltet,tack? (Imperativärfaktisktintedirektoartigtommanläggertilltack:Gemigsaltet,tackmendet ärartigaremedskulle.) 9.Verbochadverbförriktning(rörelse)respektivebefintlighet(plats/position) Verbförriktning,t.ex. Verbförbefintlighet,t.ex. ställa flytta stå lägga åka ligga sätta resa finnas sätta(sig) köra sitta flyga vara cykla bo Adverbförriktning,t.ex. Adverbförbefintlighet,t.ex. in inne ut ute upp uppe ner nere hem hemma bort borta fram framme Adverbförriktninganvändsmedverbförriktning,ochvice versa. 10.Ordföljdihuvudsatsochbisats(seocksåextrastencilfrånklassen) B.I.F.F. regelnibisatskommerinte*föreförstaverbet(*inte=allasatsadverbial) HuvudsatsBisats Johanåtintedärföratthanintevarhungrig. (efter)(före) Satsdverbialär:inte,alltid,aldrig,också,ibland,egentligen(actually),fortfarande(still), jämt(always),troligen(probably),nog(probably),väl(iretoriskfråga) Bisatsinledandeordär:om(if),därföratt/eftersom(because),innan(before),frågeordi indirekttal,trotsatt(despitethat),medan(while),som(relativepronoun,thatasrelative pronoun),att(thatascomplimentizer),såatt(sothat) Bisatseräroftaindirekttalsombörjarmedverbsomsäga,fråga,undra,vilja,veta 11.KulturI Duskakunnareflekteraom: FörfattarenSaraKadeforsochhennesbokSandorSlashIda MultikulturellaSverige,statistiskamigrationstrender,kunnaordsominvandring, utvandring,ansökaomasyl,hemspråk,förorten,innerstan,invandrarsvenskaoch slangordsomguss,keff,svenne,m.m.(sewebbövning). 4
5 GuidetillSWED2030HT2009Sidan5av7 FilmenEttÖgaRött(regissörDanielWallentin,2007efterbokenavJohanHassen Khmeiri)ochArn(regissörPeterFlinth,2007efterböckeravJanGuillou). Vikingatiden:Denstartadeca.år793medattackenpåklostretLindisfarneiEngland ochvaradeiknappt300år.vikingarnavarupptäckare,rövare,bönder,bosättare, handelsmän,skickligaskeppsbyggareochsjömän.derestevästerut(mestnorrmän ochdanskar)ochösterut(mestsvenskar).desegladetillochbosattesigpåisland, GrönlandochVinland(NewFoundland).DegrundadeDublinochryskastäderoch attackeradeenglandochfrankrike,m.m.dehärskadeöverstoradelaravnuvarande Storbritannien,ochrestetillKonstantinopelochnuvarandemellanöstern.Wilhelm ErövrarenhadevikingabakgrundnärhanerövradeEngland1066(Slagetvid Hastings).Vitittadeocksåpåwebb TVomBirkakorsetochbildstenenfrånGotland. Svenskansspråkfamilj:indeoeuropeiska>germanska>nordgermanska (skandinaviskaspråk)/västgermanska(t.ex.tyska,holländska, engelska)/östgermanska(gotsikasomärutdött);nordgermanska>östskandinaviska meddanska(historisktperspektiv)ellerhalvöskandinaviskamednorska,danska (frånettnutidaperspektiv) kändaföretagisverigeochkungensrollsomrepresentantförsvensktnäringsliv skandinaviskmusikochpopmusik(baseratpåklasspresentationerna) 12.Ordförråd Nyttordförrådsom Starkaverb(stencilmedverbgrupperenligtvokalkedjor) Förkortningar(stencilmedvanligaförkortningar,t.ex.d.v.s.,f.d.f.n.,o.s.v.) NyaordiarbetsbladfrånSandorslashIda Nyaordistenciler(t.ex.ungdomsspråk) Lexinsanimeradebildteman(31Dator,30Väder,29Mått,vikt,geometri) Somär(a)ettrelativpronomensomsyftartillbakapåenantecedentföresom,eller (b) as/like dvs.ettordförattintroduceraenjämförelse.attär(a)infitivmarkör (uttalassom å dvs.[o]iinternationalphoneticalphabet),eller(b)denvanligaste bisatsmarkörensominlederenallämnbisats(uttalas[att]) Detärbraattvetaattdetfinnsinformativa,appelativaochexpressivatexttyper. Manbörocksåkännatillattordkunskapomfattarolikaaspektermedordsom uttal stavning betydelser(definitioner,beskrivandeomskrivningar) kollokationer(ordsgrannar) semantiskarelationer(t.ex.synonymer,antonymer,hyponymi(specifikare), hyperonymi(generellare) konnotationer(t.ex.positiv/negativbasbetydelse,emotivaassociationer) stilistiskadimensioner(t.ex.slang,tabu ord,informell formell,talspråk skrivspråk) domän(t.ex.domänennäringslivharenmassaordförknippademedsig) 5
6 GuidetillSWED2030HT2009Sidan6av7 OBS!!ASPEKTERNANEDANÄRINTETILLTEST2MENSAKERSOMVIKOMMERATT TÄCKAHÄRNÄSTIKURSEN. 13.EMFATISKAUTTRYCK Suffixenjätte,super,favorit,ultra ochordenmycket,väldigt,hemskt,otroligtgeremfas. 14.PARTIKELVERB(9.17igrammatikboken) Betydelse:partikelverbetharenannanbetydelseänverbetförsig Uttal:trycketliggerpåpartikeln Syntax:partikelnkommerföreobjektet Partikelverb Verbmedpreposition Jaghälsarpåminavänner.(visit) Jaghälsarpådennyagrannen.(greet) Jagkompåenhistoria.(madeup,remembered) Jagkompåfesten.(came) tyckaom (gilla) hittapå (comeupwith) slåpå (turnon) kännaigen (recognize) stängaav (turnoff) tapåsig (takeresponsibiltiy) 15.Inget intenågotosv. Ihuvudsatsärbådaokej.Ibisats(subclause)användsbaraformeninte något.tänkdå ocksåpåbiff regeln! Huvudsats Okejihuvudsatsochalltidibisats Inget(ett ordisingular) Inte något Ingen(en ordisingular) Inte någon Inga(ordiplural) Inte några Ingenting(iställetföringet,starkare) Inte någonting Ingenstans(plats) Inte någonstans Huvudsats: Vikingarnahadeingahornpåhjälmarna. Vikingarnahadeintenågrahornpåhjälmarna. Bisats: Vivetattvikingarnaintehadenågrahornpåhjälmarna.(BIFF regelnockså!) *Vivetattvikingarnahadeingahornpåhjälmarna(ogrammatiskt) 16.Ordbildning Suffix Satsdel Betydelse Exempel are substantiv(nomen) person (alltiden ord) översättare brobyggare lös adjektiv Negativt(saknar) bostadslös fri adjektiv Positivt(frifrån) rökfri 17.sin/sitt/sinarespektivehans/hennes/deras 6
7 GuidetillSWED2030HT2009Sidan7av7 Sin/sitt/sinaanvändsiställetförhans,hennes,dess,derasnärmansyftarpåsubjektet. Detböjsmedsubstantivet:Olletyckeronsinhund,sittrumochsinaskor OBS!sin sitt sinakaninteanvändaspåsubjektetsplats varkenihuvudsatselleribisats. 18.tycker/tänker/tror(16.3a)ochkänner/vet/kännertill tycka subjektivåsikt JagtyckerattPettersmusikärbra. tänkapå kognitivaktion Hantänkeroftapåsinbarndom. tänka+inf. planera,ämna VitänkeråkatillKanadaisommar tro antaattnågotärsant Detrorpåvadhansäger. tyckaom gilla Dutyckeromblåbärspaj. kännaresp.veta Jagvetvemkungenärmenjagkännerintehonom. 19.Formelltdet subjekt( ) Formelltärdetsubjektet.Detfinnsolikafall. A.Detföremfatiskomskrivning DetvarkungensomdeladeutNobelpriset(inteSilvia). DetärpålördagsomdetärHalloween. B.Detmedintransitivaverb(möjligtvisvanligareitalspråk;jagärdockosäkerpådetta) Detkommerenbilpåvägen. Detgåretttågvarjetimma. (a)subjektetmåsteståiobestämdform(representeranyinformation) (b)verbetmåstevaraintransitivt(d.v.s.intehaettobjekt) Typiskasådanaverb:vara,finnas,bo,stå,ligga,sitta,hänga,saknas,fattas,komma,gå, springa,simma,etc. C.Väderuttryckharoftastdet subjekt Detregnar. Detärvackertväder. Detär20minusgraderute. 20.vem/vemsom(16.6) Indirektafrågorhar SOM efterfrågeordetomdetärpåsubjektetsplats. Vetduvemsomkomtillstanigår? Hanundradevadsomhadehänt. Defrågadevemsboksomlågpågolvet. 7
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
VERBGRUPPER.
VERBGRUPPER 1 Grupp 1 1. Verben i grupp 1 har a i alla former eftersom stammen slutar på a. 2. Verben slutar på r i presens, de i preteritum och t i supinum. 3. Infinitiv och imperativ har samma form.
Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -
Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17
Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte
Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå
Förord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben
Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd
Svenska 3 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. a) trevligt 1. b) detsamma
Förord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s
Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett
forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?
3 oktober B2 del 1 Idag: Hur mår du? Frågor på ordkorten Grammatikläxan Lyssna på Höstvisa 19.05-19.15 PAUS Ordkort Hur mår du? Frisk Inte hundra, inte på topp Hängig Inte helt kry Krasslig Sjuk Dunderförkyld
Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18
Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också
Veckobrev v4-6 Zlatan Läxa med meningar till torsdag den 24 januari. Hans pappa är bosnier och hans mamma är kroat. Där fick han mat men det var ofta bråk hemma. Han älskade sin fotboll men han var inte
Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad
Pilen 2:1-2:2 O / OO Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad Måltavlan: O Hitta rätt ordkunskap O A1 Ordkunskap ordkunskap O nr 1 O Citronmemory ** avläsning O A2 Vokaler vokaler OO nr 2 O Punkt och
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Vi kommer att prata mycket på lektionerna
Hej och välkomna! Svenska A del 2 kapitel 6 10. Vi kommer att jobba med ungefär ett halvt kapitel per lektion. Vad heter du? Varifrån kommer du? Varför bor du i Sverige? Vad gör du i Sverige? Hur länge
Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.
Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet
Lektion 5. Svenska för internationella studenter, kurs 1
Lektion 5 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Alla Kurs 1:or är registrerade i ladok och kan anmäla sig till tentan på www.mitt.su.se > mystudies>examination sign up Sista anmälningdag är den
Grammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.
1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord
Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är
Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du
Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:
Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter
Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen
Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan
Svenska 1 ANSWER KEY MÅL Pronomen subjekt. 1 - Jag 2 - De 3 - det 4 - Vi 5 - Du 6 - Ni 7 - Han. 2 - Verb
Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Pronomen subjekt 1 - Jag 2 - De 3
Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Bedömda elevexempel i årskurs 1 3
TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN SKOLGÅRDSBILD 1 UPPGIFT I det här exemplet pratar
Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".
Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,
Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1
Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 EXAM COURSE 1 Saturday February 22, 15:00-17:00 Surname A L: LADUVIKSSALEN Surname K Ö: UGGLEVIKSSALEN Please register
Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Lektion 4. Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor. lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk
Lektion 4 Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk Repetition: tror/tycker Tror= vet inte/ är inte säker Tycker= har en åsikt/värdering Jag
Ordklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012
Lf P~ O 1.3 Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4.. 6 21jan 2012 Information och instruktioner: skrivningen består av 12 frågor och ger max SOp. För godkänt resultat
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Anteckningar 20 augusti. Högtider
Anteckningar 20 augusti Högtider 10.05-10.15 PAUS uttal obestämd form med eller utan artikel information 11.15-12.15 LUNCH jul, påsk, midsommar Talspråk 13.30-13.30 PAUS Utrop Hörövning Högtider Valborg
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1
Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men
Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR
KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt
Bedömda elevexempel i årskurs 1 3
SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en
Saki: I söndags, åkte jag till Gröna Lund med min pojkvän. Vi åkte många attraktioner. Bläckfisken var roligast. Och Insane var också jättebra.
Läxa till tisdag 5 juni Skriv text ÖB/47 presens till preteritum ÖB/51 Olgas vecka - ordföljd! ÖB/52 Klockan - skriv hela meningen! (Kvart över åtta börjar jag skolan) TB/56
Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem
Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi
Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng.
Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: C0IA00 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-10-10 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel:
En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?
26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition
KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84
Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp
Svenska 4 ANSWER KEY MÅL Presens perfekt. 1. har använt (har haft) 2. har varit 3. har haft 4. har åkt. 2 - Preteritum
Svenska 4 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Presens perfekt 1. har använt (har
Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9
Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd
Veckobrev v36-v39. Hemligheten med ett långt liv
Hemligheten med ett långt liv Veckobrev v36-v39 Meningar till diktamen Det finns fyra platser i världen där människor blir äldre och är friskare än på andra platser på jorden. Människorna på de här platserna
DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o
Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser
Lexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola
Resa med barn Ja, Joanna, det här är den sista dagen för mig innan semestern. Ska du åka på semester snart? Ja, jag jobbar en vecka till men sen ska jag resa ganska mycket. Och vi kommer både att åka båt
Facit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.
Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt
fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen
Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen
Välkommen att träna skriva!
Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både
Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland
Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Situationen i Sverige
Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men
Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN: 978-91-47-11783-3 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni
Häfte v Veckans fråga: Hur många gäster kommer på ett bröllop i ditt hemland? Var gifter man sig? Vad ger man brudparet i present?
Häfte v10-12 En kärlekssaga Läxa med meningar till torsdag den 9 mars. 1915 föddes Lilian May Davis i Wales i Storbritannien. Hon kom från en fattig familj. Lilian älskade sin mamma men hon fick cancer
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Prata om tid (repetition)
Prata om tid (repetition) Vad hände i era liv a) för 10 år sedan? och b) för 1 år sedan? Vad ska ni göra om tre timmar? Hur länge har ni studerat och kommer ni att studera på Aaltouniversitetet? Vad gjorde
V13H13 Terminsplanering Vt-13
V13H13 Terminsplanering Vt-13 Terminstid: 10 januari 12 juni Självstudiedagar: 18-22/2, 25-28/3, 10/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter - Olika
Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.
Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt
Veckans fråga: Vilka ord och fraser är viktiga att lära sig när man är ny i ett land? Hjälpverb behöver, borde, brukar, får, kan, måste, ska, vill
Häfte v22-25 Resa till Amerika Läxa med meningar till torsdag den 1 juni På 1800-talet var det fattigt i Sverige och människorna hade det inte bra. Pengarna räckte inte till mat, hyra och kläder. Många
Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Idag. Traditioner + Högtider. Vanor: födelsedagar, på jobbet, i familjen. Fraser. Grammatik:
Idag Traditioner + Högtider Vanor: födelsedagar, på jobbet, i familjen Fraser Grammatik: Hjälpverb + infinitiv Kortsvar Preteritum (=imperfekt) (=past tense) Oktober/november Halloween Alla helgons dag
Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'
Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:
2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00
Flex: Svenska som andraspråk grundläggande Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Lärare: Cécile Tartar Jönsson Mail: cecile.tartar@burlov.se Hemsidor: - www.komvux.cecile.se - itslearning.com (välj Komvux
Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå
Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Innehåll Uppgifter Bedömning Delkurs 1 mellan 1 2 perioder, (10-20 veckor ) Studieteknik Träna på basordförråd Uttal Skrivregler Språkkunskap
BLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper
Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)
Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker
Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson
Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO Morgan Nilsson Version 4 oktober 2013 KORTA UTTALSREGLER De allra flesta bokstäverna står i slovenskan för samma ljud som i svenskan. Några skillnader finns dock.
Antal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Antal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 29 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition)
Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. förr 2. gör
1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.
3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla
Svenska i fokus 2. provlektion. Svenska i fokus 2 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 LÄRARHANDLEDNING 2
Stefan Andersson Gullvi Weijk-Carlert Svenska i fokus LÄRARHANDLEDNING 2 Cd-rom med pdf-fil med kopieringsfritt material. Best. nr 47-10407-9 2013 Författarna och Liber AB Kopiering av cd-skivan förbjuden
Arbetsmaterial till boken Snögubbens. av Åsa Öhnell
Arbetsmaterial till boken Snögubbens hemlighet av 1 3... Prolog 3... Kapitel 1-4 4... Kapitel 5-1O 5... Kapitel 11-17 6... Kapitel 17-22 7... Kapitel 23-29 8... Kapitel 3O - 35 9... Kapitel 36-41 1O-12...
Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken
1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra
Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,
Svensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel
ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel 1. Skottdagen betyder att året får en extra dag. 2. Skottdagen är årligen i februari. 3. Förr i tiden var skottdagen (enligt traditionen)
Julafton är den tjugofjärde (24:e) december.
Idag är det den tjugonde (20:e) december. Igår var det den nittonde (19:e) december. I morgon är det den tjugoförsta (21:a) december. I övermorgon är det den tjugoandra (22:a) dec. Julafton är den tjugofjärde