foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
|
|
- Johan Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de allofoner till samma fonem eller är de två skilda fonem? (gäller t.ex. uttalet av a-na i <gata>) 2) uttalas det finala g-et i <kärvänlig>? Gör det det så blir det nio foner, annars åtta. 3) tillhör de två vokalljuden i <heter> samma fonem eller olika fonem? Exempel på ett ställningstagande för att lösa dessa problem: Man väljer att beskriva endast en specifik persons uttal, en specifik talstil, en specifik dialekt tex. Däremot är det inte nödvändigt att välja just standardsvenska eller ett ordboksmässigt uttal som en del föreslagit, men man måste hålla sig till den stil man valt med stor konsekvens. Facit till övning 2 Man vill ju helst hitta en kontext i vilken alla dessa ljud kan placeras och medföra ändrad betydelse, Men det går nästan aldrig. Språk brukar inte utnyttja alla teoretiskt möjliga kombinationer. Kontexten [ al] ger nästan alla konsonantkontexter: [t l], [k l], [b l], [d l], [ l] men för [p] får vi [p l] som visserligen är ett fonotaktiskt möjligt ord i svenska men som inte finns i lexikon. Så för [p] får vi välja något annat minimalt par, osv. För vokalljuden kan man t.ex. använda [lu ], [lo ], [l ]. Facit till övning 3 Exempel: <höra>, <hö> Eftersom de står i komplementär distribution så är de att betrakta som allofoner till samma fonem. Men så är det inte i västgöta-exemplet. I detta kan man hitta minimala par: [ mœsa] och [ môsa] då står inte dessa ljud i komplementär distribution. Eftersom man kan hitta ett minimalt par så är de två ljuden två olika fonem i denna variant av västgötska. Vad som är fonem och allofoner kan alltså variera mellan olika varianter av det som räknas som ett och samma språk på ett övergripande plan. Den fonologiska variationen bland svenska dialekter är i själva verket ganska stor. 1
2 Facit till övning 4 Hå-ljudet och äng-ljudet har komplementär distribution i svenskan, där man har det ena kan man inte ha det andra och tvärsom. Lite förenklat är det så att hå-ljudet förekommer stavelseinitialt och äng-ljudet förekommer stavelsefinalt. Ändå förs de inte samman till samma fonem. Detta beror på, hävdar man, att de är så markant fonetiskt olika. Detta trots att man vid fonembestämning utgått från rent strukturella definitioner. Men just i detta fall föredrar man Daniel Jones fonemteori, den att fonemet är an important sound, dvs fonetiskt baserad fonemteori. Facit till övning 5 [r] och [R] står i fri variation i svenskan. Där det ena finns kan det andra finnas. De sägs ha fri distribution. Vilken variant som används beror på vem som talar, när och i vilket sammanhang, t.ex. Men det blir ingen betydelseskillnad om jag säger [rô k] eller [ Ô k], det finns eld i alla fall. I västgötaexemplet däremot har de två varianterna komplementär distribution. (Så är det i flera dialekter utmed gränslinjen mellan [r] och [R].) I regelform skulle det kunna beskrivas såhär: Ordinitialt och initialt i betonad stavelse: /r/ [ ] / # Finalt efter kort, betonad vokal: /r/ [ ] / 'V /r/ [ ] / 'V Jag har då uteslutit ordet [da a] som inte verkar passa in. Facit till övning 6 Svenskans tre nasaler är skilda fonem. Det visas genom kommutationsprov, t.ex. <rinna> <rimma> <ringa> står det i det ursprungliga facit, men som både ni och jag vet är ju detta rent nonsens. Svenskan har bara två nasalfonem /n/ och /m/. I positionen före en labial klusil används endast en av dessa, nämligen /m/. För en Pragfonolog är detta ett typiskt exempel på neutralisation. Den fonematiska kontrasten mellan /m/ och /n/ är neutraliserad i denna position. Men vad detta egentligen visar är att det finns brister i den traditionella, fonembaserade, fonologin. I den särdragsbaserade generativa fonologin uppstår inte detta problem. Facit till övning 7 Dentalt /d/ finns före tonlöst läspljud. Postalveolart /d/ finns före [ r]. Alveolart /d/ finns i övriga fall. /d/ [d ] / /d/ [d ] / r 2
3 Facit till övning 8 Skillnaden mellan tonande klusiler och tonande frikativor (egentligen oftast approximanter) i spanskan är inte kontrastiv, dvs de tillhör inte olika fonem. Klusilvarianterna respektive frikativvarianterna har komplementär distribution. Frikativorna finns mellan vokaler. Klusilerna i övriga fall. Respektive klusil- och frikativvariant är allofoner till samma fonem. /b/ [ ] +cons /d/ [ ] / V V +voice [+cont]/ [+ syll] [+ syll] /g/ [ ] +obs cont Facit till övning 9 En enkel särdragsmatris kan t.ex. se ut så här: [p] [k] [b] [d] [s] [m] [n] [l] [obs] [voice] [nas] [ant] [cor] Facit till övning 10 Genom jämförelse mellan de engelska och hawaiianska orden kan man urskilja följande samband. r l j, y i t, g, s, t k f, b p v w m, n, p, l, o, e, i, u, a verkar ungefär motsvara dessa ljud i engelskan. Man skulle då kunna föreslå att hawaiianskan har vokalerna i, e, a, o, u och konsonanterna p, k, l, m, n, w. Detta motsvarar också ganska väl de verkliga förhållandena. Såhär ser fonemsystemet ut i sin helhet: V C i u p k e o h a m n w l Andra slutsatser man kan dra är att hawaiianskan inte tillåter konsonantkluster och bara har öppna stavelser. 3
4 Jämför man nu ordet för november som skrivs <nowemapa> så är det en rimlig gissning att senare delen av ordet december också blir mapa. Återstår då <des>. d och s finns inte men s ersätts med k. Det finns inga tonande klusiler, utan de ersätts med tonlösa, p för b och k för övriga verkar det som. <dec> borde då bli <kek> men med en inskottsvokal efter den sista konsonanten eftersom det annars uppstår ett konsonantkluster <km> och det tolereras inte i hawaiianskan. December borde alltså bli <kekemapa> vilket det också gör. En förvånande företeelse är frånvaron av /s/ i hawaiianskan. Detta är ju annars ett ljud som förekommer i de flesta språk. Facit till övning 11 Man hävdar underliggande former på följande sätt: /tanis/, /inum/, /uluf/ och /ia/ för perfektändelsen. Regeln skrivs sedan inte för att förklara något konsonantinskott, utan för att förklara att konsonanter stryks finalt: C / # Ett likartad förhållande finns i maori som är ett annat språk i samma språkfamilj. Facit till övning 12 Här hävdar man följande underliggande former: /jøteborjsk/ /torsk/ och följande regler: A: /j/ / r s (/j/ bortfaller mellan /r/ och /s/; symbolen betyder ingenting eller noll ) B: /s/ [ ] / r följt av /r/ / C: /r/ / s (/r/ bortfaller före s) Göteborgare 1 använder regel A och C, i denna ordning. Göteborgare 2 använder regel A och B, i denna ordning. Stockholmaren använder regel B. OBS att i det första ordet blockeras tillämpningen av de båda reglerna i B av det mellanliggande j:et eftersom vi antagit att regel A inte finns i stockholmskan. Reglerna i B finns där alltså men får inga konsekvenser. Att de ändå är nödvändiga visas i det andra ordet. Om inte B fanns i stockholmskan skulle ordet bli [torsk] och det blir det inte. Med tillämpande av regel B bli även det ordet rätt. Så är det ofta i fonologin. En given regel får inte konsekvenser i alla möjliga kontexter, men måste finnas ändå för att allt ska bli rätt. Facit till övning 13 Fonologisk regel: Endast en konsonant initialt i ord, den sista i ett ev. konsonantkluster väljs. 4
5 Facit till övning 14 Engelska har en fonologiskt betingad variation. /a/ <an> / # V eller /an/ <a> / # C Facit till övning 15 Kontexter (/a/ blir <an> om efterföljande ord börjar på en vokal.) (/an/ blir <a> om efterföljande ord börjar på en konsonant.) s z # a # e n a # æ # i n # o o # u l u o /s / får bli den underliggande formen (representationen) eftersom den är den vanligaste. /s / [ ] / # {i, e} (dvs /s/ blir till [ ] om det kommer ordinitialt före en främre sluten vokal) /s / [z] / {n, } (dvs. /s/ blir till [z] om det kommer efter en nasal) Man kan så klart utrycka detta med särdragsrepresentation, men det hade vi inte gått igenom när labben gjordes. OBS! Det skulle kunna vara så att den första regeln kan skrivas /s / [ ] / {i, e} dvs. att regeln gäller överallt och inte bara ordinitialt. Resultatet för de exempel vi fått skulle bli detsamma. Men eftersom vi inte har några exempel på ord där {i, e} förekommer efter /s/ som inte är initialt så kan vi inte säkert veta hur det skulle bli. Det kan också vara så att sådana ord inte förekommer. I sådana här exempel får man dock lov att resonera som om all nödvändig information finns med i exemplen. Det skulle alltså vara ett helt korrekt svar att ange den mer generella regeln istället för den som kräver ordinitial position. 5
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merHur många foner resp. fonem innehåller följande ord?
Övning 1, Foner och fonem Hur många foner resp. fonem innehåller följande ord? stol mamma sjukskötare gata stat Haparanda heter kärvänlig foner fonem Vad skapar problem? Vilka ställningstaganden har ni
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merI. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merFRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merSpråkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs merfonetik fonologi + fonotax
Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs merFacit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merFonetisk distansmätning av ord i lexikon
Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merH LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii
σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat
Läs merInnehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord.
Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord. / -ljudet B.3 Ljudgrupper med annorlunda vokalljud ild ind old ost B.4 Tre konsonanter i början av ord. B.5 Trigrafen -tch
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merHur gör vi då för att segmentera och kategorisera ljud i talspråk?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 7 SPRÅKPSYKOLOGI LYSSNA OCH TALA/ PERCEPTION OCH PRODUKTION LYSSNA (kap 5) Segmentering på fonemnivå - Koartikulation:
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merFÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN
Läs merEn studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som
Läs merNeurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
Läs merFilmstjärnor, blodshämnd och den keliga väggen
HANS RUGE Filmstjärnor, blodshämnd och den keliga väggen NÅGRA NYGREKISKA FONOLOGISKA IDIOTISMER När jubilaren och jag sommaren 1960 med ett tvåhjuligt fordon av märket Vespa begav oss från Stockholm till
Läs merKOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI 1 SP 1103, HT-2014 Av Rick Ernstsson INNEHÅLL 1. Introduktion 3 1.1. Fonologi och fonetik 4 1.2. Språk, språksystem
Läs merMikko Kuronen Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan?
Mikko Kuronen Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan? Publicerad i Svenskans beskrivning 26., Uppsala universitet. Hallgren & Fallgren. 2003. s. 172-177. 1. Inledning Kombinationerna
Läs merav Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade.
SvenSk-ThailändSk parlör 1st edition 2007 ISBN 978-974-8301-37-2 Utgiven av Hemsida: www.bangkokbooks.com E-post: info@bangkokbooks.com Fax Thailand: (66) - 2-517 1009 av Bangkok Book House Tryckt i Thailand.
Läs merVad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn
Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad är dialekt? varietet som skiljer sig från standardspråket varietet som talas inom ett geografiskt avgränsat område varietet som skiljer
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merFonologisk typologi
Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns
Läs merKrashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:
Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merTranskription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn
Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn I SveDiaSyn finns det två tillvägagångssätt då inspelningar ska överföras till skriftspråk: transkription och direktglossning. En transkription
Läs merFrån tal till text. Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Från tal till text Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet I vardagligt tal behöver man aldrig tänka på de enskilda språkljuden. Talets ljudström kommer av sig själv. Fonemen,
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merFlera övningar innehåller träning i att skilja på närliggande vokal- och konsonantljud för att eleven ska kunna koppla ihop varje språkljud med rätt
I Arbetsbok 2 bygger varje övning på en läsövning i Läsebok 2, övning 1 i Arbetsbok 2 hör ihop med läsövning 1 i Läsebok 2, övning 2 med läsövning 2 osv. Orden i läseböckernas läsövningar bearbetas i arbetsböckerna
Läs merRysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
Läs merAnmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011.
Institutionen för Språk och litteraturer Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011. Personnummer Efternamn Förnamn Adress Postnummer
Läs merFram till och med Läsövning 11 i Läsebok 1 tränas läsning med både versaler och gemener. Därefter sker läsningen med bara gemener.
I Arbetsbok 1 följs läsebokens läsövningar upp i sjok, se hänvisningen på varje sida i Arbetsbok 1. Hänvisningarna finns också här i lärarmanualen. Orden i läsövningarna i Läsebok 1 bearbetas i övningar
Läs mer17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs
Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg
Läs merFöljande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.
Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merFonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog
Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB
Läs merKompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen
KTH Matematik Bengt Ek Maj 2008 Kompletteringsmaterial till kursen SF1642, Logik för D1 och IT3: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merLäs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017
Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple
Läs merFernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
Läs merNybörjarfinska 1. Läsårsplanering. 2008/2009 www.sofiadistans.nu
Nybörjarfinska 1 Läsårsplanering 2008/2009 www.sofiadistans.nu Välkommen att läsa ett nytt språk, finska! Föreställ dig en språkkurs, som äger rum i Finland under en sommarmånad. Deltagarna kommer från
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Läs merIntroduktion. Koartikulation (1)
Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merSkrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord
Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord
Läs merLägga till olika dokument i en fil
Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första
Läs merDärför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
Läs merTidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016
Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs merKörläsning, konsonanter och betonade stavelser
GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore
Läs merDialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer
Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Peder Livijn & Olle Engstrand Abstrakt Vi redovisar ett lyssningstest av koronala konsonanter i 29 svenska dialekter i Mellansverige
Läs merKortfattad tysk uttalslära
Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merArtikulatorisk fonetik
Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs mer1 Inledning 1. 4 Utvärdering 7. 5 Diskussion 7
Innehåll 1 Inledning 1 2 Bakgrund 1 2.1 Svensk fonetik.................................. 1 2.1.1 IPA.................................... 1 2.1.2 ASTA................................... 1 2.2 Svensk fonotax..................................
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Thomas Halling
SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som tycker att det är jobbigt att hans föräldrar bråkar mycket. En morgon vid frukostbordet, börjar Emils mamma säga att
Läs merTDP Uppgift 1
Uppgift 1 Ett (svenskt) registreringsnummer består av tre bokstäver mellan A och Z (förutom bokstäverna I,Q och V) samt tre siffror. I denna uppgift ska du skapa ett program som ber användaren mata in
Läs merLärarhandledning Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud
Lärarhandledning Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud.... 2 Elevexempel.... 5 Analys och uppföljning.... 6 Bildunderlag 2.... 7 Bildunderlag
Läs merTre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie
Tre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie Författare: Sofie Karlsson Handledare: Elisabeth Zetterholm Examinator: Gunilla Byrman Termin: VT14 Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: G3 Kurskod:
Läs merSvenska som andraspråk I inom ämneslärarprogrammet (CTL101) betygskriterier
vid Institutionen svenska och flerspråkighet Svenska som andraspråk I inom ämneslärarprogrammet (CTL101) betygskriterier Fastställda enligt beslut från institutionsstyrelsen Institutionen svenska och flerspråkighet
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK
De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.
Läs merVad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,
, Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta
Läs merProsodi Talets rytm och melodi II
Prosodi Talets rytm och melodi II Detta att språk utnyttjar de akustiska korrelaten olika för att markera betoning får konsekvenser för hur ett språks rytm uppfattas. Låt oss lyssna på några exempel. Först
Läs mer(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)
Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?
Läs merFigur 1. Forestand kompletterar de befintliga standarderna StanForD och papinet
Forestand i korta drag OBS! Denna text är endast ett utkast till kortpresentation av Forestand och ska granskas och redigeras till Skogforsk officiella formatering före publicering En standard för data
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merTalapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.
Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans
Läs merÄmnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker
Ämnesdidaktiskt kollegium Bosgårdsskolan - Tvååker Kristofer Karlsson - Förstelärare Arbetslag 4-6 Vi startade vårt arbete i oktober 2015. Ämnesgrupp med 4 deltagande lärare, inklusive diskussionsledare.
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merMODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6)
MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6) Version 6 Januari 1999 Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Joakim Nivre 1 1 Allmänna principer MSO6 är en modifierad standardortografi för svenska avsedd
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs mer