Hur många foner resp. fonem innehåller följande ord?

Transkript

1 Övning 1, Foner och fonem Hur många foner resp. fonem innehåller följande ord? stol mamma sjukskötare gata stat Haparanda heter kärvänlig foner fonem Vad skapar problem? Vilka ställningstaganden har ni gjort för att lösa dessa problem? Övning 2, kommutationsprov Visa med hjälp av minimala par (kommutationsprov) att [p t k b d ] är representanter för olika fonem i svenskan. Gör samma sak med [u o ]. 1

2 Övning 3, komplementär distribution I Hitta några exempel som visar att [ø] och [œ] står i komplementär distribution i standardsvenska. Vad är då dessa två ljud? Betrakta nu följande material från en västgötsk variant av svenska: [ fø r] <för> [ bœ ] <bort> [ mœsa] <mossa> [ trøsk l] <tröskel> [ ø vara] <de som stjäl> [ natrœ t] <andtäppa> [ ø ra ] <röra> [ hø ar ] <högre> [ e di r] <duktig> [ arbe tara] <arbetarna> [bu o s] <Borås> [ kœvn r] <får andtäppa> [ dœ ] <dörr> [ dø r] <avlider> [be ø r ] <vidrörande> [ mœ s ] <mosse, kärr> [ œ v ra] <bakdelarna> [ da ] <dallring> [ e je ra] <regera, föra liv> [ møsa] <huvudbonad> [ ø r] <rör> [ fœ ra] <plogfåra> [ ø ra] <ett obestämt antal rör> [ da a] <granne> Hur är förhållandet mellan [ø] och [œ] i detta material? Vilka slutsatser kan man dra av detta vad gäller etablerandet av fonem och allofoner? 2

3 Övning 4, komplementär distribution II Svenskans /h/ och / / har komplementär distribution. a) På vilket sätt? b) Varför förs de inte samman till samma fonem? c) Hur ska man motivera det? Övning 5, komplementär distribution III a) [r] och [ ] är allofoner i standardsvenskan. Står de i komplementär distribution? Motivera svaret! b) Studera nu det västgötska materialet i Övning 3 med avseende på [r] och [ ]. Hur är distributionen där? c) Ett av orden passar inte riktigt in i modellen. Vilket? 3

4 Övning 6, nasaler a) Svenskan har två nasalfonem. Vilka? b) Ange några minimala par som visar detta! c) I en viss kontext förekommer emellertid enbart det ena av dessa fonem. Vilket kontext rör det sig om och vilket fonem är det som bara kan förekomma i den kontexten? d) Varför är detta ett problem? e) Vad kallas denna företeelse i Pragfonologin? Övning 7, engelska I engelska förekommer tre d-ljud: dentalt [d ], alveolart [d] och postalveolart [d ]. Undersök med hjälp av nedanstående material vilken distribution de olika d-ljuden har! [wid ] <width> [dwel] <dwell> [h nd r d ] <hundredth> [kænd d] <candid> [æd] <add> [d ra ] <dry> [sed] <said> [ha d rik] <hydric> [ded] <dead> [d r ma] <drama> Beskriv med regler eller med egna ord de tre d-ljudens distribution! 4

5 Övning 8, spanska Är skillnaden mellan de tonade klusilerna och de tonande frikativorna [b] [ ], [d] [ ], [ ] [ ] kontrastiv (fonematisk) i den här varianten av spanska? [a ana] <Havanna> [donde] <var> [bala] <boll> [ ato] <katt> [beso] <kyss> [ ola] <hals> [bo a] <bröllop> [la o] <sjö> [ba a] <rep> [na a] <inget> [damos] <vi ger> [pero] <hund> [dios] <gud> [si aro] <cigarr> [de er] <vara skyldig> [u a] <druva> Skriv en regel i fonemnotation som täcker alla sex ljudens distribution! Övning 9, särdrag Vi tänker oss ett språk med följande uppsättning konsonanter: [p], [k], [b], [d], [s], [m], [n], [l] Gör en rimlig särdragsmatris för detta språks konsonantsystem! Försök först fastställa hur många och vilka särdrag du behöver. Försök sedan fundera över vilka markeringar i särdragsmatrisen som är nödvändiga. 5

6 Övning 10, hawaiiska September skrivs <kepakemapa> på hawaiiska. De två orden verkar inte ha mycket med varandra at göra, men när man ser alla månadernas namn tillsammans, upptäcker man regelbundenheter som tyder på att är ett låneord i hawaiiskan. a) Beskriv med utgångspunkt i materialet nedan, för varje konsonant i engelskan, vilken motsvarighet den har i hawaiiskans skrift. (Bry dig inte om konsonanter inom parentes och vokaler.) Vi förutsätter att hawaiiskans skrift är fonologisk. (Engelskans skrift är emellertid inte fonologisk och du förutsätts vara någorlunda bekant med engelskt uttal.) b) Konstruera en trolig grafonomisk/fonologisk form för ordet december. <ianuali> <pepeluali> <malaki> <apelila> <mei> <iune> <iulai> <aukake> <kepakemapa> <okakupa> <nowemapa> <January> <February> <March> <April> <May> <June> <July> <Augus(t)> <Septembe(r)> <Octobe(r)> <Novembe(r)> <Decembe(r)> c) Finns det något i hawaiiskan som förvånar dig 6

7 Övning 11, samoanska I samoanska finner man alternationer av följande typ: [tani] <gråta> [tanisia] <gråtit> [inu] <dricka> [inumia] <druckit> [ulu] <gå in> [ulufia] <gått in> Skriv en fonologisk regel i fonemnotation som förklarar konsonantinskottet i participformen! (Man kan förstås beskriva alternationen genom att stipulativt bara påstå att det kommer till en konsonant mellan suffixet och rotmorfemet, men då återstår att förklara variationen i denna inskottskonsonant på någon fonologisk grund och det finns ingenting i dessa data i alla fall som tyder på någon systematik på den punkten. Men man kan göra ett annat antagande som gäller rotmorfemens underliggande form och som löser problemet på ett elegantare sätt.) Övning 12, göteborgska Betrakta följande data: Tre personer uttalar två ord på följande sätt: göteborgare 1 göteborgare 2 stockholmare <göteborgsk> [jøt b sk] [jøt b k] [jøt b rjsk] <torsk> [t sk] [t k] [t k] Härled de olika uttalen med hjälp av ordnade regler uttryckta i fonemnotation under antagandet att de underliggande formerna är /jøteborjsk/ resp. /torsk/ 7

8 Övning 13, finska Ett finskt barn i svensk skola blev en dag mycket upprört och skrek <nu ska jag ringa hem>. Den pedagogiska omgivningen svarade lugnt <nä det kan du inte, vi har ingen telefon här>, varvid barnet såg mycket förvånat ut. Man kan förklara detta med att det finska barnet i sin varietet av svenska hade använt en fonologisk regel, som den pedagogiska omgivningen inte använde i sin varietet. Frågan är naturligtvis: Vilken fonologisk regel är det frågan om? En liten hjälp: Samma regel kan förklara varför följande låneord i finskan ser ut som de gör (de är lånade från svenskan). svenska <strand> <Stockholm> finska <ranta> <Tukholma> Övning 14, obestämd artikel Engelska, franska och svenska har alla framförställd, fristående, obestämd artikel, som finns i två olika former i singularis: engelska a an franska un une svenska en ett I vilket/vilka språk är den morfologiska variationen fonologiskt betingad? Beskriv variationen med en regel! 8

9 Övning 15, koreanska Vilken distribution har [s], [ ] och [z] i denna variant av koreanska? Vilken underliggande representation bör man välja? Beskriv variationen i regelform med fonemnotation! [satan] [ eke] [t anza] [sæk] [ ekum] [inza] [sæ] [ esu il] [inawet a] [sos l] [ ihap] [panz k] [su] [ ilsu] [phu zok] [sul] [ einpu] [umikt m] 9