Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) helen.winzell@liu.

Transkript

1 Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) helen.winzell@liu.se

2 Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också känner till sambanden mellan dem blir uttalsundervisningen lättare.

3 Man hör det man vet och gör som man hör Det du inte vet, det hör du inte (Kjellin). -> Lär eleverna att identifiera det som är typiskt för svenskt uttal!

4 3-vokalsystem (klassisk arabiska) i u a

5 5-vokalsystem (vanligast, t.ex. spanska) i u e o a

6 7-vokalsystem (italienska) i u e o ε ɔ a

7 Vokalkvalitet Betonad vokal uttalas mellanlång (inte som kort och inte som lång). Svårighet att hitta rätt vokalklang till respektive längdtyp. Fel vokalkvalitet har samband med svårigheten att betona ord rätt.

8 Vokalförändring i obetonad stavelse Vokalens kvalitet ändras ofta mot vokalmummel: matten istället för mattan (engelsktalande, ryssar, portugiser). Vokalbortfall, exempelvis rattn istället för ratten (engelsktalande). Nasalassimilation av efterföljande nasal ger bankng för banken (tyskar).

9 Läpprundning Våra främre rundade vokaler är svåra för många invandrare. Orden bryta, bröd och gul uttalas ofta [brita], [brεd] och [gul] eller [gyl].

10 De långa vokalerna /e/ och /o/ Klangfärgen i både långa /e/ och långa /o/ är svåra att uttala för många. Uttalet kan bli för öppet och blir [ε, ɔ]. Ben och låta blir [bεn:], [lɔta]. Ljuden kan också uttalas för slutet som i [i, u]. Ben, låta blir [bin], [lu:ta] eller som diftonger [bein], [luuta].

11 Nasalisering Vanligt är att vokalen nasaliseras före nasal. Lån, lång. (fransmän, iranier, punjabi- och hinditalande). Nasalen faller ofta bort.

12 Palatalisering Ett j-ljud hörs I början eller slutet av en vokal. Professor låter som profjessor. Åke låter som Åjke. (polacker, ryssar, tjecker, slovaker) (Tungbladet intar samma position som vid uttal av [i]. Palatalisering är en sekundär artikulation som pågår samtidigt som en primär förträngning.)

13 Konsonantgrupper Inskott av e-liknande vokal före /s/ + konsonant. sko [esku:], språk [espro:k] (spansktalande, arabisktalande, hinditalande, punjabitalande, iranier, japaner, portugiser, swahilitalande, thailändare) En vokal som oftast liknar e (men även a- eller u- liknande) skjuts in mellan konsonanterna. flicka [felika] (turkar, iranier) En eller två konsonanter faller bort. Skriva brev blir [riva re:v], flicka blir [lika]. (finnar)

14 Konsonantgrupper Medial kombination av nasal + klusil Nasal och följande klusil i mitten av ordet uttalas mycket avvikande av främst greker men även iranier och turkar. Vänta låter som [vεnda] eller [vεda]. Tvärt om kan ord som sida uttalas [sinda], och kappa kan låta som [kamba].

15 Stämtonsassimilation (+ton) Klusiler och frikativor (obstruenter) blir tonande när de följs av tonande obstruent. Fotboll -> [fudbɔl] (polacker, fransktalande, greker, araber). tisdag [thi:zda], sytt den [sydεn] (romanska och slaviska språk, grekiska, ungerska, holländska, arabiska) näsa [nε:za] (hindi, tyska, engelska, franska) klusiltoning: vänta [vεnda] (grekiska) s-toning: svår [zvo:r] (italienska, portugisiska, grekiska)

16 Utljudsskärpning Utljudsskärpning handlar om tonlöshet i final ställning. Mod och vägg uttalas [mu:t] och [vεk]. (polacker, ryssar, tjecker, finnar, tyskar, turkar)

17 Likvidor (l- och r-ljud) Ingen skillnad görs mellan l- och r-ljud. Lida låter likadant som rida. Lärare uttalas [lælale]. (Asiater och afrikaner)

18 Sibilanter (s och andra skarpa brusljud) Tje-ljudet är svårt för de flesta med ett annat modersmål än svenska. Ofta blir också s- och sje-ljuden svåra. De flesta språk har /s/. Många har också /ʃ/. Svenskan har tre frikativor /s/ /ç/ /ɧ/ som är ganska lika. De är svåra att särskilja.

19 Sibilanter (s och andra skarpa brusljud) S-ljudet låter mörkare hos finnar, spanktalande och greker. S-ljudet påverkas också av omgivande ljud. Om det följs av en rundad vokal, blir det mörkare och låter nästan som sje-ljud. (holländare, punjabi- och hinditalande) travelseks

20 Ng-ljudet De flesta har problem med ng-ljudet. (polacker, serbokroater) Pengar uttalas [peŋgar]. En variant är att ng-ljudet ersätts av palatal nasal. Då låter det som [peɲjar].

21 Aspiration För mycket aspiration. [vet h a] (engelsktalande, tyskar, persiska) Avsaknad av avspiration (finska) [t = a:la] Avsaknad av avtoning efter aspiration thfo:l blir t = vo:l (dvo:l) (finnar, arabiska, grekiska m.fl.) Preaspiration ficka [fihka] (isländska)

22 h-brist och h-skärpning h-brist hål blir [o:l] (italienska, franska) h-skärpning då /x/ finns i primärspråket. Vanligt med /ç/ före främre, (relativt) slutna vokaler och /x/ framför resten. [xan çitar inte çem]. Hål blir [xo:l]. Vad heter hon? [va çe:ter xun] (spanska, grekiska, slaviska språk)

23 Skärpning av /b, d, g/ skärpning av /b, d, g/ buss, låda [pus:] [lo:ta] (finska, isländska)