Introduktion. Koartikulation (1)
|
|
- Mona Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester Därav följer att talljuden i en sekvens påverkar varandra De två främsta bakomliggande orsakerna till dessa processer är samordning och förenkling av artikulationen Introduktion Denna samordning och förenkling kan vara av i princip två olika slag Den kan vara en automatisk och omedveten konsekvens av artikulatorisk mekanik Den kan ha fonologiserats, dvs blivit en del av ett språks grammatik Den första typen kallas koartikulation (samartikulation). Ett exempel på en sådan process är s.k. anticipatorisk (föregripande) läpprundning I ord som [stry k] där vokalen är rundad kan man (för de flesta men inte alla talare) visa att läpprundningen sätts in redan under [s]. Detta är ingenting man hör eller tänker på det bara blir så. Ett annat exempel är nasalering av vokaler i nasal kontext. Vi kan påminna oss följande exempel: 1) Det var manen jag sa. 2) Det var baden jag sa. och 3) a ur manen 4) a ur baden 5) Det var baden jag sa, med a ur manen inklippt i baden. (4) (1) Ett tredje exempel som bara kan studeras direkt med hjälp av röntgen är att tungan under ocklusionen i en klusil mellan två vokaler rör sig från den position den har i den första vokalen till den position den måste ha i den andra vokalen. (3) (2) Bilderna visar fyra lägen för tungans position i V-K-V sekvenser. (1) tungans position mitt i den första vokalen (2) tungans position vid ocklusionens början (3) tungans position vid början av andra vokalen (4) tungans position i mitten på den andra vokalen Hur tungan rör sig som i föregående exempel kan man inte studera direkt annat än med röntgen, men konsekvenserna av rörelsen avspeglar sig förstås i ett spektrogram. Om tungan rör sig så ändras resonanserna och det syns i spektrogrammet. Följande två bilder, hämtade ur en klassisk studie av Öhman, illustrerar det.
2 Öhman, Coarticulation in VCV utterances ø y ø Öhman, Coarticulation in VCV utterances y d ø o d ø Den inledande VC-sekvensen är densamma i bägge stavelserna. F 2 - rörelserna från [ø] till [ ] borde alltså vara desamma, men det är de inte. Slutsats: Formantrörelsen i den inledande VC-stavelsen påverkas av följande segment. Här är den finala CV-sekvensen densamma i bägge stavelserna. F 2 - rörelserna från [d] till [ø] borde alltså vara desamma, men det är de inte. Slutsats: Formantrörelsen i den finala CV-stavelsen påverkas av föregående segment. kan förstås även förekomma mellan angränsande konsonanter. Följande exempel visar ett sådant fall. Den metod som använts för att visa detta kallas EPG (ElektroPalatoGram) och används för att registrera kontakten mellan tunga och gom. Vi ska titta närmare på det då vi pratar om metoder. i en konsonantsekvens I EPG-sekvensen som visar övergången från [k] till [l] i ordet weakling kan man se att tungkroppsslutningen för den velara konsonanten [k] överlappar med tungblads/spets gesten för efterföljande [l], vilket visas av en lätt frontkontakt så tidigt som i frame 130. De följande ramarna visar fullständigt överlapp för [k] och [l]-slutning under omkring 20 ms. De exempel vi hittills sett på koartikulation har inneburit att angränsande artikulatoriska gester överlappat med varandra eller glidit över i varandra. Exempel på en lite annorlunda typ är det Lindblom förklarar med artikulatorisk ekonomi (speech economy). Vad Lindblom här syftar på är att talare ibland tar genvägar i sin artikulation därför att det är mindre energikrävande eller att de kompromissar vad gäller artikulatorisk tydlighet av samma skäl. Kurvor som visar det orala flödet, det nasala flödet, den akustiska signalen och EPG (ElektroPalatoGrafi) aktiviteten vid produktionen av ordet weakling i en fras. Exempel på undershoot Om detta stämmer borde en konsekvens vara att benägenheten att ta genvägar är starkt beroende av talhastigheten. Den artikulatoriska tydligheten skulle då vara en ständig kompromiss mellan hur mycket man vill anstränga sig och hur tydligt man vill artikulera. Vill man artikulera tydligt i snabbt tal måste man ta i lite extra för att hinna fram till målvärdena. Alternativet är att ta i lite mindre och bara närma sig men inte nå hela vägen fram. Lindblom har i experiment visat att det senare alternativet ofta är fallet. Han kallar detta för undershoot. Diagrammet visar hur formantfrekvenserna, speciellt F 2, påverkas av talhastigheten. När hastigheten ökar hinner F 2 inte fram till målvärdet.
3 Assimilation De underliggande artikulatoriska processerna vid assimilation är ofta desamma som vid koartikulation. Skillnaden är fram för allt att assimilation är en process som fonologiserats i språket, dvs. kommit att tillhöra språket grammatik. Assimilation Ett sådant exempel som vi redan tittat på när vi pratade om fonologi är nasalassimilationen. /n/ [m] / [p, b] /n/ [ ] / [f, v] /n/ [ ] / [j] /n/ [ ] / [k, ] Assimilation Ett annat exempel är avtoning av ett tonande ljud när det följer efter ett tonlöst. I svenska avtonas ofta tonande ljud som följer efter [s]. [v] och [m] blir tex. tonlösa efter [s] /v/ [v ] / [s] /m/ [m ] / [s] Ex. [svi t] [sv i t], [smi ta] [sm i ta] Totalassimilation Assimilationens riktning Assimilationens räckvidd Assimilationen kan också vara total, dvs ett ljud övertar inte bara en delegenskap från ett annat ljud utan ersätts i sin helhet av det andra ljudet Ex. Matsäck massäck Den första typen av assimilation, dvs den där ett efterföljande ljud påverkar ett föregående kallas regressiv (bakåtpekande) assimilation. Den andra typen, den som pekar framåt, kallas progressiv I de fall vi hittills beskrivit har assimilationen skett mellan segment som följer omedelbart på varandra. denna typ av assimilation kallas kontaktassimilation (contact assimilation) Men assimilation kan verka över längre avstånd och kallas då fjärrassimilation (distant assimilation) Assimilationens räckvidd Den mest kända typen av fjärrassimilation är en process som kallas vokalharmoni och som finns i tex. finska och ungerska. I dessa språk finns två uppsättningar suffix vars vokal måste harmoniera med vokalen i den rot som suffixen kombineras med. I princip gäller här att alla vokaler i roten resp. suffixet är antingen bakre eller främre. Haplologi Haplologi är en speciell form av reduktion där en hel stavelse faller bort. Det gäller när det annars skulle bli en upprepning av samma stavelse som i fastställa [fast la] tiondedel [ti nde l] Haplologi Ibland blir sådant som har sitt ursprung som en haplologi lexikaliserat i språket. Orden England och tragikomisk är sådana exempel Englaland England tragikokomisk tragikomisk
4 Det finns i många språk en process som går i motsatt riktning, dvs. där man lägger till ord eller stavelser istället. Detta kallas reduplikation och används oftast för att förstärka något. brabra mycket bra storstor mycket stor Så gör vi normalt inte i svenskan, men ett exempel kan jag i alla fal komma på nämligen finfin mycket fin Finns det fler? Den här processen kan leda till att de reduplicerade orden blir klumpiga och där kan haplologi komma in i bilden för att rätta till detta. Det finns (såvitt jag vet) inget sådant exempel i svenskan, men det är nog inte en alltför långsökt gissning att något i denna stil skulle kunna ske dåligdålig dåldålig Metates Kallas också transposition intilliggande ljud byter plats (interversion): Brigitta vs Birgitta Andreas vs Anders lat. crux -> sv. kors Inskottsljud (epentes) Initial /sp/-kombination är inte tillåten i spanska, varför ett /e/ skjuts in: lat. spero -> sp. espero (jag hoppas) I japanska med CVCVstavelsestruktur sätts vokaler in i konsonantkombinationer när t.ex. engelska ord tas in i språket: strike -> sutoraiki (strejk) bestseller -> besutoselaa I spontantal sker hela tiden reduktioner, dvs uttalet förenklas på en mängd sätt, men vanligast genom att ljud faller bort. Uttrycket bafatt (bara för att) myntat av en känd svensk tennisspelare är ett exempel, på detta. Finns det något urskiljbart system i detta? Kolhler som gjort omfattande studier av tyska, analyserar de förändringar som förekommer i spontantal som skillnader mellan ordboksuttal (careful speech) och olika grader av spontantal som utmärks av reduktioner och uttalsmässiga förenklingar. Han menar att dessa processer främst styrs av principen att minimera energiåtgången. Han har också formulerat teori där dessa processer kan beskrivas med regler som genererar en hierarki av uttalsformer från ordboksuttal till uttal med mycket omfattande förenklingar och segmentbortfall.
5 Följande exempel på reduktioner i svenskan har jag säkert spelat upp förut, men låt oss påminna oss Finns det något system man kan urskilja även här? Ja, Olle Engstrand menar att reduktionerna kan ses som ett sätt för talaren att anpassa talet till en talrytm med stavelser av mera lika durationer för att förenkla artikulationen vid snabbt tal till i princip CV.CV.CV Exempel: [sa.na.d e ] Så han hade ju en Till slut ska vi bara påminna oss att även om talet är fullt av reduktioner avsedda att på olika sätt förenkla artikulationen så finns där alltid perceptionen som en motverkande faktor. Talet måste ju begripas och då går det inte att driva förenklandet för långt
Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merFonetiklabb för FFG VT05
Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna)
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merAllmänt. Mätmetoder. Vad vill man veta/mäta? Mätmetodstyper. Direkta mätmetoder. Indirekta mätmetoder
Mätmetoder - Allmänt - Direkt - Indirekt Allmänt Vad vill man veta? Vad vill man mäta? Vilka artikulatorer är inblandade? Störs talet av utrustningen? Vilka metoder är etiskt försvarbara? Vad får utrustningen
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merfonetik fonologi + fonotax
Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra
Läs merSpråkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merBarnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling
Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person 0-3 månader Första leendet Känner igen
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merInst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler
Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för
Läs merPassiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer
Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merKÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten
KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf
Läs merDet sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merRysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merVokaler. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser
Vokaler Mattias Heldner heldner@kth.se Talrörets resonanser Källa-filter teorin gör det möjligt att beräkna talrörets resonansegenskaper för ett rör där tvärsnittsarean är densamma längs hela rörets längd
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merNeurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK
De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.
Läs merRysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs merRöstteknik och Läsmetod
Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,
, Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta
Läs merKrashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:
Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns
Läs merDialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer
Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Peder Livijn & Olle Engstrand Abstrakt Vi redovisar ett lyssningstest av koronala konsonanter i 29 svenska dialekter i Mellansverige
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merFrån tal till text. Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Från tal till text Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet I vardagligt tal behöver man aldrig tänka på de enskilda språkljuden. Talets ljudström kommer av sig själv. Fonemen,
Läs mer! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
Läs merFinns det ett korrekt uttal?
Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merSundberg: Kap 4 Artikulation
Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell
Läs merNannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade
Läs merBLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk
BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt
Läs merAkustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan
Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merTillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar
1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i
Läs merVocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer
Läs merStark, trådlös anslutning till din tv, mobiltelefon......och andra viktiga enheter
Stark, trådlös anslutning till din tv, mobiltelefon......och andra viktiga enheter Det har aldrig varit enklare att ansluta sig ReSound Unite är en serie trådlösa tillbehör som gör att du kan ansluta din
Läs merProgressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.
Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom
Läs merVad är fonetik? Vad är fonetik? Fonetikens tre huvudområden Produktion Akustik Perception. Men dessa kan appliceras på en mängd området som t.ex...
et Kommunikation med ljud Vad är fonetik? Vad är fonetik? Fonetikens tre huvudområden Produktion Akustik Perception Men dessa kan appliceras på en mängd området som t.ex.... Fonetik i ett språkligt perspektiv
Läs merSvenska fonetiska tecken med Word och Unicode
Svenska fonetiska tecken med Word och Unicode De flesta fonetiska tecken i svenskan skrivs med vanliga bokstäver. I Svenska Akademins Grammatik skrivs för konsonanter "Samma ljudvärden som vid normal stavning
Läs merVERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING
VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING Susanne Rex Leg. logoped Motorisk talstörning 2 Kärnsvårigheten att planera och programmera temporo-spatiala parametrar i talrörelsesekvenserna resulterar i avvikande uttal och
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merTornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?
Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:
Läs merRepetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09
1 Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 Klassisk periodindelning 1) Urnordiska från ca 200 e. Kr 2) Fornsvenska från ca 800 till 1526 3) Nysvenska från 1526 till idag Grunderna för denna indelning
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merHur gör vi då för att segmentera och kategorisera ljud i talspråk?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 7 SPRÅKPSYKOLOGI LYSSNA OCH TALA/ PERCEPTION OCH PRODUKTION LYSSNA (kap 5) Segmentering på fonemnivå - Koartikulation:
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merEinsteins relativitetsteori, enkelt förklarad. Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den
Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einstein presenterade
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merav Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade.
SvenSk-ThailändSk parlör 1st edition 2007 ISBN 978-974-8301-37-2 Utgiven av Hemsida: www.bangkokbooks.com E-post: info@bangkokbooks.com Fax Thailand: (66) - 2-517 1009 av Bangkok Book House Tryckt i Thailand.
Läs merFernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
Läs merLeo och olyckan Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Per Østergaard Vad handlar boken om? Boken handlar om Leo. Leos pappa har en gård där han har kor. En kväll hör Leo hur det brakar utanför. Hela taket på ladan har rasat in, för att
Läs merFonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs merFÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN
Läs mer(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)
Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?
Läs merAndningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete
Bröstkorg och lungorna Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete ökning och minskning av lungvolym andning: inspiration & respiration muskler i två lager yttre lager: yttre intercostalis
Läs merVokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter
Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:
Läs merLägga till olika dokument i en fil
Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första
Läs merInte bara svenska flerspråkighet som en tillgång i uttalsundervisningen
Inte bara svenska flerspråkighet som en tillgång i uttalsundervisningen Elisabeth Zetterholm Flerspråkighet Flerspråkighet är vanligare än enspråkighet inlärare av svenska som andraspråk kan ofta mer än
Läs merVäxlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets?
Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Varför Växel slipning? -Växlar genererar en störning i tåg gången => Utmattnings skador, RCF -Dynamisk belastnings
Läs merTerminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)
Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Mailadress: sandra.bookbinder@live.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning
Läs merFonetik I. Talets anatomi
Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska
Läs merStudenternas attityder till språk och språkstudier
Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till
Läs merRÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker
Läs merBetygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp
Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat
Läs merKortfattad tysk uttalslära
Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs mer