Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:
|
|
- Ulla Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lektion 2, Språk
2 Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns utveckling av L1 (särskilt i termer av mentala och systemtatiska regler, jmfr. Chomskys teori om UG)? Morfem; ett vanligt studieobjekt (Dulay & Burt, mfl.).
3 Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2: 1. -ing form, plural, kopula 2. Hjälpverb, artiklar 3. Oregelbunden preteritum 4. Regelbunden preteritum, 3-person singular, possessivt -s
4 Interimspråk 2 Ett variabelt system -variation, ett tecken på aktiv utveckling -situationella (stil, kontext), psykolingvistiska (stressfaktorer, buller, humör etc.), samt lingvistiska (fonologisk/syntaktiskt omgivande element) förklaringar Fossilisering en myt? Nära infödd nivå (near native-like)
5 Inföddhet -Att uppfatta sig själv som infödd (självuppfattad inföddhet) -Att uppfattas av andra infödda som infödd (uppfattad inföddhet) -Att vara som infödd (analyserad inföddhet) Nästan infödda inlärare kan vara svåra att skilja från infödda för att de små skillnader i behärskning som finns, är svåra att uppfatta i vanlig kommunikation. Man kan alltså tala om uppfattbar och ickeuppfattbar icke-inföddhet
6 Morfemstudier visar liknande (men inte identiska) inlärningsgångar hos L1 och L2. Skillnader kan förklaras i relation till ålder och erfarenhet av språkinlärning. Morfemstudier visar också att mycket få fel, kan förklaras genom sk transfer mellan L1 och L2, utan kan hänföras till utvecklingsrelaterade fenomen som t.ex. övergeneraliseringar, som även L1-inlärare gör.
7 Språktypologi Fokus på hur världens språk är uppbyggda vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. För andraspråksforskning har språktypologin haft betydelse genom försök att förklara olika inlärningsgångar, påverkan mellan språk och förekomster av vissa fel Kontrastiv analys och felanalys, är två inriktningar (populära på -60 och 70-talet)
8 Kontrastiv Analys Mycket inflytelserik inriktning, utvecklad från -60 talet, där jämförelser mellan olika språk står i centrum. Grundprincipen är att det som är lika i språk är lättare att lära sig och leder till färre fel och att det som är olika, är svårare och leder till fler fel Positiv och negativ transfer Användes för att förutspå olika typer av fel i inlärarspråket Problem: Andelen fel som kunde förklaras eller förutspås med kontrastiv analys var inte så många och ibland vållade olikheter inga problem för inlärarna. Notera att moderna grammatikböcker ändå idag är påverkade av KA, även om de också ofta är av komparativ karaktär.
9 Språktypologi: Absoluta universaler Alla språk har vokaler och konsonanter Alla språk har substantiv och verb Alla språk har CV- stavelser (konsonant-vokal, jmfr. ma, pa, da, hi, ly etc.) Roll för språkinlärning? Alla inlärare kan från början producera CVstavelser. L2-inlärare tenderar att sträva mot CV-stavelsen, t.ex. genom strykning eller epentes
10 Utvecklingsgångar uttal 1. Konsonantstrykning, exempel mor [mu:] 2. Vokalepentes, exempel mor [mu:rɘ] 3. Särdragsförändring, exempel mor [mu:l] 4. Målvärde, exempel mor [mu:r] C Ø C CV Ci Cj Ci Ci
11 Universella tendenser Exempel sonoritetsprincipen, dvs. att stavelsestrukturen i världens språk i stort följer ett visst mönster för hur konsonanter ordnas före och efter stavelsekärnan (som nästan alltid är en vokal). Begrepp: ansats (det som föregår stavelsekärnan), kärna (oftast vokal), koda (det som följer stavelsekärnan)
12 Exempel på sonoritetsprincipen glömt vs *lgötm vokal halvvokal likvida nasal frikativa klusil halvvokal likvida nasal frikativa klusil /j/ /l/, /r/ /m/, /n/, /ŋ/ /f/, /v/, /s/ mfl. /p/, /t/, /k/, /g/, /b/ mfl.
13 Markeringsdifferentialhypotesen (Eckman) Markering: Ett språkligt fenomen sägs vara mer markerat än ett annat fenomen om det första implicerar förekomsten av det andra, men inte tvärtom. Exempel: tvåkonsonantkluster CC i ansatsposition, t.ex. [sk] i sko förutsätter att även enkla konsonanter förekommer i samma position, t.ex. [s] so och trekonsonantkluster, t.ex. [skr] skrot förutsätter både tvåkonsonantkluster och enkonsonantkluster. Däremot finns det språk som bara har enkonsonantkluster, utan att därför ha två- och trekonsonantkluster. CCC är alltså en mer markerad struktur, än vad C är. De områden i målspråket som skiljer sig från modersmålet och är mer markerade än i modersmålet resulterar i svårigheter De områden i målspråket som skiljer sig från modersmålet, men inte är mer markerade än i modersmålet, resulterar inte i några svårigheter
SPRÅKINLÄRAREN SPRÅKINLÄRNING SPRÅK. A. 9 A.1 A. 6 H&L.7 A. 2 A. 7 A. 3 A. 1 A. 4 H&L. 2 A. 5 s H&L. 3 H&L. 5 H&L. 6 H&L.
Momentschema HT 2012 SPRÅKINLÄRAREN SPRÅKINLÄRNING SPRÅK A. 9 A.1 A. 6 H&L.7 A. 2 A. 7 A. 3 A. 1 A. 4 H&L. 2 A. 5 s. 109-121 H&L. 3 H&L. 5 H&L. 6 H&L. 8 PROCESSBARHETSTEORIN ALLMÄNT H&L. 1 H&L. 4 H&L.
Läs merA. 9 A.1 (A. 1) HL.7 A. 2 A. 6 (C ) A. 3 A. 7 A. 4 HL. 2 HL. 3 HL. 5 HL. 6 HL. 8 A. 8
Momentschema HT 2011 För kurserna 9SA221/9SA321/9SA361 SPRÅKINLÄRAREN SPRÅKINLÄRNING SPRÅK A. 9 A.1 (A. 1) HL.7 A. 2 A. 6 (C. 13-83) A. 3 A. 7 A. 4 HL. 2 HL. 3 HL. 5 HL. 6 HL. 8 PROCESSBARHETSTEORIN ALLMÄNT
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs merAtt lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet
Att lära sig/ut språk Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Teori och praktik Vår vardag är en del av ett större fält som vi utifrån erfarenhet kan ha synpunkter
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merVokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna
Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er
Läs merKognitiva modeller för språkinlärning
Kognitiva modeller för språkinlärning Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989) Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis
Läs merENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4
ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga
Läs merInte bara svenska flerspråkighet som en tillgång i uttalsundervisningen
Inte bara svenska flerspråkighet som en tillgång i uttalsundervisningen Elisabeth Zetterholm Flerspråkighet Flerspråkighet är vanligare än enspråkighet inlärare av svenska som andraspråk kan ofta mer än
Läs merBokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh
Bokoteket Barnböcker på arabiska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Förord Att använda barnböcker för att stimulera små barns språkutveckling har länge använts av yrkesföreträdare som arbetar med barns
Läs merBRUKET AV PREPOSITIONEN PÅ I FINNARS INLÄRARSVENSKA. Mari Kolehmainen
BRUKET AV PREPOSITIONEN PÅ I FINNARS INLÄRARSVENSKA Mari Kolehmainen Pro gradu avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Hösten 2005 2 JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET Humanistiska
Läs mer!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merFöreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merGodkänd eller underkänd? En jämförande studie av språkliga drag i Tisus-prov i skriftlig färdighet.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Nordiska språk Godkänd eller underkänd? En jämförande studie av språkliga drag i Tisus-prov i skriftlig färdighet. Charlotte Brolin SPECIALARBETE,
Läs merLektion 15. Adjektiv efter verb Nobel Uttal
Lektion 15 Hemarbete / frågor 1. TB s58-59 övning D, s62-63 Läs och lyssna på text om Nobel, slå upp ord, gör övning C, skriv 8-10 frågor på texten, ta med till lektionen i morgon. Gör A+B = repetera verben.
Läs merSFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel
ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel 1. Skottdagen betyder att året får en extra dag. 2. Skottdagen är årligen i februari. 3. Förr i tiden var skottdagen (enligt traditionen)
Läs merREFERENS OCH ARTIKELBRUK PÅ OLIKA CEFR-NIVÅER HOS FINSKSPRÅKIGA UNIVERSITETSSTUDENTER - EN JÄMFÖRELSE MELLAN SVENSKA OCH ENGELSKA.
REFERENS OCH ARTIKELBRUK PÅ OLIKA CEFR-NIVÅER HOS FINSKSPRÅKIGA UNIVERSITETSSTUDENTER - EN JÄMFÖRELSE MELLAN SVENSKA OCH ENGELSKA Pirjo Lehtonen Magisteravhandling i svenska Institutionen för språk Jyväskylä
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merFinita verbets placering i (överordnade) påståendesatser
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum SVE K12, VT 2011 Kandidatuppsats Handledare: Gisela Håkansson Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser en kvantitativ studie av andraspråksinlärares
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merBestämt eller obestämt? En kontrastiv jämförelse av ett antal engelsk- och kinesisktalande inlärare av species i svenska
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Bestämt eller obestämt? En kontrastiv jämförelse av ett antal engelsk- och kinesisktalande inlärare av species i svenska Gösta Ericson Specialarbete,
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merAtt sätta uttalet på plats
Svenska språket Handledare: Ulla Strümpel Examinator: Sofia Ask G3 GO1193 15 hp 2010-06-04 G2 G3 Avancerad nivå Att sätta uttalet på plats Uttalsträning i andraspråksundervisning Veronica Erlandsson Sammanfattning
Läs merSpråkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merBestämdhet eller inte En textanalys av andraspråkselevers muntliga och skriftliga berättelser Utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Rapport 2011vt4881 Institutionen för nordiska språk Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Bestämdhet eller
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merKorrektion och imitation som mätverktyg för diagnos av PT-nivå
G3-UPPSATS Institutionen för humaniora VT 2009 Maria Alfredsson marrre45@hotmail.com Peter Hagelberg peter.hagelberg@telia.com Marie Jeppsson albinsmamma@live.se Korrektion och imitation som mätverktyg
Läs merProcessbarhetsteorin tillämpad på elevers skriftliga produktion
Självständigt arbete 15 hp Processbarhetsteorin tillämpad på elevers skriftliga produktion En studie baserad på nyanländas elevtexter i högstadiet Författare: Frida Hansson Handledare: Gisela Håkansson
Läs merSVENSKA SPRÅKET HOS ELEVER I SVENSKA SKOLAN I VARKAUS Mari Hahtala-Pirskanen
SVENSKA SPRÅKET HOS ELEVER I SVENSKA SKOLAN I VARKAUS Mari Hahtala-Pirskanen Pro gradu-avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Hösten 2005 ABSTRAKT JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET
Läs merBegreppet fossilisering
Begreppet fossilisering Om avstannad språkutveckling Carl Klintborg 2011 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andraspråk B Handledare: Helena Wistrand Examinator: Charlotte Engblom Sammandrag Föreliggande
Läs merDet sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Läs merAtt lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se
Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade
Läs merPå väg uppåt på processbarhetsstegen en studie om vuxna inlärares grammatiska progression vid muntlig språkfärdighet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket På väg uppåt på processbarhetsstegen en studie om vuxna inlärares grammatiska progression vid muntlig språkfärdighet Sara Hägg Specialarbete, 15
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merKursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Läs merFörstaspråksutveckling - andraspråksutveckling
Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen
Läs merFinns det ett korrekt uttal?
Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar
Läs merTIDSADVERBIAL I FINSKSPRÅKIGA GYMNASISTERS INLÄRARSVENSKA. Kirsi Toivonen
TIDSADVERBIAL I FINSKSPRÅKIGA GYMNASISTERS INLÄRARSVENSKA Kirsi Toivonen Pro gradu-avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2003 2 ABSTRAKT JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET
Läs merPraktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Läs merKommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt
Kommunikation SO/SV År 6 v. 16-20 Under tema kommunikation kommer vi att arbeta med järnvägenshistoria i Sverige både inom svenska och SO. Lektionerna kommer att blandas med föreläsningar, enskilda uppgifter
Läs merSvårigheter vid andraspråksinlärning av det svenska språket
Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation SVA 303 15 Hp VT 2014 Svårigheter vid andraspråksinlärning av det svenska språket En studie av andraspråksinlärningen hos fyra spansktalande
Läs merKursplan A. Svenska kursenheten
Kursplan A Svenska kursenheten Folkuniversitetets kurser i svenska som främmande språk Värdegrund På Folkuniversitetet ses språkinlärningen som en livslång process. Begreppet Kunskap förändrar innebär
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merHur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk
Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk
Läs merMål och betygskriterier i Engelska
Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl
Läs merSvenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -
Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17
Läs merModersmålets betydelse i främmandespråksundervisningen
Linköpings universitet Lärarprogrammet Tobias Klint Modersmålets betydelse i främmandespråksundervisningen Examensarbete 15 hp LIU-LÄR-L-A-14/99 SE Handledare: Helena Grönås Institutionen för kultur och
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merfem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen
Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen
Läs merProsodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska
Lunds universitet Institutionen för lingvistik Handledare: Joost van de Weijer C-uppsats i fonetik Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Akustisk analys av hur förstaspråksdialekter
Läs merSatsadverbialplacering
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C HT 2013 Satsadverbialplacering En studie av skillnader i satsadverbialplacering mellan receptiva och produktiva
Läs merProcessningskapacitet och grammatisk förståelse
Svenska som andraspråk Handledare: Gisela Håkansson Examinator: Gunilla Byrman G3 2SS10E 15 hp 2011-05-13 G2 G3 Avancerad nivå Processningskapacitet och grammatisk förståelse Jim Degrenius Sammandrag Utifrån
Läs merBedömning av språklig nivå baserad på processbarhetsteorin
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Vidareutbildning av lärare VAL-projekt 2016 Examensarbete i fördjupningsämnet Svenska som andraspråk 15 högskolepoäng, grundnivå Bedömning av språklig nivå baserad på processbarhetsteorin
Läs merSvenska relativsatser hos andraspråksinlärare. En jämförelse mellan första- och andraspråksinlärning
Svenska relativsatser hos andraspråksinlärare En jämförelse mellan första- och andraspråksinlärning Kristian Jönsson Kandidatuppsats i allmän språkvetenskap Lunds universitet Språk- och litteraturcentrum
Läs merInlärning av inversion och placering av negationen i inlärarspråk
Uppsatsarbete Grundnivå 2 Inlärning av inversion och placering av negationen i inlärarspråk En studie av svenskans ordföljdsinlärning vid topikalisering och placering av negationen hos vuxna andraspråksinlärare
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merPT som bedömningsverktyg?
Examensarbete 15 hp PT som bedömningsverktyg? Analys av elevtexter i svenska som andraspråk enligt Processbarhetsteorin med fokus på fundamentsvariation och inversion English titel: PT as a tool for assessment?
Läs merSvenska mål och kriterier
Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla
Läs merFRAMSTEGSTEST 2. Kapitel 4 6. Namn: 1 Vad svarar man? 2 Substantiv: singular och plural. Ringa in rätt alternativ.
FRAMSTEGSTEST 2 Kapitel 4 6 1 Vad svarar man? Ringa in rätt alternativ. Namn: 1 Något annat? a Ja, tack. Det var bra så. b Nej, tack. Det var bra så. c Tack så mycket. 2 Vill du ha kvittot? a Ja, tack.
Läs merOm tvärspråkligt inflytande och verblexikon hos finska gymnasister på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1
Om tvärspråkligt inflytande och verblexikon hos finska gymnasister på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 Meri Kalin Avhandling pro gradu Nordiska språk, linjen för språkinlärning och språkundervisning Institutionen
Läs merMorfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merModersmålets betydelse för andraspråksinlärning
Modersmålets betydelse för andraspråksinlärning En kvalitativ studie om SFI-lärares och SFI-elevers attityder till elevers användning av modersmålet i klassrummet The role of the mother tongue in second
Läs merModala och futurumbildande hjälpverb i svenska som andraspråk
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE, 15 hp Svenska som andraspråk C Vt 2015 Modala och futurumbildande hjälpverb i svenska som andraspråk Sofia Thorén Handledare: Maria Eklund
Läs merAnmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011.
Institutionen för Språk och litteraturer Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011. Personnummer Efternamn Förnamn Adress Postnummer
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merKodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn
Institutionen för nordiska språk Margaretha Skeffington Margaretha.Skeffington.1282@student.uu.se C-uppsats, 7,5 hp SVAS C Kodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn Handledare: Shidrokh
Läs merKursplan för svenskundervisning för invandrare
Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från
Läs merPROSODISK UTVECKLING HOS AVANCERADE FINSKA INLÄRARE AV RIKSSVENSKA. Ossi Kaski
PROSODISK UTVECKLING HOS AVANCERADE FINSKA INLÄRARE AV RIKSSVENSKA Ossi Kaski Pro gradu-avhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk- och kommunikationsstudier Våren 2017 JYVÄSKYLÄN
Läs merSUBSTANTIVETS PLURALFORMER I FINSKSPRÅKIGA GYMNASISTERS UPPSATSER. Saila Tullinen
SUBSTANTIVETS PLURALFORMER I FINSKSPRÅKIGA GYMNASISTERS UPPSATSER Saila Tullinen Pro gradu-avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2007 ABSTRAKT JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET
Läs merPsykolingvistik. Kognitionspsykologi, Klas Karlgren Kapitel 11 och 12 i Anderson
Psykolingvistik Kognitionspsykologi, 2004 Kapitel 11 och 12 i Anderson Klas Karlgren klas@dsv.su.se 1 Psykolingvistiska frågor Hur klär vi våra tankar i ord? Hur är språket uppbyggt? Finns psykologiskt
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merArbetsplan B1-B2. Svenska kursenheten. Deltagare 2016
Arbetsplan B1-B2 Svenska kursenheten Deltagare 2016 Välkommen till oss på Folkuniversitetet Receptionen är öppen från 08.15-20.00 (fredagar stänger vi kl 16.00). Tel. 031-10 65 99 Café Tellus finns på
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merEn typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1
Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta
Läs merSvenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merHögskolan i Halmstad Sektionen för humaniora C-uppsats Författare: Sara Engström. Svårigheter i inlärning av svenska som andraspråk
Högskolan i Halmstad Sektionen för humaniora C-uppsats Författare: Sara Engström Svårigheter i inlärning av svenska som andraspråk Handledare: Emilia Aldrin HT 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merSkrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord
Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord
Läs merInlärning och behärskning av svenskans verb- och adjektivböjning samt negationens placering hos
JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 260 Marika Paavilainen Inlärning och behärskning av svenskans verb- och adjektivböjning samt negationens placering hos JYVÄSKYLÄ STUDIES IN humanities 260 Marika Paavilainen
Läs merFrån Tre röda bilar till Kalles röda bil Adjektivens kamp för inlärning
Kandidatuppsats, 15hp Från Tre röda bilar till Kalles röda bil Adjektivens kamp för inlärning From Three red cars to Kalle s red car The conflict of the adjectives for learning Författare: Rosa M. Bisbal
Läs merNyckelord Lexikal variation, morfologisk variation, Processbarhetsteorin, uppnådda PT-nivåer i morfologi och syntax.
C-uppsats, 15 hp SFI-elevers uppnådda Processbarhetsnivåer i morfologi- och ordföljd. En undersökning av Processbarhetsteorins inlärningsgång och informanternas morfologiska och syntaktiska utveckling
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merHur eleverna resonerar kring sin språkinlärning
Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Hur eleverna resonerar kring sin språkinlärning An outline on what the students have to say about their language
Läs mer