Fonologisk typologi

Transkript

1 Fonologisk typologi Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns en överensstämmelse mellan dessa språkljud och de språkljud som barn tillägnar sig först i språkinlärningen. De är ganska jämnt spridda geografiskt i världen (ojämn spridning innebär att ett språkljud enbart finns i vissa delar av världen men inte i andra delar). Vad finns det för typer av ljud i språk? Vokaler Vokaler är de bärande språkljuden i talet. o Ett ord kan bestå av en vokal, t.ex. å, ö och i. [i] som i bil [!] som i ball [u] som i boule Vokaler bildas genom att man fonerar med stämbanden och har öppet talrör. o Vokaler är de mest effektiva språkljuden mycket ljud för lite arbete. o Stämbandsljudet kan man forma till olika vokaler. o Detta åstadkommer vi genom att ändra formen på talröret. Sidan 1 (av 8)

2 Klusiler Klusiler är på sätt och vis motsatsen till vokaler. o En bildas genom att man stänger luftvägen i talröret appa, atta, akka o Man kan ha stämbandstonen på eller av när man gör en om stämbandstonen är på uppstår en tonande, men om den är av är en tonlös. o Tonlösa en är den absoluta motsatsen till vokaler, för de är helt tysta. Försök själv! Säg nappa och dra ut på p-et gör det riktigt långt. Det blir ju bara en period av tystnad, eller hur? Efter den tysta delen av en kommer det oftast en liten explosion. o Explosionen åstadkommer vi genom att samla på luft i talröret och sedan släppa loss det resultatet är en kortvarig och svag explosion: hopp, lätt, lack. Nasaler Nasaler, t.ex. [n] och [m], bildas på ett mycket liknande sätt som er, men med en viktig skillnad det är öppet upp till näshålan. o För att göra en nasal öppnar man vägen upp till näshålan genom att sänka velum. o Samtidigt stänger vi till någonstans i munhålan inget ljud får komma ut via munhålan. o Ljudet från stämbanden går då ut via näshålan och får en distinktiv klang som vi känner igen som ett nasalljud. Jämte vokaler och er är nasaler mycket vanligt förekommande språkljud i världens språk någorlunda alla språk har något nasalljud bland sina språkljud. Frikativor (röstspringa) Näshåla Munhåla Velum (gomseglet) Svalg (farynx) Struphuvud (larynx) Frikativor bildas genom att man gör en förträngning någonstans i talröret och forcerar en luftström igenom förträngningen. o När luften passerar igenom förträngningen blir luftflödet turbulent vilket ger upphov till ett brusljud. o De flesta frikativor är ganska svaga ljud, som t.ex. [f] (utan ton) och [v] (med ton). o Brusljudet blir dock kraftigare när man kan rikta den turbulenta luftströmmen mot tänderna, som i [s]. Approximanter Approximanter är tonande och ljudstarka ljud, som t.ex. [j], [w] och [l]. o Att de låter så vokaliska beror på att de bildas med en ganska öppen munhåla. o Det finns alltså inget hinder för ljudet och ingen turbulens. Sidan 2 (av 8)

3 Vad finns det för typer av ljud i språk? De vanligaste fonemtyperna enligt UPSID (en databas över fonem i 452 språk): Vokalernas fem-i-topp: i, e, a, o, u. Konsonanternas tio-i-topp: p"~"b, t"~"d, k"~"g, s, m, n, w, l, j (f, #, $, h, % följer). Något mindre vanliga ljudtyper o Prenasalerade er Tonande implosivor Aspirerade er Laterala frikativor Ejektiva er och affrikator Tonlösa nasaler och likvidor Nasalvokaler Rundade främre höga vokaler Centrala vokaler Orundade bakre höga vokaler Ganska ovanliga ljudtyper o Klickljud Ejektiva frikativor Tonlösa implosivor Linguolabialer [&] (bilabial tremulant) Epiglottaler (er och frikativor) ['] (labiodental flap) Rotiska vokaler Areal snedfördelning Vissa ljudtyper förekommer i större utsträckning i vissa områden än andra. o Främre rundade vokaler är vanligt förekommande i norra halvan av Europa, men verkar ganska sällsynta i övrigt. Bakre orundade vokaler finns i ett stort antal östasiatiska språk men verkar inte lika vanliga i andra delar av världen. o Ejektiva konsonanter är vanligt förekommande i östra delen av Afrika (Etiopen och Eritrea med omnejd), i kaukasiska språk samt ursprungsspråken i Nordamerika. De är inte lika vanligt förekommande på andra håll. o Implosivor är extremt vanliga i Afrika söder om Sahara, men inte på andra håll i världen. De kan dock vara något underrepresenterade i statistiken. o Klickljud är det bäst kända areala draget, och förekommer endast i södra delen av Afrika, i synnerhet Namibia, Botswana och Sydafrika. Grundläggande ljudbildningsmekanismer hur göra konstiga ljud! Initiering ljudets motor Ljudkällor i tal skapas genom att en luftström passerar ett hinder i glottis eller i talröret. Lungornas utandning är det vanligaste sättet att skapa en luftström den vanligaste typen av initiering, men det finns andra initieringssätt, men vi börjar med lungtrycket. Pulmonisk tryckinitiering (pulmonic pressure initiation) Luftströmmen från lungorna tillför den energi som behövs för att ljud ska bildas. Ett hinder i vägen för luftströmmen är det som gör att det uppstår ljud bilden nedan beskriver mycket schematiskt hur vokaler bildas, då stämläpparna utgör hindret och stämbandston skapas. Lungor Vokaler Läppar + Sidan 3 (av 8)

4 När man skapar frikativor, t.ex., sätter man ett hinder i vägen för luftströmmen och när luften trycks igenom hindret skapas det ett brusljud. Frikativor Läppar Förträngning + + Genom pulmonisk tryckinitiering bildas alla vanliga språkljud, t.ex. alla språkljud i svenskan. Glottalisk tryckinitiering (glottalic pressure initiation) ejektivor [ p( t( c( k( q( ] Ejektiva = ett språkljud som bildas med glottalisk tryckinitiering. En ejektiva bildas genom att talaren gör en tillstängning i munhålan och glottis samtidigt och pressar sedan upp struphuvudet glottalisk tryckinitiering. o Det byggs upp tryck innanför tillstängningen (+ i bilden nedan).s o Ejektivan utlöses sedan genom att tillstängningen öppnas release. o Luften rusar ut och orsakar en kortvarig turbulens explosion. Glottalisk tryckinitiering Tillstängning + Luftströmmen skapas alltså genom att talaren stänger glottis och trycker upp struphuvudet. Eftersom glottis måste hållas stängt kan ejektivor inte vara tonande. Ett vanligt bildningssätt för er och affrikator (ca 15 2% av språk). Språk som har ejektivor tenderar att också ha vanliga och aspirerade er. Glottalisk suginitiering (glottalic suction initiation) implosivor [! " # $ % ] Implosiva = ett språkljud som bildas med glottalisk suginitiering. En implosiva bildas genom att talaren gör en tillstängning i munhålan och glottis samtidigt och pressar sedan ned struphuvudet glottalisk suginitiering. o Det uppstår ett undertryck innanför tillstängningen (se bilden nedan). o Implosivan utlöses sedan genom att tillstängningen öppnas release. o Luften rusar in och orsakar en kortvarig turbulens explosion. Glottalisk suginitiering Läppar Tillstängning Implosivor kan vara både tonande och tonlösa (tonande är faktiskt vanligast) Sidan 4 (av 8)

5 Velarisk suginitiering (velaric suction initiation) klickljud [ ) * +, - ] Klickljud = ett språkljud som bildas med velarisk suginitiering. Bildas genom att talaren gör en tillstängning i både munhålan och vid velum samtidigt och drar sedan ned tungkroppen velarisk suginitiering. o Det uppstår ett undertryck innanför tillstängningen ( i bilden nedan). o Klicken utlöses sedan genom att den främre tillstängningen öppnas release. o Luften rusar in och orsakar en stark men kortvarig turbulens explosion. Velarisk suginitiering Läppar Oral tillstängning Velar tillstängning Ett ytterst sällsynt sätt att bilda språkljud. o Verkar dock vara ganska vanligt i södra Afrika. Ger en bra ljudeffekt men tycks vara svår att bilda eller svår att integrera i perceptionen (kommer sent i språkinlärning). Foneminventarier Foneminventarium Den uppsättning kontrastiva enheter som man kan härleda från en fonemanalys av språket alltså de fonem som finns i ett språk. Inventariers storlek Vanlig storlek på ett foneminventarium (se också grafen längst ned på sidan 5). o 6 8 vokaler och konsonanter. Extremt små inventarier 1-15 fonem totalt o Möjligtvis stor frihet i fonetiskt uttryck för enskilda fonem. Om ett språk har, t.ex., bara en serie (/p, t, k/) så är det sannolikt en ganska stor variabilitet i hur erna uttrycks fonetiskt. Extremt stora inventarier 1+ fonem totalt o Möjligtvis mindre frihet i fonetiskt uttryck för enskilda fonem. Om ett språk har flera serier (/b, d, g/, /p, t, k/ och /p., t., k./, t.ex.) så är det sannolikt en mindre variabilitet i hur erna uttrycks fonetiskt. Nedan kan du avläsa antalet vokal- och konsonantkontraster i de språkgrupper som används i UPSID. o Notera att det totala antalet segment från varje språkgrupp kan lätt estimeras. T.ex. har gruppen Niger-Kordofanian i genomsnitt ca 1 vokaler och 23 konsonanter vilket gör ungefär 33 segment totalt. o Antalet språk i varje språkgrupp anges i parentes. Vissa språkgrupper är representerade av väldigt få språk vilket gör det mera sannolikt att de har en udda profil i fråga om antalet fonemkontraster. Fast även om en grupp representeras av få språk är de ändå att betrakta som representativa för gruppen. Sidan 5 (av 8)

6 Konsonanter Vokaler Indo-European (23) Caucasian (7) Ural-Altaic (28) Afro-Asiatic (26) Nilo-Saharan (23) Niger-Kordofanian (55) Khoisan (4) Sino-Tibetan (21) Dravidian (6) Austro-Tai (4) Austro-Asiatic (14) Other Eurasian (7) Na-Dene (7) Eskimo-Aleut (3) N Amerind (58) S Amerind (66) Papuan (39) Australian (25) Kontraster i system Antalet kontraster inom system kan också uppskattas med UPSID. o I grafen nedan kan man avläsa antalet artikulationssätt och artikulationsställen för er i olika språkgrupper i UPSID. o De små gråa strecken visar de konfigurationer av sätt och ställe som förekommer i databasen. Detta betyder t.ex. att språk med 2 ställen och 4 sätt inte förekommer i UPSID, men att språk med 5 ställen och 3 sätt faktiskt förekommer. o Observera, t.ex., skillnaden mellan språken i Australien, Khoisan-språken (i södra delen av Afrika) och språken i Papua Nya Guinea. Här finns det ganska stora skillnader i hur man bildar kontraster i systemen. Sätt Ställen Indo-European (23) Caucasian (7) Ural-Altaic (28) Afro-Asiatic (26) Nilo-Saharan (23) Niger-Kordofanian (55) Khoisan (4) Sino-Tibetan (21) Dravidian (6) Austro-Tai (4) Austro-Asiatic (14) Other Eurasian (7) Na-Dene (7) Eskimo-Aleut (3) N Amerind (58) S Amerind (66) Papuan (39) Australian (25) Vad är det som styr ljudsystemens uppbyggnad? Lätt att höra ~ lätt att göra är ett sorts slagord som syftar till de krafter som styr fonologins utveckling. Lätt att höra o Innebär att ett de ljud som ingår i systemet för ett språk bör vara enkla för en lyssnare att skilja mellan man vill alltså minimera risken för ljudförväxlingar. Sidan 6 (av 8)

7 o Detta innebär att oavsett om ett språk har många eller få ljudenheter, kommer dessa att vara tämligen olika kanske inte så olika som det bara går, men tillräckligt olika. Lätt att göra o Innebär att ett de ljud som ingår i systemet för ett språk bör vara så enkla och lätta att artikulera som möjligt. o Artikulatoriskt komplexa ljud uppkommer ändå i många språk, fast endast om språket redan har de artikulatoriskt enklare ljudvarianterna alltså, om ett språk har komplexa ljud, har det också enkla ljud. Tillsammans har Lätt att höra ~ lätt att göra en kraftfull inverkan på språkens ljudliga struktur. o Lätt att höra tenderar att driva språkljudssystemen mot större komplexitet. o Lätt att göra tenderar att driva språkljudssystemen mot större enkelhet. IPA-tabellen på föregående sida visar de konsonantljud som är mycket vanligt förekommande i världens språk. o Tabellen representerar således ett sorts genomsnitt av världens konsonantsystem. o Lätt att höra ~ maximerar spridningen av språkljuden i ett ljudsystem. o Lätt att göra ~ maximerar enkelhet och symmetri i ljudsystemet. o Det genomsnittliga konsonantsystemet blir en kompromiss mellan de två krafterna systemet har då varken maximal enkelhet och symmetri eller maximal spridning. Asymmetrier eller obalanser i systemet jämnas ut över tid. o Asymmetriskt system: 7 ställen och 5 sätt sammanlagt 8 er. Tonl. oasp. Tonande Tonl. asp. Ejektiva Tonande implosiva Tonlös implosiva Bilabial Labiodental Dental Alveolar Postalveolar Retroflex Palatal Velar Uvular Faryngal p c? d Q p h À Ó Glottal o Symmetriskt system: 4 ställen och 2 sätt sammanlagt 8 er. Tonl. oasp. Bilabial Labiodental Dental Alveolar Postalveolar Retroflex Palatal Velar p t c k Uvular Faryngal Glottal Tonande Tonl. asp. p h t h c h k h Ejektiva Tonande implosiva Tonlös implosiva Vem bestämmer över uttalet? Nya uttalsfenomen verkar uppstå från gräsrötterna snarare än från högre instanser i samhället. Sidan 7 (av 8)

8 Språket förvärvas, förnyas och utvecklas genom talarnas språkliga interaktion. Jämför språkets struktur med strukturen i en myrstack eller en bikupa. o Det finns ingen ritning för en bikupa som bina tittar på innan de börjar bygga. o I stället blir bikupan till som ett resultat av kommunikation (på kemisk väg, med feromoner) mellan bina bikuporna blir aldrig helt identiska, men de har ändå en mycket liknande struktur. Bikupans och myrstackens tillblivelse är ett exempel på emergens, d.v.s. fenomen som uppstår genom att enskilda aktörer agerar med varandra och sin omgivning i enlighet med en uppsättning enkla grundregler. Språket hos en individ kan också ses som ett emergent fenomen, som blir till och upprätthålls genom interaktion med talare som redan har tillägnat sig språkets intrikata strukturer. Sidan 8 (av 8)