Konsonanter. Grundstruktur

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Konsonanter. Grundstruktur"

Elsa Olofsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment: seriellt ordnade men inflätade i varandra n vokaler och konsonanter n prosodin har segmenten som domän Skillnad: bildningssätt Skillnad: stavelsebildning n Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget, munhålan och munöppningen - ingen trång passage som ger brus - stämbandston n Konsonanter: hinder för luftströmmen genom - kortvarig avspärrning - trång passage n Vokaler: - centrala och obligatoriska elementet i en stavelse (kärna) n Konsonanter: - grupperas kring den vokaliska stavelsekärnan Klassificering av konsonanter (fonologisk) n Obstruenter Ljud med annan ljudkälla än stämbandston eller annan ljudkälla plus stämbandston n Sonoranter Ljud vars enda ljudkälla är stämbandston Klassificering av konsonanter (fonologisk) n Obstruenter Klusiler [p], [t], [k]... frikativor [s], [z], [S]... affrikator [tìs], [tìs],... 1

2 Klassificering av konsonanter (fonologisk) n Sonoranter Nasaler [m], [n], [N]... Lateraler [l], [Ò], [ ]... halvvokaler [w], [Á],... tremulanter [r], [{],... Klassificering av konsonanter (IPA) n Pulmoniska Icke-pulmoniska n Artikulationsställe: var i ansatsröret hindret förekommer n Artikulationssätt: hindrets effekt på luftströmmen n Ton: närvaro eller frånvaro av stämbandston Konsonanter: pulmoniska icke-pulmoniska Pulmoniska konsonanter (IPA) n Pulmoniska konsonanter - exhalatorisk, egressiv n Icke pulmoniska konsonanter - glottala: ejektiver, implosiver - orala: klickar (clicks) Icke-pulmoniska konsonanter (IPA) Pulmoniska konsonanter: tonande tonlös n Tonande konsonanter produceras med stängd glottis så att en stämbandston uppstår n Tonlös konsonant produceras med öppen glottis så att luftströmmen passerar obehindrat 1 1 I tonlösa konsonanter, speciellt klusiler, är glottis vidöppen som vid andning. 2

3 Klusiler (plosives) Klusiler n Ett hinder byggs upp i ansatsröret och luftflödet stoppas bakom detta n lufttrycket bakom hindret ökar n när avspärringen öppnas trycks luften ut med hög hastighet och hörs som en explosion n två faser: avstängning och utlösning, ocklusion och explosion syns i vågformen n Klusiler kan vara tonande eller tonlösa n Stämbandstonen visar sig ibland, men inte alltid) i vågformen genom regelbundet svängningsmönster under ocklusionsfasen n Explosionen kan följas av aspiration n Outlösta klusiler saknar explosion Klusiler: Oscillogram & spektrogram tonlös tonande Klusiler: artikulationsställning n Bilabial: [p b] n dental/alveolar/postalveolar: [t d] n retroflex: [ Í] n palatal: [c Ô] n velar: [k g] n uvular: [q G] n glottal: [?] Klusiler i hindi Klusiler i hindi 3

4 Klusiler i tailändska Tonande, oaspirerade, aspirerade klusiler i thailändska Nasaler Nasaler: artikulationsställning n Den mjuka gommen fälls ner och luftströmmen strömmar ut genom näsan n samtidigt med en total avstängning i munhålan n regelbundna svängningar i signalen n Bilabial: [m] n labiodental: [M] n dental/alveolar/postalveolar: [n] n retroflex: [ ] n palatal: [ ] n velar: [N] n uvular: [ ] Tremulanter [r] (vibranter, trills) [ı] Bilabial trills 1: Oro Win n En elastisk del av talorganen sätts i dallrande svängning med hjälp av luftströmmen n artikulationsställning: n bilabial: [ı] n dental/alveolar/postalveolar: [r] => apikal, då tungspetsen dallrar n uvular: [{] 4

5 [ı] Bilabial trills 1: Oro Win [ı] Bilabial trills 2: Kele & Titan [ı] Bilabial trills 2: Kele & Titan Tappar och flappar n Tungspetsen rör snabbt vid gommen en enda gång n Kontakten är inte tillräckligt lång och tät för att lufttryck ska byggas upp som för en klusil n artikulationsställning: dental/alveolar/postalv.: [R] retroflex: [}] Frikativor Frikativor n Luftströmmen passerar en förträngning så att brus bildas n Ljuden karaktäriseras av låg, oregelbunden intensitet n I intervokalisk position fortsätter ofta vokalernas formantmönster genom frikativan 5

6 Frikativor: artikulationsställning Frikativor i Ewe n Bilabial: [ B] n labiodental: [f v] n dental: [T D] n alveolar: [s z] n postalveolar: [S Z] n retroflex: [ß ] Frikativor i ewe Frikativor: artikulationsställning n Palatal: [C ] n velar: [x ƒ] n uvular: [X ] n faryngal: [apple ] n glottal: [h ] Approximanter n Förträngningen är mindre än i frikativor och luftströmmen passerar mer obehindrat så att inget brusljud uppstår Approximanter: artikulationsställning n Labiodental: [V] n dental/alveolar/postalveolar: [ ] n retroflex: [ ] n palatal: [j] n velar: [Â] 6

7 Lateraler Lateraler n Blockering i mittlinjen av munhålan så att luftströmmen inte kan gå ut där n däremot öppning vid sidan där luften kan strömma ut n vid stark luftström och eller mindre öppning uppstår brus och då kallas det lateral frikativ n om inget brus uppstår kallas ljudet lateral approximant n Laterala frikativor: [ L] n laterala approximanter; dental/alveolar/postalveolar: [l] retroflex: [Ò] n palatal: [ ] n velar: [L] Lateraler Lateraler Lateraler i Bura Lateraler i Bura 7

8 Lateraler i Zulu Lateraler i Zulu Affrikator Klusiler i Quechua n Sekvens av en klusil och en frikativ som bildats på samma ställe i talapparaten n fsv. Tje-ljud: tjäna [tìsena] tyska zwei [tìsvae] Klusiler i Quechua Icke pulmoniska ljud n Klickar (clicks) n (tonande) implosiver n ejektiver n ingen utströmmande luft! 8

9 Nama conversation 1 Nama conversation 2 Smackljud (clicks) n Två orala avspärrningar, mellan vilka undertryck uppstår n när den främre avspärrningen släpps uppstår smackljudet n ingressiv (oral) luftström n tonlös och tonande n mestadels i språk i södra delen av Afrika Klickljud i Nama Klickljud i Nama Olika klickljud Implosiver (tonande) n Bilabial: [!] n dental: [ ] n (post)alveolar: [ ] n palatoalveolar: [S] n alveolar lateral: [ ] n Oral avspärrning som i klusiler n Stämbandston uppstår genom att struphuvudet hastigt dras nedåt n Framför allt i västafrikanska språk, ofta bilabial 9

10 Implosiver: artikulationssätt Ejektiver n Bilabial: [ ] n dental/alveolar: [Î] n palatal: [ ] n velar: [ ] n uvular: [ ] n Oral avspärrning samtidigt som glottal avspärrning n Struphuvudet höjs och ökad lufttryck uppstår bakom den orala avspärrningen n När den orala avspärrningen öppnas utströmma luften med hög hastighet som hörs som explosion Ejektiver n Symbol: apostrof [ ] n bilabial: [p ] n dental/alveolar: [t ] n velar: [k ] n alveolar frikativ: [s ] Dubbel artikulation och deras symboler n Dubbelartikulation med egna symboler; n tonlös labial-velar frikativ: [ ] n tonande labial-velar appr.: [w] n tonande labial-palatal appr.: [Á] n dubbelartikulation [S] och [x]: [Ó] Dubbel artikulation i Bura 10

11 Mer exotiska ljud n Tonlös epiglottal frikativ: [K] n Tonande epiglottal frikativ: [ ] n epiglottal klusil: [ ] Andra ljud som inte platsar i tabellen, mm n Alveolopalatal frikativ: [ ] n alveolar lateral enkelt slag: [ ] n diakritiska tecken Diakritiska tecken 11

Relevanta dokument

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna: