Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer:

Transkript

1 Linköpings Universitet Institutionen för språk och kultur Tyska 1 / ht 99 / Per Simfors Skrivning i fonetik För Tyska kl 8-10 Namn: Personnummer: Lycka till!

2 I. Fonetik/Uttalslära 1) Skriv som vanlig text: (12) a) Lehre eller b) richtig Leere c) seit d) erwachen e) Schach f) unwissend g) vermissen h) Hölle i) Wiese j) Höher k) kommen l) Teint 2) Skriv som fonetisk skrift! Glöm inte ange betoning och eventuell Neueinsatz: (12) a) Frische [»fris ] b) Raucher c) Beeindruckend [b»ñaindruk`nt] d) unbeirrt e) Genie [Ze»ni ] f) wachsam g) menschlich [»menslic] h) Gelächter i) Soße [»zo s ] j) Zoll k) Zeiten [»tésaitn`] l) Wasser [»rauxå] [»Unb ñirt] [»vaxza m] [g»lectå] [tésçl] [»vaså] 3) Markera betoning i nedanstående ord genom accenttecken över betonad vokal: (5) únerhört bevórstehen Kathoík Kórridor Botánik órdentlich Ózean Jahrhúndert wahrschéinlich Asphált 4) Uttalsskillnader och svårigheter. a) Förklara kort men så noga som möjligt de viktigaste uttalsskillnaderna mellan: (1) Ty: lassen sv: lassen (2) Tyskt lassen har kort s och stavelsebildande n (e-ljudet uttalas inte(. Svenskt lassen har långt s och ett kort ä- eller e-ljud. (2) Ty Schick! Sv: skick (2) Tyskt Schick har det tyska sch-ljudet som kännetecknas av kraftig läpprundning (både horisontellt och vertikalt) medan svenskt skick har ett sjeljud som hos de flesta svenskar uttalas längre bak på tungan och som inte är så rundat som det tyska. Den tyska rundningen smittar av sig även på efterföljande i som blir en aning y-haltigt.

3 (3) Ty: Weise ty: weiße (1) Weise uttalas med tonande (weiches) s [z]; Weiße med tonlöst (scharfes) s [s]. (4) Ty: rauchen ty: räuchern (3) Rauchen uttalas med diftongen [au] medan räuchern uttalas med diftongen [çy]. Ch uttalas i rauchen som ach-ljud, i räuchern som ich-ljud en i rauchen blir till stavelsebildande n medan ern i räuchern blir till vokaliserat r + n. b) Redogör för den viktigaste uttalssvårigheten/de viktigaste uttalssvårigheterna i respektive ord för en svensk som lär sig tyska: (1) Ei (1) Den andra diftongkomponenten får aldrig bli konsonantisk, alltså inte uttalas som i svenskt aj. I själva verket uttalas den snarare som ett e. (2) Liebe (1) I-ljudet får inte diftongeras eller ges ett konsonantiskt (j-) efterslag. Inte heller får man använda grav accent (som i svenskt liten). (3) Müssen (2) y-ljudet skall vara kraftigt rundat ( trattformad mun ) s-ljudet skall vara kort en skall bli stavelsebildande n. Inget e-ljud skall alltså uttalas. Det får inte uttalas med grav accent som i svenskt måste, mössan eller möten (utan med akut som i maten)

4 5) Stryk under alla ich-ljud (C) (3) reich rauch Rausch frisch selig Schneewittchen scheinbar Früchte Bochum durchsetzen Leuchte stöbern 6) Rita ut intonationskurvor och ange vilka intonationstyper som förekommer i nedanstående fraser: (8) a) Kommst du morgen vorbei, Progredient b) oder bleibst du zu Hause? Terminal c) Hast du lange gewartet? Interrogativ d) Warum sagst du denn nichts? Terminal 7) Förklara följande termer och ge exempel på tyska: (12) a) Morfem Minsta betydelse bärande enhet. Tyskt Punkten består av tre morfem: Punkt (=rot/stam) e (=plural) n(=dativ plural-ändelse) b) Minimala par Ett ordpar som skiljer sig åt endast i fråga om ett fonem. T ex: lesen / lasen Vase / Phase Druck / Dreck c) Fon Ett språkljud (utan avseende på om det är ett fonem eller en fonemvariant). Lesen består i standarduttal av fyra språkljud (l + e + tonande s + stavelsebildande n.) d) Auslautverhärtung b, d, g blir till p, t, k i slutet av ord eller stavelse eller i slutljudande konsonat grupp. Bad; es gibt e) Assimilation Språkljudens inbördes påverkan på varandra till större inbördes likhet. Ex: Das sind Sachen (s i sind och i Sachen förlorar sin stämbandston p g a

5 föregående tonlös konsonant. Haben uttalas ibland som habm (med stavelsebildande n) vilket innebär att artikulationsstället blir samma som för b. Ännu kraftigare är assimilationen om man uttalar ordet som [ha:m], då b + n smälter samman till ett m. f) Neueinsatz: en gränsmarkering före vokaler som gör att vokalen inte smälter ihop med föregående stavelse. Ofta realiseras Neueinsatz som ett Knacklaut, dvs som en klusil som skapas med hjälp av stämbanden. Exempel: Ver ein; be arbeiten: im Auftrag.. 8) Ange det fonetiska tecknet för (8) a) den tyska vokal som beskrivs: (1) främre halvöppen orundad spänd [E ] (2) bakre halvsluten rundad spänd [o:] (3) en öppen orundad spänd mellantungsvokal [a:] (4) en halvsluten till halvöppen orundad eller svagt rundad slapp mellantungsvokal [ ] b) den tyska konsonant som beskrivs: (1) tonlös bilabial klusil [p] (2) tonande labiodental frikativa [v] (3) tonande dorsovelar klusil [g] (4) tonlös laryngal klusil [/]

6 9) Uttalsmarkeringar (20) a) Markera alla fall av Neueinsatz där det förekommer inuti ord i nedanstående text med ett lodrätt streck: b) Stryk under tonande s i nedanstående text. Sätt två streck under s som bibehållit sin stämbandston och ett streck under tonande ( weiches ) s som förlorat sin stämbandston. c) Markera Auslautverhärtung genom att ringa in motsvarande ljud. Här fetstilt! Seit Jahren fordern Eltern eine qualitätsvollere Schule: besseren Unterricht und besser ausgebildete Lehrer und Lehrerinnen. Dabei haben Eltern nie eine grundsätzliche "Lehrerschelte" vorgenommen. Ihre Kritikpunkte haben sich immer an notwendigen Ver änderungen im Bildungsystem orientiert. Die jetzt einsetzende Diskussion um einen ver änderten Qualitätsbegriff von Schule wird daher von den Eltern begrüßt. Eltern fordern schon seit Jahren, dass der Unterricht an den Schulen deutlich besser werden müsse. Schüler und Schülerinnen müssen eine ihren Fähigkeiten entsprechende fundierte Wissensbasis erhalten. Unterricht muss so ausgerichtet sein, dass die Inhalte für die Schüler nachvollziehbar sind und verstanden werden können. (...) d) Markera stavelsebildande n, m, l genom att stryka under bokstaven i fråga i nedanstående text. e) Markera likaså vokaliserat r genom att stryka under det. Seit Jahren fordern Eltern eine qualitätsvollere Schule: besseren Unterricht und besser ausgebildete Lehrer und Lehrerinnen. Dabei haben Eltern nie eine grundsätzliche "Lehrerschelte" vorgenommen. Ihre Kritikpunkte haben sich immer an notwendigen Veränderungen im Bildungsystem orientiert. Die jetzt einsetzende Diskussion um einen veränderten Qualitätsbegriff von Schule wird daher von den Eltern begrüßt. Eltern fordern schon seit Jahren, dass der Unterricht an den Schulen deutlich besser werden müsse. Schüler und Schülerinnen müssen eine ihren Fähigkeiten entsprechende fundierte Wissensbasis erhalten. Unterricht muss so ausgerichtet sein, dass die Inhalte für die Schüler nachvollziehbar sind und verstanden werden können. (...)