Filmstjärnor, blodshämnd och den keliga väggen
|
|
- Hugo Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANS RUGE Filmstjärnor, blodshämnd och den keliga väggen NÅGRA NYGREKISKA FONOLOGISKA IDIOTISMER När jubilaren och jag sommaren 1960 med ett tvåhjuligt fordon av märket Vespa begav oss från Stockholm till det Heliga Landet, dvs. Grekland i vårt fall, hade vi under månaderna innan genom en kvällskurs nödtorftigt inhämtat några elementa i det språk som talas av nutidens greker. Redan då uttalade jubilaren ett av de många dicta, som utgör hans speciella charm i vänkretsen. Det hade ungefär följande innebörd: "Det låter som om alla greker är förkylda, när dom pratar." (Hur han själv lät på den tiden kan kanske bäst exemplifieras med en annan av hans genuint eskilstunesiskt uttalade fraser: "Det är dumt (!) att misslyckas".) Vad är det då som kan låta "förkylt" i grekers produktion och icke-grekers perception därav? Om det och några andra egenheter i nygrekiskans fonologiska system skall de följande raderna handla. Med egenheter eller idiotismer avses här vad som skiljer sig från eller kontrasterar mot t.ex. svenskans eller tyskans fonologiska system. I FÖRKYLNINGSSYNDROMET har sin upprinnelse i det faktum att nygrekiskan i princip inte tillåter tonlösa klusiler, alltså p, t, k, efter en föregående nasal (m, n, resp. ng-ljud). Efter dessa sistnämnda ljud kan nämligen klusiler bara vara tonande, alltså b, d resp. g. Således heter gudaberget Olympen med nygrekiskt uttal Olimbos, Oidipus' dotter Antigone har blivit Andighöni (gh = tonande velar frikativa), och nödvändighetens personifikation Ananke har tonats (!) ned tillanånggi (ng = tonande palatovelar nasal, s.k. ng-ljud). Den grekiska ortografin har dock i 2400 år i stort sett motstått tidens tand, så ovanstående egennamns grekiska stavning är oförändrad intill denna dag: OAYMTIOX), ANTirONH, ANArKH. Dialektalt och individuellt försvagas dessutom den nasal, som föregår en klusil, eller tenderar att helt försvinna, så att av våra exempelord understundom bara återstår Ölibos,Adighöni och Andgi. Det är nu, som den svenske
2 22 HANS RUGE percipienten eventuellt kan drabbas av rädsla att bli förkylningssmittad. Om hur en dialekt på Kreta mer eller mindre motstår påverkan från nygrekiskt standarduttal (om ett sådant finnes) i detta avseende, handlar f.ö. ett kapitel i en doktorsavhandling, som fil. lic. Kimmo Granqvist lade fram 1997 vid Stockholms Universitet: Notes on Eastern Cretan Phonology (Studia Graeca Stockholmiensia 8). Min egen hypotes är att det i dagens grekiska inte går att hävda en fonematisk skillnad mellan å ena sidan kombinationen nasal+klusil och å den andra sidan tonande klusil utanföregåendenasal. Hur ofta har jag inte intervjuat grekiska "modersmålare" i denna fråga! Fråga: Säger du andres eller ddres ("män")? Svar: ddres. Fråga: Jaha, du säger alltså ddres? Svar: Ja, just det, andres. Denna lilla dialog, som kan tyckas vara en realisation av goddagyxskaft-fenomenet, visar i själva verket enligt min mening tydligt, att i detta fall nd och d i det nygrekiska fonologiska systemet inte ärfonematiskt åtskilda, utan utgör fakultativa allofoner av samma fonem. Denna hypotes anser jag verifieras av följande iakttagelser och fakta: 1. Det finns mellan nd och d en oändlig mängd möjliga övergångsstadier, som realiseras inte bara allt efter dialekt, sociolekt och idiolekt utan också, som dialogen ovan visar, s.a.s. intra-idiolektalt, dvs. samma person kan helt omedvetet använda sig av flera varianter. I början av ett ord är emellertid, snarare av fysiologiska skäl, ett fullt hörbart n mindre vanligt. 2. Enligt nuvarande grekiska avstavningsregler skiljs n och d inte åt, utan de förs båda till den följande stavelsen:pénde ("fem") avstavas sompe-nde (i skrift rie-nte, se nästa avsnitt). 3. Avstavningsreglerna grundar sig på principen, att till den följande stavelsen förs de konsonantkombinationer, varmed ett ord enligt nygrekiska fonotaktiska regler kan börja. Finns det alltså nygrekiska ord, som börjar på nd-? För att besvara den frågan måste vi först kort säga något om det grekiska grafematiska systemet och förhållandet mellan fonem och. grafem. Ovan har redan nämnts, att grekisk ortografi i stort sett inte förändrats på 2400 år. Ljudförändringarna är desto större, något som exemplen ovan ger en svag antydan om: vi såg bl.a., att nt blivit nd. Och detta nd står ju uppenbarligen i fri variation med den fakultativa allofonen d. Att ord börjar på d, är inte konstigare i nygrekiskan än i svenskan eller vilket annat europeiskt språk som helst. Men detta d stavas NT! Det finns mängder med nygrekiska ord, som börjar på denna bokstavskombination, t.ex. (n)döpios "inhemsk" (NTOniOZ). Dessutom är det i detta sammanhang kanske inte utan intresse, att den till nygrekiskt språkområde angränsande albanskan faktiskt tillåter nd (med latinalfabet) i början av ord. 4. Flera av dessa nygrekiska ord, eller snarare alla som inte är lånord från främmande språk, härstammar från antika äktgrekiska ord med en vokal före NT, t.ex. döpios ("inhemsk"), som via mellanformerna ndöpios och endöpios kommer av entöpios (alltså "på {en) platsen {töpos) befintlig"). Det
3 FILMSTJÄRNOR, BLODSHÄMND OCH DEN KELIGA VÄGGEN 23 faktum, att en obetonad initial vokal (här e) faller, kallas aferés och utgör en synnerligen vanlig företeelse i utvecklingen från antik till nyare grekiska. 5. De nygrekiska ord på d, som inte är av antikt ursprung utan inlånade från främmande språk, förr mest italienska och turkiska men numera mest franska och engelska, måste också stavas med NT, därför att det i nygrekiskan inte finns något annat grafem för initialt d. Följande torde icke tarva någon översättning: dekolté, dekor, depå. Lite mera exotiskt blir det genast, om jag bokstav för bokstav från grekiskt alfabet translittererar samma ord: ntekolté, ntekör, ntepö. 6. Den antika grekiskans d motsvarades i skrift av bokstaven delta (A). Denna tonande klusil förvandlades liksom de två andra, b och g, till motsvarande frikativa, alltså dh resp. v och gh. (Kungliga Biblioteket skulle t. ex. heta Vasiliki Vivliothiki på nygrekiska.) Efter nasal kvarstod dock de tonande klusilerna, som t.ex. i andres "män". Här är ett av de sällsynta fall, där faktiskt den moderna grekiska ortografin skiljer sig från den antika: andres stavas idag med NT efter A (och kan, som vi sett, alternativt uttalas ådres eller som allt möjligt mellan dessa varianter). 7. En konsekvens av ovanstående är att d och nd i lånord inte kan åtskiljas i nygrekisk ortografi. De två italienska orden vedetta "filmstjärna" och vendetta "blodshämnd" stavas som lånord exakt likadant på nygrekiska. Och naturligtvis uttalas de också likadant - spontant, innan skollärarn säger sitt! Här krävs med andra ord kunskap, dels om vilka ord som är äktgrekiska och vilka som är lånord, dels också om hur lånorden uttalas på originalspråket. Observera också, att med hänsyn till vad som ovan sagts om att nygrekiskan inte tillåter tonlösa klusiler efter en föregående nasal, nt inte bara i antika grekiska ord utan även i lånord automatiskt i nygrekiskt uttal förvandlas till nd eller d (eller något däremellan). Reglerna för lånord gäller naturligtvis också för icke-grekiska egennamn. Om man stavar ett sådant med grekiska bokstäver, som t.ex. i en tidningstext, uttalas det av den grekiska motsvarigheten till vad som av svenska journalister plägar kallas "Nisse i Hökarängen" (och inte bara av honom) naturligtvis enligt nygrekiskans fonologiska lagar. Några - återtranslittererade - exempel: Kénenti, Anterson, Könrant Antenåouer, Ntålas. Uttal: Kéne(n)di, Å(n)derson, K6nra(n)d A(n)denåuer, (N)dålas. Med stöd av ovanstående sju argument skulle man alltså vara frestad att hävda, att när i nygrekiskan fonemet /n/ står framför fonemet /d/, har det två fakultativa allofoner : [n] och [0]. Det nygrekiska fonemet /d/ utmärks - till skillnad från t.ex. det svenska /d/ - fonetiskt av att det är mer eller mindre prenasaliserat. Denna fonetiska karakterisering av det nygrekiska /ål täcker de förekomster av kombinationen /nd/, då /n/ realiseras som [0], dvs. inte alls. Att denna sistnämnda realisation verkligen har sitt ursprung i fonemet /n/ visas dels av dess fakultativa allofon, dels av dess motsvarighet i skriften. Fonemet I ål kan bara förekomma efter /n/.
4 24 HANS RUGE Det sista påståendet skulle dock tala för antagandet, att d i själva verket inte är ett fonem, utan bara en kombinatorisk allofon av fonemet /t/, eftersom t, som vi sett, normalt inte kan förekomma efter n. Att greker med kunskaper i främmande språk kan pressa sig till att uttala sekvensen nt i lånord kan inte godtagas som argument mot ett sådant antagande. (Jag kan inte finna, att z är ett svenskt fonem, även om zoom och annat "surr" lånas in från engelskan.) Det är i själva verket svårt att hitta ett övertygande motargument, annat än att det intuitivt inte känns riktigt att betrakta d och t som allofoner av samma fonem. Skillnaden mellan d och / känns mycket mera verklig och funktionell än den mellan d och nd. Det närmaste man kan komma en teoretiskt tillfredsställande lösning är i så fall kanske att jämföra med den fonemneutralisation, som förekommer t.ex. av /s/ och /z/ framför tonande konsonant (közmos "värld", inte *kösmos). Fonemoppositionen mellan /t/ och /d/ skulle på motsvarande sätt kunna sägas vara neutraliserad efter nasal. Initialt, dvs. i början av ord, kan man dock hitta ett minimalt oppositionspar som trépete : drépete ("vänds, omvandlas" resp. "skäms"). Om man nu inte hävdar, att drépete i alla fall egentligen är lika med ndrépete. Kanske är den elegantaste lösningen av problemet att helt enkelt antaga ny grekiskt /nd/ som ett sammansatt fonem, ungefär som /ts/ i både ny grekiskan och tyskan. Fonetiskt realiseras n-delen därav, som vi sett, i varierande grad. Vad gäller de ovannämnda italienska orden med betydelserna "filmstjärna" och "blodshämnd", får de helt enkelt finna sig i att som lånord i nygrekiskan bli homonymer med enhetsuttalet ve(n)déta. Homografer är de ändå: det är omöjligt att skilja dem åt i skrift. Att de inte också är homofoner, hävdas bara av pedanter och purister. Utanför kretsen av fackmän har jag aldrig träffat någon grek, som förstått vad jag menat, när jag frågat om skillnaden mellan vedéta och vendéta. Språkvårdarna vrider naturligvis sina händer i förtvivlan över att etermediejournalister säger péde i stället förpénde ("fem") eller andio istället för adio (lånat från italienskan addio). Men de (förra) är förmodligen lika givna förlorare som deras svenska kolleger, när de försöker ändra på det som för många eller flertalet känns naturligt: Det är dömt (!) att misslyckas. Allt som jag ovan anfört om förhållandet mellan d och nd, är avsett att mutatis mutandis också gälla för dels b och mb, dels g och ng-g. I korthet innebär det alltså följande: 1-2. Också inom dessa två par finns en mängd möjliga övergångsstadier mellan de respektive ytterligheterna, och avstavningsreglerna för även här nasalen till den följande stavelsen: ghambrös ("svärson") avstavas gha-mbrös (ramfipoz); andnggi ("nödvändighet") and-nggi (ANA-rKH). I grekisk ortografi används f.ö. sedan urminnes tider gamma (T) för rag-ljudet. Intressant är, att varken grekiskt eller latinskt alfabet har en särskild (enkel) bokstav för ng-ljudet. Förklaringen torde vara att detta ljud varken i grekiskan (antik och nutida) eller latinet hade status av fonem, om nämligen ett så-
5 FILMSTJÄRNOR, BLODSHÄMND OCH DEN KELIGA VÄGGEN 25 dant definieras som minsta betydelseskiljande element. (I svenska är det däremot ett fonem, vilket kan ses av det minimala oppositionsparet än och äng.) 3. Nygrekiska ord kan börja både på (m)b (stavat Mil) och (ng)g (stavat TK): (m)båtis "havsbris" (MnATHE), (ng)gåstri "havandeskap" (rkaztpi). Också här uppvisar albanskan paralleller genom att i början av ord tillåta kombinationen nasal+klusil: mbret "kung", nga "från" Sådana nygrekiska ord går antingen tillbaka på äldre tiders äktgrekiska ord: då har en obetonad initial vokal förlorats genom aferés: (m)bätis < embåtes, (ng)gåstri < engästrion, eller är de inlånade från främmande språk, där motsvarande ord börjar på b resp. g: bravo, golf. 6. Den antika grekiskans grafem för b och g var beta (B) resp. gamma (T). Ovan har redan nämnts, att de antika tonande klusilerna vid utvecklingen mot nygrekiskan blivit motsvarande frikativor, i detta fall alltså v och gh (detta senare ljud med allofonen j framför e och i, som t.ex. i rynaika jinéka "kvinna"). Men också b och g kvarstod oförändrade - precis som d - efter nasal. Följaktligen ändrades även de därav berörda ordens ortografi: det tidigare nämnda ordet för "svärson" stavades på antik grekiska rambpoz (med B efter M). Ordet för "havandeskap" stavades före aferesen (och förlusten av ändeisen -on) EITAXTPION (här ser man något tydligare, att det är fråga om något "i magen"), men stavas numera TKAETPI. (Inuti ord har dock ortografin IT inte förändrats. Det grekiska ursprunget till ordet ängel både uttalas (nästan) och stavas likadant som på den tiden ordet fortfarande betydde "budbärare": å(ng)gelos - AITEAOE). 7.1 lånord och icke-grekiska egennamn kan lika litet som beträffande d - nd - nt göras någon skillnad i skriften mellan b, mb och mp resp. g, ngg (stavat NG i källspråket) och ngk (stavat NK i källspråket). Några från nygrekiskan återtranslittererade exempel: Mpértolnt (sic!) Mprecht, Römpert Mpråouningk, Entvarnt Gkrigk... Liksom vi förut föreslog antagandet av ett sammansatt fonem /nd/, bör här nu antagas /mb/ och /ng/ som två ytterligare sammansatta nygrekiska fonem (med fonetiskt varierande realisationsgrad av den nasala beståndsdelen). Observera, att med /ng/ här inte avses ng-ljud! Eftersom detta sistnämnda inte utgör ett fonem i nygrekiskan, utan bara är en allofon av /n/, måste detta (alltså /n/) stå i den fonematiska beteckningen för ng-ljudet: /ng/ realiseras alltså som (ng)gl (För att göra saken ännu lite krångligare kan tilläggas, att det finns några få äktgrekiska ord, där p faktiskt realiseras efter m; och k efter ng: Pémpti "torsdag" och elengktis "kontrollant". Men det är ett skenproblem: här går nämligen en stavelsegräns mellan nasalen och den tonlösa klusilen, vilket f.ö. avstavningsreglerna tar hänsyn till: Pém-pti, eleng-ktis. (Ett nygrekiskt ord kan börja påpt- och kt-, men inte på vare sig *(m)bt- eller *(ng)gt-). "Nedtoningen" förhindras också av assimilationspåverkan från det följande tonlösa t-et.)
6 26 HANS RUGE II DEN KELIGA VÄGGEN För många år sedan berättade en annan god vän för mig, att hon under ett föredrag länge hade undrat, vad talaren avsåg med den "keliga väggen", som han ständigt återkom till. Föredragshållaren, av grekisk extraktion, hade ännu inte tillfullo internaliserat det svenska fonologiska systemet och återföll helt enkelt i sitt modersmåls fonemuppsättning, något som vi alla lätt gör när vi talar främmande språk, särskilt i pressade situationer. Vad döljer sig då bakom denna "keliga vägg"? Den är i själva verket ett uttryck för två grekisk-svenska fonologiska skillnader. Den ena består i att nygrekiskan saknar laryngalen h. Vid införlivande av lånord och återgivande av icke-grekiska egennamn, som börjar med h, ersätts detta av grekiskans palatovelara ch, med svagare friktion än i tyskan och med andra regler än detta språk vad gäller den allofoniska distributionen av det vi plägar kalla ach- resp. ich-ljud. Sålunda används det senare framför (inte efter) e- och i- Ijud. Då är inte så konstigt, att det svenska ordet helig i en grekisk producents talorgan lätt blir något som i svenska percipienters öron låter som kelig. En annan nygrekisk egenhet - om man jämför med den vokalrika svenskan, där dessutom långa och korta vokaler kan sägas utgöra olika fonem, eftersom även vokallängden bidrar till att skilja orden väg och vägg åt - är att endast fem vokalfonem finns och att kvantiteten inte har fonematisk status. (Det var alltså "Den Heliga Vägen" föredraget handlade om.) Jag förmodar, att den citerade talaren inte heller sade "den keliga väggen" exakt som det skall låta på svenska: Att min sageskvinna ändå fick det intrycket, har nämligen inte bara en orsak utan (minst) två, varav jag redan nämnt den ena: talarens påverkan av sitt modersmåls fonologiska system. Den andra orsaken är percipientens mycket aktiva perceptionsarbete. Det som talaren inte säger tydligt enligt reglerna, "hör" lyssnaren ändå genom att själv fylla i det som fattas. Mänsklig muntlig kommunikation skulle inte fungera, om det av talaren krävdes, att han uttalade varje enstaka språkljud tydligt och fonetiskt exakt på ett enda möjligt sätt. För det första hoppar varje talare över ett och annat fonem, för det andra realiserar olika människor ett och samma fonem olika inom en viss fonetiskt given ram, för det tredje kan olika störningsfaktorer föreligga. Lyssnarens medverkan är lika stor som talarens, avkodningen lika viktig som inkodningen. Det hela bygger på att man vet, att man använder samma kod, talar samma språk. Fonemet är en abstrakt, intuitiv, psykologisk enhet, som tillåter en viss variation i den konkreta realisationen. Det förhåller sig som en platonsk idé till det uttalade språkljudet. (Om en samtalspartner oväntat byter språk mitt under samtalet, händer det ibland att den andre till en början inte förstår, även om han behärskar språket ifråga. Detta händer särskilt, när språkbytaren ("code-switcharen") inte
7 FILMSTJÄRNOR, BLODSHÄMND OCH DEN KELIGA VÄGGEN 27 förväntas kunna det språket.) Om den som talar ett främmande språk överskrider den nämndafonetiska ramen för ett visst fonem (genom påverkan från sitt modersmål), drivs lyssnaren i sitt perceptionsarbete till att "fylla i" ett fonetiskt närliggande, men kanske ej avsett fonem. Så kan den heliga väggen uppstå. Teoretiskt finns givetvis även andra möjligheter i vårt fall (påverkan från det nygrekiska fonemsystemet): t.ex. kelinga, kalliga, källinga vängen. Men eftersom dessa ord inte finns i svenskan, trots att de fonologiskt hade kunnat finnas, "hördes" de inte så av vår lyssnerska. Men vad föredragshållaren verkligen sade får vi, som inte var där, aldrig veta. Och även om vi hade varit där, skulle vi hört detsamma som hon eller - med lite god vilja och kunskaper om det nygrekiska fonologiska systemet - möjligen den heliga vägen. Även här kan det vara lustigt att titta lite på grekiska stavningar av ickegrekiska egennamn, återtranslittererade till latinalfabetet: Filosofen Gkéorgk Vflchelm Frintrich Chégkel (två gånger ch för h, övrigt förklaras av det som tidigare sagts), kompositörerna Chäintn och Chéntel och självaste Antolf Chitler! Den senares österrikiska hemstad (Linz) kan i grekisk ortografi knappast skiljas från engelska Leeds: båda blir Lints och uttalas ungefär som Lidds eller Linds. III SÄRLEKEN Trots att det nygrekiska?ca-ljudet liksom det tyska (som i just ich) och det svenska (som i helig och tjatig) alla tre är att beskriva som tonlösa palatala frikativor och med det internationella fonetiska alfabetet (API eller IPA) betecknas på samma sätt [c], tenderar svensktalande greker att identifiera det svenska ljudet med nygrekiskans 5: trots den heliga väggen riskerar alltså t.ex. kärlek att lätt bli till särlek. Hur kan det komma sig? Jag har redan påpekat, att nygrekiskans ch-ljud har svagare friktion än tyskans (både den velara och den palatala varianten). Det är därför det ligger nära till hands att låta det motsvara laryngalen h i språk som har denna. Man skulle kunna säga att grekiskt jc/j-ljud ligger mellan ett h och ett svenskt ich-ljud (dvs. tje-ljud utan ^-förslag). Det är den ena sidan av förklaringen. Den andra är att nygrekiskans 5 inte är dentalt som i svenskan och tyskan, utan alveolart, som t.ex. i finskan. Precis som just finskan (inte sära, para rispa) saknar grekiskan palato-alveolarer (sje-ljud). I stället ligger dessa språks 5 någonstans mellan svenskans s och sje-ljud. Av finnar och greker krävs det därför en liten extra kraftansträngning dels för att uttala dessa ljud korrekt i svenskan, dels och framför allt för att ta till sitt medvetande, att dessa ljud utgör olika fonem i svenskan, så att inte t.ex. sal och sjal, sett och skett och många andra oppositionspar realiseras som homofoner, dvs. med alveolart 5 i början, vilket i sin tur av svenskar percipieras som dentalt s.
8 28 HANS RUGE Svenskt tje-ljud kan på grund av sin starkare friktion för ett grekiskt öra låta ungefär likadant som som ett sje-ljud. Om nu detta, som vi sett, för honom är svårt att skilja från s, är i sin tur identifikationen av tje-ljudet med s helt naturlig. Så uppstår särlek. Lånord, som i källspråket har sje-ljud (champagne, chaise-longue, shocking, Pottasche), stavas i nygrekiskan med 5 ( ) och ser återtranslittererade ut på följande sätt: sampånia, sezlögk, sökin,potäsa. Under en studieresa i Grekland hörde jag en gång en svensk studentska fnittrande fråga en annan om en firmaskylt med grekiska bokstäver: "Står det verkligen SPRINGER & FISER?" Tonande palato-velar som i franskans garage ersätts på motsvarande sätt av z: gkaråz (återtranslitterering) resp. garäz (uttal). Hör man i Paris någon säga zetém, kan man vara ganska säker på, att vederbörande har grekiska som modersmål. (En svensk eller tysk röjer sig i motsvarande situation genom ett sjötam.) IV SEPPA PITTIPANNA Beträffande nygrekiska vokaler har redan nämnts, att kvantitet inte har fonematisk funktion som i svenskan (väggen : vägen). De fem vokalerna är i, e, a, o, u. Det innebär, att t.ex. rundade främre vokaler som svenskay och ö inte finns. I lånord och icke-grekiska egennamn ersätts de av motsvarande orundade, dvs. i resp. e: de franska orden documentaire och ascenseur har fått hemortsrätt i nygrekiskan som ntokimantér resp. asansér. Det förra uttalas spontant som (n)dokima(n)dér och "bildat" som bäst dokimantér. Några återtranslittererade egennamn: Ouiliam Séxpir och Giochan Völfgkangk fon Gkéte, de svenska städerna Lintsepingk (här har som synes svenskt tje-ljud uppfattats som affrikata, alltså med t-förslag) och Gkétemporgk. Svenska ord som syl, syll, sil och sill tenderar i ovana grekers mun att alla fyra uttalas som sill, som ju dessutom skulle kunna avse kil, kyl, skyll och skjull Att köpa blir seppa, är inte helt ovanligt, och likaså att pyttipanna blir pittipanna, vilket grekiska goda vänner med illa dold förtjusning påpekat för mig. V FERRSILLNIGG Detta mystiska, fonologiskt möjliga, men icke existerande svenska ord skulle kunna stå som en sammanfattning av det mesta som ovan (I-rV) sagts beträffande vad som kan hända om djävulen (grek. AIABOAOZ) är framme och lurar en svensktalande grek att falla tillbaka på sitt modersmåls fonologiska system: I. ng > g, II. lång vokal > kort vokal, III. tje-ljud > s, IV. y > i, ö> e. Den polyglotte jubilaren, som naturligtvis också kan nygrekiska - och hatar förkylningar - skulle trots detta säkert inte ha några perceptionssvårigheter.
foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merLägga till olika dokument i en fil
Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merLatinsk språkhistoria. År 9
Latinsk språkhistoria År 9 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Metod 3 Historia 4 Jämförelsetext 5 Jämförelse Med Det Svenska Språket 6 Disskussion 8 Källförtäckning 9 2 Inledning Det latinska språket
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merEn studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som
Läs merI. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merFörra mötet: WidgitOnline bildstöd Kommunabonnemanget upphör 11 april 2019
Nätverk 2 2019-02-14 Innehåll: Handlingsplaner Vilken kompetensutveckling behöver förskolorna inom Språk- läs- och skrivutveckling? Sammanställning av nätverkens behovsanalys Språk - Skolverkets kartläggningsmaterial
Läs mer(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Läs merSpråkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Läs merEn byggmodell över språket fonemet morfemet
En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte
Läs mer1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs mer12 Programstege Substantiv
Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs mer5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.
01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merSammanfattning det allra, allra viktigaste
Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merFram till och med Läsövning 11 i Läsebok 1 tränas läsning med både versaler och gemener. Därefter sker läsningen med bara gemener.
I Arbetsbok 1 följs läsebokens läsövningar upp i sjok, se hänvisningen på varje sida i Arbetsbok 1. Hänvisningarna finns också här i lärarmanualen. Orden i läsövningarna i Läsebok 1 bearbetas i övningar
Läs merLäsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser
Läsnyckel I fiendens skugga Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel I fiendens skugga är en spännande ungdomsbok som utspelar sig i Frankrike under andra världskriget. En stridspilot störtar
Läs merUnder några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer
When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Läs merLIISA: AYRAN: Grekland, tick tick tick tick. LIISA: Nej! Inte tick tick tick. Du måste använda ord! AYRAN: Jag kan inte. Inte bra. LIISA: Varför?
AYRAN står några meter snett framför LIISA. AYRAN står hela tiden med ansiktet mot publiken. Medan LIISA rör sig runt på scenen, talar ömsom direkt till AYRAN, ömsom ut mot publiken, men hela tiden bakom
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs merRomanska språk, frågor och uppgifter
Romanska språk, frågor och uppgifter PN C 054 av Eva Tidner, 2013 Frågor och uppgifter: 1. Ta reda på var dessa språk och dess viktigaste dialekter talas och var de ligger med hjälp av kartor! 2. Ta reda
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merMål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift
Mål och syfte Efter genomgången kurs ska du känna till något om det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden, och om förändringar i språket. Bedömning E - översiktligt
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merEtt barns interaktion på två språk
lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merKONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL
KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL V AD är det som sker när konstnären skapar sitt verk? Såsom vid allt mänskligt handlande har vi att först fråga efter vilka drivkrafter som
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merDet finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG
DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt
Läs merKortfattad tysk uttalslära
Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merleker med ljud Förord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21
leker med ljud Innehållsförteckning örord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21 Sånger och allitterationer 22 Teckenförklaring
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs mer17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs
Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merOch plötsligt finns bara minnet kvar
lars inge widlund Och plötsligt finns bara minnet kvar En essä om döden och vänskapen Vi Är omgivna av död. Ändå är det så tyst om den. Vänner dör, föräldrar, en livspartner och ibland även ett barn. Vi
Läs merTÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning
TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merSpråket i det svenska SAMhället
Språket i det svenska SAMhället där Onkel Sam befaller: Att använda svenska och att få ALL offentlig information på svenska i Sverige borde betraktas som en medborgerlig rättighet. Det tog ändå sin tid
Läs merPutnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?
Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merLäxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!
Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett
Läs merFÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN
Läs merKärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen
Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merMitt sista samtal till Pappa. på hans begravning
Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merTelefonsamtal Västtyska ambassaden 24/4-1975 1. Lutz Taufer och Ingrid Stoecker 2. Lutz Taufer och Ingrid Stoecker
Telefonsamtal Västtyska ambassaden 24/4-1975 1. Lutz Taufer och Ingrid Stoecker Kommando Holger Meins. Det här är fru Stoecker. Vi har två läkare här. Min man är inte helt frisk. Kan ni inte byta ut honom
Läs merLÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD
LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD Programmet består av 21 övningar som övar förmågan att känna igen bokstäver och ord. Här tränas såväl läsning som stavning och bokstavsordning. Du får hela tiden stöd av inspelat
Läs merSammanfattning av förra lektionen
Sammanfattning av förra lektionen Språket skapas för att det finns behov Blir komplexare men också tydligare Skriftspråket skapades för att det fanns behov att föra över information över tid och rum Först
Läs merVälkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -
Läs merLärarhandledning. Innehåll. Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet
Lärarhandledning Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet.... 2 Elevexempel.... 5 Analys och uppföljning....
Läs merAEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)
AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)
Läs merNordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18
Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merLEKTÖRSUTLÅTANDE Bok: XX Författad av: XX
LEKTÖRSUTLÅTANDE Bok: XX Författad av: XX 1 Bokens partier Du skriver väldigt bra och jag vidhåller att det här mycket väl är publicerbart. I stort är storyn bra. Enkel men ändå skönt med personyttringar
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs mer