Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer"

Roger Lund
för 9 år sedan
Visningar:

1 When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer

3 Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor

6 KAN INTE VILL INTE

7 Vad är alternativet till att tänka på mej om jag ska klara mitt eget liv? För att kunna ge och ta emot??

8 Vill inte tala Vill bara vända ryggen Ont Vill sitta inte göra något Bara ligga

9 Någon sa något varmt och mjukt och jag blev så glad Lite rädd Bekymrad

10 Fryser kallt, kallt Lite arg Ont Ont i ryggen Vet inte hur man blir modig...

11 Kan inte läsa får inte prata så dummycket Under skydd täcke Är så lessen inuti Inte prata så mycket Ängslan Gå in i skydd någonstans

12 Klämd Måste skjuta undan Flytta på

13 Vill gråta men vill ut ur gråten Orkar inte HÖRA mej längre Vart går glädjen? Kommer den ut igen?

14 När slutar gråten inom mej?

15 Är så lessen så lessen så lessen lessna lessna lessna VARFÖR? VARFÖR?

16 Ibland frågar dom varför jag inte säjer vad jag tycker eller visar vad jag känner men om jag gör det, när jag någon gång gör det, så säger dom Man kan ju inte tala med dej utan att du blir sårad.

17 Jag måste skydda mitt liv på något sätt med något som är mjukt annars går det sönder, alldeles, mitt liv Det är konstiga skydd jag vet inte varifrån dom kommit

18 Det gör så ont det är mej som inte mår bra alls bra...

19 Håll om mig Det är mörkt under stenen och stenen är svart

20 Vill inte aktivera mej Varför vill jag inte göra bara vara Vill ligga läsa Vill stuva ner

21 Och stuva ner Och stuva ner Och släpa ut till soptunnan så dom tar bort och kör bort med sopbilen

22 Känner 1000 spänningar i kroppen Vill inte får inte visa dom Tar all styrka jag har nu att inte låta dom vinna, jag knyter ihop mej och blundar och håller hårt i bitar av mej så inte allt faller loss...

23 JAG HATAR

24 Det skriker i mig men jag har ingen mun att skrika ur

25 Blir det mer rörigt eller mindre rörigt om man blir STÖRRE? Annars är den här storleken skön

26 Jag orkar inte med mej Vill inte vara mej som jag är Är arg på mej

27 JAG (gömmer mig i rummet) Varför kan jag inte få vara i en parentes? Varför får bara ord och siffror finnas i parenteser?

28 Vad är det som plattar till mej?

29 Vill bara ligga Det är något litet, litet fast inte så litet jag vet inte vad det är eller om jag behöver ha det eller om det ska bort

30 Det skall nog gå bra Man kan ju inte gråta utan anledning?

32 Det är ju mitt liv det gäller

33 Det gråter inuti mej Fötterna är nära dom värmer Vill stå tätt intill någon NÅGON

34 Kom och ta om mej för att du tycker om mej Jag skall vara så snäll

35 Hur ska dom orka med mej som blir så lessen och som visar det och som tigger så HÖR PÅ MEJ OCH SE PÅ MEJ Och som aldrig får tillräckligt och blir nöjd? Hur skall dom andra orka med mej när jag inte orkar med mej?

36 Det vimlar av små, små, små, små och rädd...

37 Ibland känns det vilset Dom stenar och räcken som man vill hålla sig fast i känns vingliga och lösa... och stigarna att gå på är nästan igenvuxna med långt gräs

38 att vakna med gråt i munnen...

39 Det finns en gråt inom men ingen förklaring till gråten och ingen kropp till gråten tomt, tomt, tomt...

40 Vill att gråten skall komma ner

41 Så att jag kan vila sova efteråt

42 Ligger och tittar på ett litet glädjekryp vill att det skall komma till mej jag skall vara snäll och varsam så varsam... bara det kommer närmare är så rädd och lessen VARFÖR? VARFÖR?

43 Att INTE gömma mej inte alltid, i alla fall Det är ju en fråga om att LEVA att se och att lyssna och att börja tala inifrån mej och inifrån dej för att våga, våga Att finna en stig och att försiktigt följa den Det kan ju växa små vita blommor längs stigen det kan det ju göra

44 Oron börjar försvinna undrande, undrande Tror att jag kommer att se blommorna i vår

45 Fast det finns blommor och lukter/dofter och bin och så, också...

46 stegen blir nog lite fastare, senare... Går lite försiktigt i början för att inte trampa på något ömtåligt eller ovänligt

49 efteråt: jag känner på ett annat sätt nu, jag känner inte skam, inte skuldkänslor för att jag är ledsen, för att det finns en sorg inom mej som jag inte har en förklaring till, ingen orsak till (som jag är medveten om) men det är ju mitt liv det gäller (för mej) och jag måste klara mitt liv och lära mej att acceptera det hos mej som jag inte kan ändra på, och att söka upp det som är bra jag har ju fått mitt liv som en gåva någonstans ifrån...

50 Sad Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer

Relevanta dokument

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är