Om uttal och uttalsundervisning
|
|
- Rebecka Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om uttal och uttalsundervisning Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet
2 Vad är brytning? Vad är målet? Vilken svenska? Hur lär man sig ett andraspråksuttal? Uttalsundervisning Introduktion till Basprosodi: En förenklad undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm Att tänka på när man undervisar i uttal: hjärnan, integrering
3 Sagt och tänkt om andraspråksuttal Language learners need no more than a comfortably intelligible pronunciation (Abercrombie 1949)
4 Vilka mål? Vilken svenska? Är följande språkprov bekvämt begripliga / lyssnarvänliga? Vi lyssnade på tysk, spansk och rysk brytning, som hade rätt rytm och var lättlyssnad Sedan hörde vi en dåligt artikulerad västgöte och vacker finlandssvenska
5 Lite bokreklam
6 Lite bokreklam
7 Lite bokreklam Denna är kurslitteratur vid lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna Denna är kurslitteratur vid lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Umeå universitet ÖVNINGAR I SVENSK BASPROSODI av Ylva Slagbrand & Bosse Thorén
8 Vad är brytning? Vad är målet? Vilken svenska? Hur lär man sig ett andraspråksuttal? Uttalsundervisning Introduktion till Basprosodi: En förenklad undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm Att tänka på när man undervisar i uttal: hjärnan, integrering
9 Ännu mer bokreklam. Denna beskriver engelska som målspråk men mycket är tillämpbart på svenska förhållanden
10 De 7 myterna 1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro)
11 Schematisk bild av typisk (obs ej nödvändig) andraspråksinlärning hos vuxna U T V E C K Trolig stagnation om man inte övar uttalet specifikt Ordförråd Grammatik L I Uttal N G Ca 1-1½ år I n l ä r n i n g s t i d (LOR)
12 De 7 myterna 1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro) 2. Uttalsundervisning är inte lämpligt på nybörjarnivå (Zielinski & Yates). 3. Uttalsundervisningen måste resultera i ett antal distinkta vokal- och konsonantkategorier hos inläraren (Field) 4. Intonation (eg. prosodi) är svårt att lära ut (Gilbert). 5. Inlärarna skulle utveckla sitt uttal mer om de bara övade mer (Grant) 6. Minska inlärarnas brytning och undervisa i uttal är samma sak (Thomson) 7. Lärarutbildningar erbjuder adekvat förberedelse för uttalsundervisning (Murphy)
13 Axplock från boken När den audiolinguala metoden var på modet misslyckades de flesta med att skaffa sig ett brytningsfritt uttal. Senare blev man mer medveten om begriplighetsprincipen (Grant). Eleverna ville lära sig tala bättre. Läraren erbjöd mer tid till samtal. Nästa utvärdering ville de fortfarande lära sig tala bättre. De ville ha direkt undervisning i hur man talar och gör sig förstådd (Zielinski & Yates) Uttalsundervisning ska inte ses som lösande av problem utan som undervisning i hur man talar (Zielinski & Yates)
14 Axplock från boken Återkoppling/respons från läraren ska vara systematisk och relevant för inlärarnas utvecklingsstaium (Zielinski & Yates) Lärarens återkoppling på uttal ska i princip vara snabb, men det finns tillfällen då den bör vänta. Exakt vad är det vi vill/tror att inlärarna får med sig av övningar med minimala par; kategorier av de kontrasterande fonemen eller helordskategorier?
15 Och nu lite uppvärmning: är vi överens om... att ett bra uttal inte är detsamma som skriftspråkstroget: På måndag slutar kursen och det är riktigt tråkigt. att ett funktionellt lyssnarvänligt uttal är ett mer realistiskt mål än ett helt brytningsfritt uttal, när inlärarna är vuxna eller nästan vuxna. Men det gör ju inget om undervisningen tillåter och uppmuntrar ett helt perfekt uttal
16 Och att bokstäver och ljud inte är samma sak Hur många språkljud är det i bassäng? Hur många språkljud är det i Schweiz?* Hur många språkljud är det i sax? Hur många språkljud är det i stjärnorna?* Hur många språkljud är det i finansminister? Hur många stavelser är det i orden ovan? Är det lika många stavelser i espressobryggare som i Naturskyddsföreningen? Obs om stavelsegränser fonologi pedagogik Hur är det med alfabetet och språkljuden i svenska?
17 Hur stämmer svenskans alfabet med svenskans språkljud? Det kan diskuteras, men här är en möjlig lösning: Svenskan har 27 språkljud och 29 bokstäver. 9 vokalljud och 18 konsonantljud. Om man vill ha 18 vokalljud får man prosodiska problem C Q W X Z är bokstäver som inte har något eget ljud Sj- tj- och -ng- ljuden har ingen egen bokstav Det blir 5 bokstäver för mycket och 3 för lite
18 Översikt över svensk fonologi
19 En julgran med pynt = ett perfekt uttal med många vackra detaljer En julgran utan pynt = ett lättbegripligt uttal med tydliga spår av förstaspråket men med tydlig betoning och långa betonade stavelser; längd på rätt ljud Bara pynt utan gran = ett uttal med vissa roliga detaljer men som är svårt att förstå. T.ex. rytmen kan vara helt fel en rörig samling pynt
20 Det går ingen klar gräns mellan gran och pynt men vissa saker är helt klart aningen eller
21 Vad är brytning? Vad är målet? Vilken svenska? Hur lär man sig ett andraspråksuttal? Uttalsundervisning Introduktion till Basprosodi: En förenklad undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm Att tänka på när man undervisar i uttal: hjärnan, integrering
22 En utgångspunkt: Basprosodi Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser
23 Eller: Basprosodi Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser
24 Eller: Basprosodi SVENNNska är ett SPRÅÅÅK med obligatooorisk förlängngngning av betooonade STAAAvelser
25 Basprosodi De absolut vanligaste prosodiska uttalsfelen: Att inte förlänga betonade stavelser (särskilt de som ska ha lång konsonant); flicka, blomma, modell Att missa betoningen av den första betonade stavelsen i sammansatta ord och liknande: fortsätta, åtgärd, utbildning, meddelande
26 Grundprinciper för svensk språkrytm I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Ett betonat ord innehåller en, eller högst två betonade stavelser. En betonad stavelse har längre varaktighet och är mer framträdande än omgivande obetonade stavelser. Längden hos en betonad stavelse ligger huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast följande konsonant. Exempel Kalle och Lena ska åka tunnelbana
27 I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Stark grammatisk styrning av satsbetoning* i svenska
28 Vi tittade på två filmsnuttar av Hans Thorén
29 Basprosodiskt ljudexempel När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Original, kortstavigt När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Manipulerat; förlängda ljud enligt understrykningarna
30 Vi tittar på kvantitetsdistinktionen i svenska (det som alltför ofta kallas lång och kort vokal läs Thorén 2013) Fenomenet förekommer i betonade stavelser. I obetonade stavelser är alla ljud korta. Fenomenet inkluderar komplementär vokalkonsonant-längd; vila-villa, mata-matta, vägenväggen, fint-fint Fenomenet inkluderar i de flesta dialekter en kvalitetsskillnad mellan lång och kort vokalallofon olika för olika vokalfonem och för olika regionala varieteter Tjäna / känna; går inte att höra skillnad när orden är obetonade i en viss kontext
31
32 Ett annat exempel på kompleme ntär vokalkonsonant -längd
33 Pekar ut ett av flera korta ljud varför just detta ljud? Pekar ut ordets enda långa ljud* Varför då inte markera alla korta ljud? Detta är ingen pedagogisk rekommendation - vill bara ställa saken på sin spets.
34 Längden hos svenska vokal- och konsonantljud kan alltså Signalera kvantitetskategori, dvs skilja på ordpar som vägen-väggen, mata-matta, vila-villa, rotrott Obs att de flesta språkljud är korta. Korthet behöver sällan undervisas** Ett långt ljud talar om att en stavelse är betonad, och att ordet som stavelsen ingår i är betonat I stället för att tala om lång och kort vokal kan vi fråga oss vilket ljud som ska vara långt i en betonad stavelse (i ett betonat ord).
35 Vi övar på att hantera betoning och längd i svenska ord
36
37 Till bladet med 9 rutor Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden. kalabalik torsk pennor förälskelse journalist studera katakomber kolossen tavlorna plast vatten deklarera bananerna bensin diesel gasol tolerant svamp politiker kantarell kupong krokodilen liftade mirakulös kometen mystiska kapitalist
38 Facit torsk plast svamp pennor vatten diesel bensin gasol kupong tavlorna liftade mystiska studera kolossen kometen journalist tolerant kantarell förälskelse bananerna politiker katakomber deklarera krokodilen kalabalik mirakulös kapitalist
39 Sammansatta ord och liknande Glas + ögon = glasögon Sol + glasögon = solglasögon Solglasögon + tillverkare = solglasögontillverkare Prada + solglasögon = Pradasolglasögon Första och sista möjliga stavelse behåller betoning. Obs inte första och sista stavelsen Ord med två betonade stavelser är svåra att betona rätt för i stort sett alla andraspråksinlärare. Det gäller främst ord med framförställd partikel.
40 Till bladet med 6 rutor Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden; 2 understrykningar per ord. polispatrullerna köttbullar rotmos bensinfat kapitalvinster försvarsberedningen örhänge vindkraft rättshaverister lantgårdar melodislinga uttal diplomatkåren årsredovisning tomatsås cigarrdoft stjärnrevisorer finansministrarna
41
42 Facit rotmos vindkraft uttal bensinfat tomatsås cigarrdoft köttbullar örhänge lantgårdar rättshaverister årsredovisning stjärnrevisorer kapitalvinster melodislinga diplomatkåren polispatrullerna försvarsberedningen finansministrarna
43 Nu tittar vi på satsens basprosodi I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Vilka ord? Måste det vara just de orden? Blanda inte betoning och fokus/emfas/satsaccent Regel: grammatik/ordklass bestämmer betoning och nyhetsvärdet bestämmer fokus Nyhetsvärdet är beroende av förväntningar och annat i situationen På denna nivå finns en möjlighet till variation
44 Basprosodisk satsanalys Bosse Thorén 1997 Del 1 Skriv hela satsen/meningen Pelles föräldrar har en liten hundvalp som heter Fido. Vilka ord är lämpliga att betona? Pelles föräldrar hundvalp Fido Hur många stavelser har de Pelles föräldrar hundvalp Fido betonade orden? Vilken/vilka stavelse(r) är betonad(e) i de aktuella orden? Pelles föräldrar hundvalp Fido Vilka ljud ska förlängas i respektive betonad Pelles föräldrar hundvalp Fido stavelse? Öva på hela meningen: Pelles föräldrar har en liten hundvalp som heter Fido
45 Basprosodisk satsanalys del 2 Skriv hela satsen/meningen Vilka ord är lämpliga att betona? Hur många stavelser har de betonade orden? Vilken/vilka stavelse(r) är betonad(e) i de aktuella orden? Vilka ljud ska Förlängas i respektive betonad stavelse? Öva på hela meningen:
46 Vi har en spännande dag om uttalsundervisning i Frescati. Spännande dag uttalsundervisning Frescati Spännande dag uttalsundervisning Frescati Spännande dag uttalsundervisning Frescati
47 Vi hittar på några egna exempel Han kommer ju inte på torsdag. Kommer torsdag Kommer torsdag Kommer torsdag (torsdag)
48 Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg Midvinternattens köld är hård stjärnorna gnistra och glimma Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban snön lyser vit på fur och gran snön lyser vit på taken endast tomten är vaken
49 Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg Midvinternattens köld är hård stjärnorna gnistra och glimma Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban snön lyser vit på fur och gran snön lyser vit på taken endast tomten är vaken
50 Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin Du har tappat ditt ord och din papperslapp du barfotabarn i livet. Så sitter du åter på handlarens trapp och gråter så övergivet. Vad var det för ord, var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet? Tänk efter nu, förr n vi föser dig bort du barfotabarn i livet.
51 Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin Du har tappat ditt ord och din papperslapp du barfotabarn i livet. Så sitter du åter på handlarens trapp och gråter så övergivet. Vad var det för ord, var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet? Tänk efter nu, förr n vi föser dig bort du barfotabarn i livet.
52 Kyssande vind av Hjalmar Gullberg Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen Han kom som en vind. Vad bryr sig en vind om förbud? Han kysste din kind, han kysste allt blod till din hud. Det borde ha stannat därvid: du var ju en annans, blott lånad en kväll i syrenernas tid och gullregnens månad
53 Kyssande vind av Hjalmar Gullberg Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen Han kom som en vind. Vad bryr* sig en vind om förbud? Han kysste din kind, han kysste allt blod till din hud. Det borde* ha stannat därvid: du var* ju en annans, blott lånad en kväll i syrenernas tid och gullregnens månad -ng- I denna dikt, som vi inte gick igenom, finns det mer möjligheter till olika rytm i läsningen. Därav asteriskerna
54 Om ton i svenska Beroende av betoningsgrad Olika i olika delar av landet Neutraliseras när man sjunger (men man förstår ändå )
55 Fonologisk struktur hur används temporala och tonala drag? B E T O N A T Obe- tonat
56 Fonologisk struktur hur används temporala och tonala drag? B E T O N A T Obe- tonat
57 Tonkurva för ánden ànden med icke-fokal betoning ánden ànden
58 Tonkurva för ánden ànden med fokusaccent ánden ànden
59 Vi behöver en striktare definition av ordet betoning, i detta sammanhang Till vardags använder man betoning på en mängd olika sätt, och det är ok. Inom svensk prosodi finns det en terminologi sedan 1977 (Bruce), där betoning står för temporal struktur (tajming/rytm). Om vi låter betoning stå för en rytmisk egenskap, får vi bättre ordning på den praktiska prosodin och uttalsundervisningen.
60
61
62
63 Exempel från Kjellin 1978/1995 Varje exempel innehåller 4 uppförsbackar (stigande toner). I verkligheten är det oftast bara ett ord (det viktigaste) i varje fras, som får en sådan uppförsbacke. Detta är den enda invändning som jag har mot detta helt fantastiska läromedel. Uppförsbackarna utgör skillnaden mellan vanlig betoning och fokusintonation/satsaccent/emfas
64 Sammanfattning av svensk intonation Ni har säkert sett något som nedan Tilltalande och vanligt förekommande men vilseledande
65 Ni har säkert sett något som nedan
66 Ni har säkert sett något som nedan Blå stigton är fokus (frasens betydelsetyngsta ord) Röd fallande ton är terminal junktur = pratat klart. Grön fallande ton är accent 2 Men ok, när tonen faller och stiger är beroende av ordaccenttyp Och till slut: Detta är bara ett av de 4-5 accentsystemen i svenskan. Ibland glömmer man att det finns sfi och Sva utanför Mälardalen
67 Tonkurva för ánden ànden med icke-fokal betoning Utbyggd prosodi ánden ànden
68 Tonkurva för ánden ànden med fokal betoning Utbyggd prosodi ánden ànden
69 Argument för att prioritera rytmen framför tonen Rytmen är gemensam för nästan alla varieteter av svenska. Tonen (t.ex. ánden ànden / tómten - tòmten) har väldigt olika realisering och distribution i olika svenska varieteter. Ordaccentkontrasten finns inte i alla dialekter. Ordaccentkontrasten neutraliseras i sång. Du måste kunna mycket mer om prosodi för att kunna undervisa korrekt om tonal prosodi
70 För visst var den här tabellen jobbig B E T O N A T Obe- tonat
71 Vad är brytning? Vad är målet? Vilken svenska? Hur lär man sig ett andraspråksuttal? Uttalsundervisning Introduktion till Basprosodi: En förenklad undervisningsstrategi byggd på svenskans rytm Att tänka på när man undervisar i uttal: hjärnan, integrering
72 Andraspråksinläraren ska alltså lära sig: en fonemuppsättning och en fonotax att betona rätt ord i satsen* att betona rätt stavelse i orden att förlänga rätt ljud i betonad stavelse rätt ljud är antingen vokalen eller närmast följande konsonant: visa vissa - vissna viska - vila Om flera konsonanter följer efter vokal i betonad stavelse, är huvudregeln* att den första konsonanten bli lång; saft, handen, valp, skaft. Språkljudens organisation är en större utmaning för L2-inläraren än själva vokal- och konsonantljuden (myt nr 3)
73 Översikt över svensk fonologi
74 Att tänka på när man undervisar i uttal Målen ska vara höga och förväntningarna realistiska. Inlärarna ska förstå att uttalet är viktigt. Inlärarnas arbets/korttids-minne* Inlärarna behöver troligen riklig perceptuell övning, och öva sig att lita på hörseln; mycket uttalsövning utan skrift! Uttalsreglerna bör vara få och effektiva. Läraren ska ge snabb, systematisk och nivåanpassad återkoppling (säger forskningen och boken med myterna), gärna basprosodisk (säger BT). Man kan behöva öva på exempel och strukturer som inte liknar naturligt språk (tennis, vals, BT dansade på bordet )
75 Att tänka på när man undervisar i uttal Vi testar korttidsminnet med ett telefonnummer och ett personnummer; 6-7 enheter minns man, 10 är för mkt. Ta inte för långa sekvenser när ni övar Repetera gärna många gånger, gärna i kör (se Kjellin 2002). Låt eleverna höra läraren många gånger Överdriv viktiga egenskaper (t.ex. förläng rätt ljud kraftigt) Sakta ner tempot utan att kontrasten mellan långa och korta stavelser försvinner Renodla om det går; städa bort svårigheter som inte är viktiga för övningens syfte. T.ex. kan man undvika konsonantkluster och främre rundade vokaler om man övar betoning på ett tidigt stadium. Eller ta ganska korta ord om ni övar konsonantkluster.
76 Att kunna integrera uttalet när som helst Om läraren kan skapa enkla basprosodiska övningar av allt språkmaterial som förekommer i undervisningen, kan uttalet bli en integrerad del av undervisningen. Eleverna kan då känna att uttalet inte är en udda företeelse som övas med ett speciellt läromedel vid speciella tillfällen, utan är närvarande i allt.
77 Andraspråksinläraren kanske har... ett förstaspråk utan längddistinktion ett förstaspråk med fast betoning (alltid på samma stavelse räknat från ordets början eller slut) Kanske en längddistinktion i förstaspråket, men utan koppling till betonad stavelse. En realisering av betoning eller kvantitet som inte stämmer med den svenska.
78 Då är det bra med perceptionsträning Att uppfatta fonetiska egenskaper är en förutsättning för att kunna producera dem. Ett experiment (Neufeld 1979) visar att några inlärare som endast fick lyssna i början av inlärningen, fick ett betydligt bättre uttal än de som övade perception och produktion parallellt från början. Studier av Jamieson & Morosan (1986, 1989) visar att inlärare har nytta av att höra nya ljud under längre tid
79 De första sex rutorna kan vara ett helt lektionspass...
80 Mer material Perceptionsövningar i betoning, kvantitet och utvalda vokalkontraster
81
82
83 mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån rest röst häger höger sula - sola mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån rest röst häger höger sula - sola mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån rest röst häger höger sula - sola mössa mossa ni ny lada låda fira fyra bada båda mos mås lön lån
84 Konsonantkombinationer (Övningar) Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt kst mat sås labb lag sol tuff tupp mask läsk rasp visp bank rast vips Max minst längst finsk text falsk växt blå spå klå nja bra små skriva skräp spjut skruva skvaller spruta, 1666 speciellt behövligt för inlärare med kinesiska, vietnamesiska, thailändska Japanska, koreanska, spanska som modersmål
85 En annan viktig sak: Det är mycket lättare att imitera en förlaga än att producera ett gott uttal i egen spontan produktion. Det är olika aktiviteter/vägar i hjärnan. Vi tror dock att goda imitationer på sikt vänjer talmotoriken vid målspråkets fonotax och prosodi. Bli inte förtvivlad om eleverna inte alltid talar lika bra som under uttalsövningarna. Det är väldigt bra att ha ett bättre uttal att ta till vid behov, även om man inte orkar praktisera det hela tiden. Jämför det med en inlärare som inte har detta ess i rockärmen.
86 Prefabricerad sammanfattning Det gör nytta att bara göra inlärarna uppmärksamma på uttalet. Ännu bättre med prosodiåterkoppling. Man blir mer eller mindre döv för kontraster som inte är funktionella i förstaspråket, men det går att lära sig nytt överdrifter hjälper. Rätt rytm är en förutsättning för begriplig och lyssnarvänlig svenska. Rytmen ligger till grund för resten av uttalet. Lär er att undervisa i Basprosodi! Förutom rytmen är fonotaxen (byggreglerna) mycket viktiga för att bli förstådd Om man ska ge en bra beskrivning av svenskans toner/ordaccenter måste man kunna väldigt mycket om svensk prosodi. Ni och eleverna kan ha lyckats bra trots att de inte talar lika bra efter övningen som under övningen. Lär er spontanintegrering av uttalsträning!
87 Referenser och litteraturtips om andraspråksuttal Abrahamsson, Niclas. (2004/2013) Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund. Boyd, Sally. (2004/2013) Utländska lärare i Sverige - attityder till brytning, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (samma som ovan). Bruce, Gösta (1998/2012). Allmän och svensk prosodi. Studentlitteratur Lund Flege, James Second language speech learning: Theory, findings and problems. In W. Strange (ed.) Speech Perception and Linguistic Experience: Issues in Cross-Language Research, Baltimore: York Press. s Garlén, Claes (1988) Svenskans fonologi. Studentlitteratur Lund Grant, Linda (red. 2014) Pronunciation myths. Applying Second Language Research to Classroom Teaching. The University of Michigan Press, Ann Arbor. Ny! Jamieson, D. G. and Morosan, D. E Training non-native speech contrasts in adults: Acquisition of the English /ð/-/θ/ contrast by francophones. Perception and Psychophysics 40: Jamieson, D. G. and Morosan, D. E Training new, non-native speech contrasts: A comparison of the prototype and perceptual fading techniques. Canadian Journal of Psychology 43: Kjellin, Olle ( ) Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala. Kjellin, Olle (2002). Uttalet, språket och hjärnan. Hallgren & Fallgren, Uppsala Neufeld, G (1979) hittar inte denna ref men hoppas kunna återkomma med uppgifter. Den handlar om att inte börja tala L2 förrän efter ett bra tag; bara lyssna och ta in. Piske, Thorsten, MacKay, Ian R. A. & Flege, James E Factors affecting degree of foreign accent in an L2: a review. Journal of Phonetics 29, Riad, Tomas (1997) Svenskt fonologikompendium Rosenqvist Håkan (2007). Uttalsboken Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur. Slagbrand, Ylva & Thorén, Bosse (1998). Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden. Beställ direkt av Bosse Thorén, Bosse (2013) Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker, L. (red.) Svenskans beskrivning nr 32. Karlstads universitet oktober 2011, s Thorén, Bosse (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. BT Bättre svenska, Umeå Ny! Thorén, Bosse (2014) pågående undersökning om hur uttalet tas upp i en mängd aktuella sfi-läromedel. Vilket läromedel använder ni?
88 Tack för att ni lyssnade Lycka till i fortsättningen! bth@du.se Bosse.thoren@umu.se
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,
Läs merVad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för lärare i svenska som andraspråk i Karlstad 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid
Läs merVad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för utlandslektorer på Tjörn augusti 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid Högskolan
Läs merUttalsundervisning: mål, medel, möjligheter
Skolporten 23 mars 2017 Uttalsundervisning: mål, medel, möjligheter Föreläsningen kommer att följa denna presentation i stort, men smärre avvikelser kan förekomma Bosse Thorén, fil dr i fonetik, universitetslektor
Läs merUttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se
Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se Vad består talet av?
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merAtt lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se
Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade
Läs merDags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.
Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,
Läs merUttalsundervisning i praktiken
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 eller Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning Uttalsundervisning i praktiken Liv Linjer Fridefors,
Läs merSvenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merSvenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merFinns det ett korrekt uttal?
Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 Svenska som andraspråk: Grammatik, fonetik och didaktiska val, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language:
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200 Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs (nivå 31-60): Analys och textbedömning, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Continuation
Läs merFunderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk
Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk 1. Inledning 1.1 Prioritering nödvändigt inom undervisning Alla som ska bedriva undervisning
Läs merInte bara svenska flerspråkighet som en tillgång i uttalsundervisningen
Inte bara svenska flerspråkighet som en tillgång i uttalsundervisningen Elisabeth Zetterholm Flerspråkighet Flerspråkighet är vanligare än enspråkighet inlärare av svenska som andraspråk kan ofta mer än
Läs merInte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv
Thorén 2009 Svenskans beskrivning 30. Institutionen för nordiska språk, Stokholms universitet Inte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv Bosse Thorén Högskolan Dalarna Inledning
Läs merEtt perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi
Institutionen för konst, kommunikation och lärande Svenska och lärande C C-uppsats 15hp, VT 2011 Camilla Persson Handledare: Anders Öhman Ett perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi 2 Sammanfattning
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merInnehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord.
Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord. / -ljudet B.3 Ljudgrupper med annorlunda vokalljud ild ind old ost B.4 Tre konsonanter i början av ord. B.5 Trigrafen -tch
Läs merUttalsutveckling med hjälp av IT-teknik
Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merKörläsning, konsonanter och betonade stavelser
GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merAllmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:
Läs merLäromedelsförteckning
1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår
Läs merNyanländas språkutveckling
Nyanländas språkutveckling Nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern har en kognitiv nivå som motsvarar deras ålder, men de är nybörjare i svenska. Detta ställer höga krav på att anpassa undervisningen
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller
Läs merFlykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material
Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige
Läs merUS133U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), 30 hp (1 30 hp) ingår i Lärarlyftet
Kurslitteratur 1 (5) US133U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), 30 hp (1 30 hp) ingår i Lärarlyftet Delkurs 1. Svenska för invandrare i individ- och omvärldsperspektiv,
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merBetygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp
Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat
Läs merAtt sätta uttalet på plats
Svenska språket Handledare: Ulla Strümpel Examinator: Sofia Ask G3 GO1193 15 hp 2010-06-04 G2 G3 Avancerad nivå Att sätta uttalet på plats Uttalsträning i andraspråksundervisning Veronica Erlandsson Sammanfattning
Läs merBarn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.
Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merNu bor du på en annan plats.
1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade
Läs merSvenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30 Credits
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish
Läs merSvenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska
Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,
Läs merKurser i svenska för internationella studenter och forskare
Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merKursbeskrivning med litteraturlista VT-14
Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merHur medvetet används undervisningsmetoder i svensk prosodi på andraspråksutbildningen för vuxna?
Hur medvetet används undervisningsmetoder i svensk prosodi på andraspråksutbildningen för vuxna? En didaktisk betraktelse via intervjuer och klassrumsobservationer How Deliberate are Teaching Methods Used
Läs merUS154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp
1 (5) US154U - Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp na grundas på kursplanens förväntade studieresultat. De förväntade studieresultaten
Läs merKursplan. Kurskod SSA120 Dnr 03:84 Beslutsdatum
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod SSA120 Dnr 03:84 Beslutsdatum 2003-03-13 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Svenska som andraspråk Swedish as a Second Language Svenska som andraspråk
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merCapítulo 5, Animales y países, Tapas 2
Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet
Läs merKursplan. Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket
Dnr: 2017/3172 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket 1SS100 Svenska som andraspråk, grundkurs, 30 högskolepoäng Swedish as a second language, basic course,
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merMASKERADKOSTYMER BONDGÅRD
MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD Ref. 66010 Ref. 66010 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "BONDGÅRDEN" INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merFram till och med Läsövning 11 i Läsebok 1 tränas läsning med både versaler och gemener. Därefter sker läsningen med bara gemener.
I Arbetsbok 1 följs läsebokens läsövningar upp i sjok, se hänvisningen på varje sida i Arbetsbok 1. Hänvisningarna finns också här i lärarmanualen. Orden i läsövningarna i Läsebok 1 bearbetas i övningar
Läs merUTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN. Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande
UTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande Jenna Heikkilä Kandidatavhandling i nordisk filologi Humanistiska
Läs merBruten svenska. C-uppsats. Brytning och förståelighet i svenskt uttal. Kalmar Växjö
Kalmar Växjö C-uppsats Bruten svenska Brytning och förståelighet i svenskt uttal Författare: Lars-Olof Sturesson Handledare: Elisabeth Zetterholm Examinator: Gudrun Svensson Termin: VT 16 Ämne: Svenska
Läs merFernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merBarnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling
Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person 0-3 månader Första leendet Känner igen
Läs merStanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er
Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden
Läs merAEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)
AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs merFonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog
Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB
Läs merRöda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.
Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merTips för en bra redovisning
Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merKursplan. Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket
Dnr: 2016/2222 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket 1SS100 Svenska som andraspråk, grundkurs, 30 högskolepoäng Swedish as a second language, basic course,
Läs merUttalsundervisning inom sfi
STUDENTARBETEN I SPRÅKDIDAKTIK Uttalsundervisning inom sfi En studie om dess ställning och innehåll samt skillnader beroende på lärarens förstaspråk Petter Mild Självständigt arbete (15 hp) Höstterminen
Läs merSpecialarbete, 10 poäng Svenska som andra språk, SIX 420 (41-60 poäng) Höstterminen 2005 Handledare: Anders-Börje Andersson
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andra språk UTTAL OCH SPRÅKLIG KOMPETENS Jämförande analys av två nybörjargrupper inom Svenska för invandrare, sfi Pia Adams och Elisabeth
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merCSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
Läs merInspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt
1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs merUttalsundervisning för unga
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9,Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning för unga Uttalsundervisning för unga Tomas Riad, Stockholms
Läs merUTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ
UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben
Läs merleker med ljud Förord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21
leker med ljud Innehållsförteckning örord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21 Sånger och allitterationer 22 Teckenförklaring
Läs merKURSPLAN Svenska som andraspråk 2, hp, 15 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 46-60 hp, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language 2, 46-60 credits, 15 credits Kurskod: LS2K18 Fastställd av: Utbildningschef 2017-12-19 Gäller fr.o.m.: Våren
Läs merAllan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor
sidan 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max är en kille som bor ute på landet med sin mamma och pappa. En kväll störtar ett rymdskepp nära deras hus. I rymdskeppet finns en Alien. Max
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merLokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6
Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se
Läs merTror du på vampyrer? Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merTill flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten.
LINGUS32 Handledning Anne Börjesson Introduktion Lingus32 är ett program som främst är avsett att användas för att göra multimedia-baserade språkövningar. Programmet är skrivet för PC. Det finns möjlighet
Läs merVokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland
Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merLEN110, Grundkurs i engelska för blivande lärare, 30 högskolepoäng
= Gäller fr.o.m. ht 07 LEN110, Grundkurs i engelska för blivande lärare, 30 högskolepoäng English for Teacher Education and Training I, Introductory Course, 30 higher education credits Grundnivå/First
Läs merENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig
Läs mer