Uttalsundervisning: mål, medel, möjligheter

Transkript

1 Skolporten 23 mars 2017 Uttalsundervisning: mål, medel, möjligheter Föreläsningen kommer att följa denna presentation i stort, men smärre avvikelser kan förekomma Bosse Thorén, fil dr i fonetik, universitetslektor i svenska som andraspråk

2 Lite bokreklam: 2 klassiker Kjellin 1978/1995 och Kjellin 2002

3 Och om du är specialintresserad av prosodi Boken är en popularisering och översättning av Gösta Bruces avhandling från Den gavs först ut av Lunds universitet 1998 men postumt återutgiven 2012 av Studentlitteratur. Den går djupt in på prosodi, men är inte specifikt inriktad på andraspråksinlärning.

4 Två till ÖVNINGAR I SVENSK BASPROSODI av Ylva Slagbrand & Bosse Thorén 2014/

5 Tre mycket nyttiga böcker 2015 Ny + Superbra!!!

6 Tracey M. Derwing och Murray J. Munro sätter begripligheten främst och hävdar att det kan leda till misslyckanden och besvikelse om vuxna inlärare intalas att de kan uppnå ett brytningsfritt uttal. D&M är mycket noga med att basera sina påstående på empirisk forskning. Olle Kjellin hävdar att alla, oavsett ålder kan uppnå ett perfekt eller nästan perfekt uttal. Detta baseras på tolkningar av vissa forskningsresultat och på riklig egen erfarenhet. Han revolutionerade uttalsundervisningen med sin första bok 1978

7 Huvudpunkter idag Uttalets roll vid muntlig kommunikation Detaljer i svenskans ljudsystem prioritering Allmänna villkor för inlärning av ett andraspråksuttal Undervisningsaspekter

8 Först och främst ska uttalet vara begripligt: lätt begripligt. Det ska fungera mellan L1-L1, L2-L1, L1-L2. L2x-L2y. Ju mer lättbegripligt och icke-störande uttalet är, desto mindre triggas de negativa psykologiska (omedvetna o ofrivilliga) reaktionerna Allmänna villkor för inlärning av L2-uttal Ålder talang ansträngning Kognitiva kategorier: Om hjärnan vet hur det ska låta Några detaljer i det svenska ljudsystemet: 9 vokalljud, 18 konsonantljud Restriktioner för ljudkombinationer En betoningskontrast; ord/fras En längdkontrast; V:C VC: En tonkontrast på ordnivå; accent 1 och 2 Fonologiska processer; assimilationer, reduktioner, resyllabifiering Undervisning: Skona hjärnan; ta inte för långa sekvenser för tidigt Öva kategorier och kontraster perceptivt (ingen brådska att tala) Öva alla viktiga kontraster: betoning, kvantitet, vokaldimensioner, konsonantdimensioner, fonotax

9 Först och främst ska uttalet vara begripligt: lätt begripligt. Det ska fungera mellan L1-L1, L2-L1, L1-L2. L2x-L2y. Ju mer lättbegripligt och icke-störande uttalet är, desto mindre triggas de negativa psykologiska (omedvetna o ofrivilliga) reaktionerna

10 Vi och dom Domarboken Shibboleth - över döda på grund av fel uttal Vi människor är mycket bra på att identifiera utländsk brytning (för bra) En utländsk brytning får oss att ofrivilligt göra en bedömning av talarens hela person Forskning visar

11 Boyd (2004) fann att ett antal utlandsfödda lärare i svenska skolor blev bedömda utifrån sitt uttal, för andra egenskaper än uttalet. Lev-Ari & Keysar 2010: Why don't we believe non-native speakers? Utländsk brytning påverkade bedömning av trovärdighet Rubin 1992: 2 grupper av studerande fick höra exakt samma ljudupptagning men med olika bild till; den ena med kaukasisk person och den andra med typiskt kinesiskt utseende. Den senare bedömdes som mer svår att förstå.

12 Vad kan vi göra åt saken? Vi ska vara medvetna om uttalets roll, både för begriplighet och för omedveten bedömning. Vi ska undervisa så att kommunikationen går så smidigt som möjligt. Vi får offra målet infött uttal till förmån för målet lättbegripligt uttal

13 Uttalet ska vara sådant att Stockholmaren och skåningen förstår varandra Stockholmaren och skåningen förstår somalierns svenska. skåningen och somaliern förstår kinesens svenska den svensktalande ryssen förstår thailändarens svenska.

14 Uttalet ska vara sådant att Kinesen kan hålla ett spirituellt tal på den svenske vännens 50-årskalas Den irakiska läkaren och 89-åriga Hulda förstår varandras svenska Sydkoreanen ska kunna deklamera en kärleksdikt för svenska Sara som han blivit förtjust i. Portugisiske Pedro fungerar väl som advokat (kommer till sin rätt)

15 Kort sagt: L1A L1B L1A L2A L1A L2B L2A L2B L2AB L2CDEFGHIJKL

16 Det är inte brytningen ( utländskheten ) som är ett problem, utan begripligheten Thomson 2014, från Pronunciation myths

17 Uttalet i en värld av språklig variation Erfarenheter från Malaysia Engelska som lingua franca i världen Svenska som ett lingua franca i Sverige (en lite mindre värld). Mellan L1-L1, mellan L2-L1, mellan L2-L2

18 Speciellt med talet Det förmedlar talarens person/identitet på ett sätt som inte sker i andra språkliga färdigheter. Det kräver motorisk samordning på millisekundnivå. Egentligen är det märkligt att vi kan tala alls.

19 Uttalet i ett kommunikations- och integrationsperspektiv Kanske finns det infödda svenska lyssnare som inte vill förstå för när de lyssnar till en utländsk brytning. Många fler är nog de som verkligen anstränger sig att förstå men där ansträngningen tar fokus från innehållet och lyssnaren halkar efter i förståelsen.

20 Uttalet i ett kommunikations- och integrationsperspektiv Alla har allt att vinna på att alla andraspråksinlärare får så bra uttal som möjligt, så tidigt* som möjligt Det är svårt för lyssnaren att respektera och tolerera sig till bättre förståelse.

21 Idiomatiskt vs kreativt tal Om en andraspråkstalare talar mer kreativt, dvs följer grammatiska regler snarare än de vanliga helfraserna, blir det mer oförutsägbart vilka ord som följer efter nyligen identifierat ord. Detta ställer extra höga krav på uttalet.

22 Abercrombie (1949) published his well-known article, articulating for perhaps the first time the dictum that second language learners should aim for a comfortably intelligible pronunciation rather than for a native-like accent. Bannert 1984: Many attempts have been made to improve pronunciation when learning a foreign language, and in these attempts linguistic correctness has been the guiding principle. It seems, however, that hardly any consideration has been given to the native listener s problem of understanding foreign accent. Munro & Derwing 2011:However, this focus on accent and on ACCURACY of production is clearly at odds with a long-standing observation that it is INTELLIGIBILITY rather than native-like pronunciation that is most critical for successful communication in an L2. In fact, it surprises us that this fundamental distinction between the NATIVENESS PRINCIPLE and the INTELLIGIBILITY PRINCIPLE received almost no attention from researchers until the end of the twentieth century Identifying native-like production as the central goal in pronunciation teaching inevitably leads to the conclusion that pronunciation is probably not worth teaching because of the limited likelihood of achieving that end.

23 Hur uppnår vi detta? Genom att satsa på det svenska uttalets kärnegenskaper, De uttalsegenskaper som är gemensamma för de flesta dialekter De uttalsegenskaper som gör att det blir SVENSKA

24 Allmänna villkor för inlärning av L2-uttal Ålder talang ansträngning Kognitiva kategorier: Om hjärnan vet hur det ska låta

25 Schematisk bild av typisk men ej nödvändig andraspråksinlärning hos vuxna U T V E Trolig stagnation om man inte övar uttalet specifikt Ordförråd C K L I Grammatik Uttal N G Ca 1-1½ år I n l ä r n i n g s t i d (LOR)

26 Uttal bygger på hörsel Med hjälp av hörseln skapar vi kategorier i huvudet Kategorierna gäller åtminstone enskilda ljud, kanske även ljudsekvenser De första månaderna i livet lär sig hjärnan att skilja ut vilka kategorier som är funktionella i förstaspråket och att strunta i andra

27 Uttal bygger på hörsel Det är viktigt att hjärnan vet hur det ska låta. kategoriseringen i hjärnan är minst lika viktig som övning i att tala. Fenomenet kompensatorisk artikulation bevisar att talorganen utför helt nya rörelser för att uppnå ett visst uttalsmål utan att ha övat på dessa rörelser.

28 In- och utlärning av ljudsystem Ett språks ljudsystem är i princip fonemuppsättning (vokal- och konsonantljud), prosodi och fonotax. Det är just ljudsystem och inte så mycket enskilda nya språkljud som ska läras in. Kan ni säga Ahmed och Lahti korrekt? Med /h/ och inte ach-laut

29 In- och utlärning av ljudsystem Att lära sig nya språkljud: o att avgränsa dem korrekt från andra språkljud. o Språken sätter gränserna olika mellan språkljuden o Ljudinlärning är positionskänsligt (sv /h/). o Fonotax och prosodi kan erbjuda minst lika stora utmaningar som fonemen, troligen större. o Fonotax och prosodi är språkljudens övergripande organisation

30 In- och utlärning av ljudsystem De flesta inlärare kan ganska snabbt lära sig att uttala de flesta nya språkljud men inläraren kan ha svårt att med automatik alltid uttala ett visst ljud med rätt avgränsning till andra ljud i alla de positioner som målspråket kräver.

31 In- och utlärning av ljudsystem Inläraren kan bli överväldigad av hur det nya målspråket låter, och satsa på att försöka åstadkomma en ny ljudföljd, för säkerhets skull med användande av gamla bekanta ljudkategorier och språkmelodi eftersom det annars verkar orimligt att klara de nya orden (jfr process-barhetsteorin) Vilken strategi skulle du vilja tillämpa för att lära dig det här språket? Ljudexempel

32 Schematisk illustration av det svenska vokalsystemet plus ett 5-vokal-system

33 Några detaljer i det svenska ljudsystemet: 9 vokalljud, 18 konsonantljud Restriktioner för kombinationer: CCCVCCCCC En betoningskontrast; ord/fras En längdkontrast; V:C VC: En tonkontrast på ordnivå; accent 1 o 2 Fonologiska processer; assimilationer, reduktioner, resyllabifiering

34

35 En julgran med pynt = ett perfekt uttal med många vackra detaljer En julgran utan pynt = ett lättbegripligt uttal med tydliga spår av förstaspråket men med tydlig skillnad mellan betonade långa och obetonade korta stavelser; längd på rätt ljud. Rätt konsonanter hörs Bara pynt utan gran = ett uttal med vissa roliga detaljer men som är svårt att förstå. T.ex. rytmen kan vara helt fel en rörig samling pynt

36

37 SVENNNska är ett SPRÅÅÅK med obligatooorisk förlängngngning av betooonade STAAAvelser

38

39 Ett annat exempel på komplementär vokalkonsonantlängd: låsa-lossa

40 Svenskans prosodi Bruce (1977) kartlade och systematiserade en komplex svensk språkmelodi. Han behövde inte starta från 0, men storartat ändå (Elert, Hadding- Koch, Gårding m.fl.) Kjellin (1978) gjorde en genial pedagogisk koppling mellan två fonologiska kontraster; betoning och kvantitet (All-la starr-ka staa-vel-ser måss-te va långng-nga). Thorén försöker efter bästa förmåga förenkla, stärka, beforska och förmedla.

41 Här ska vi titta på en filmsnutt av Hans Thorén, som illustrerar vad som händer när man trycker på en svensk stavelse

42 Här ska vi titta på en annan filmsnutt av Hans Thorén, som illustrerar vad som händer när man trycker på en osvensk stavelse

43 Språken har sina byggnormer Stavelsestruktur/tillåtna konsonantkluster Svenska; (CCC)V(CCCCC) Turkiska; (C)V(CC) Thailändska; (C)CV(C) Den idealiska stavelsen är CV finns i alla språk Konsonantkombinationerna kan kräva mycket motorisk träning. Många andra uttalsdrag kan bli bra med perceptiv träning

44 Idealiska och mindre idealiska stavelser och ord Idealisk = konsonant + vokal (CV) gå, ta, du, se Lite svårare: CCV stå, ska eller CVC sak, mos, katt Ännu svårare: CCCV strå, eller CVCC saft, makt, CCVC blad, stor Flera svenska ord: spänst CCVCCC text CVCCC skriva CCCVCV skratta CCCVC:V strax CCCVCC

45 Öva konsonantkombinationer Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt pkpkpk mat sås grabb lag sol tuff tupp ask läsk asp visp bank rast vips Max minst längst finsk text falsk växt finskt svenskt franskt / skälmskt västkustskt blå spår kniv mjöl bra smet skriva skräp spruta skruva skvaller skvätta

46 Thorén forskningsresultat Svenska öron är mer känsliga för ljudens varaktighet än för vokalkvalité för att bestämma om man hör t.ex. mata eller matta, vila-villa, söt-sätt, rot-rott m.m. Den komplementära konsonantlängden efter kort vokal i betonad stavelse, slår igenom när svenskar talar t.ex. engelska och tyska. konsonantlängden kompletterar lyssnarens identifiering av kvantitetskategori. Högläsning av understruket långt ljud ger bättre(mer svenska) längdrelationer än streck/prick under lång/kort vokal (studie med 2 grupper nybörjare). Bytt kategori hos kvantitet och betoning förstör begripligheten betydligt mer än bytt kategori av accent 1 och 2.

47 Allsvenska! De flesta svenska dialekter är ömsesidigt begripliga. Låt oss ta vara på det. Vi satsar på de uttalsdrag som förenar dialekter och inte på dem som placerar talet i ett visst landskap. Vi ser vad som finns när vi skalat av de dialektspecifika dragen

48 Undervisning: Skona hjärnan; ta inte för långa sekvenser för tidigt. Öva kategorier och kontraster perceptivt (ingen brådska att tala) Öva alla viktiga kontraster: betoning, kvantitet, vokaldimensioner, konsonantdimensioner, fonotax Öva perceptionen: När hjärnan vet hur det ska låta, gör talorganen rätt. Integrera uttalsundervisningen i övriga aktiviteter: Om läraren kan de viktigaste delarna av ljudsystemet kan han/hon göra effektiva uttalsövningar av allt språkligt som förekommer på lektionerna

49 Skona hjärnan Ett nytt ord kan innehålla en mängd svårigheter En hel fras eller sats kan innehålla ännu fler.

50 Sammanblandning av svårighets- och angelägenhetsgrad Accent 1 och 2 är svårt och därför måste vi öva extra mycket på det. I den här dialekten (som nog de flesta upplever som lättförstådd och lyssnarvänlig) finns inte accent 1 och 2. Ljudillustration Sång präst

51 De första sex rutorna kan vara ett helt lektionspass...

52 Bra med perceptionsträning Att uppfatta fonetiska egenskaper är en förutsättning för att kunna producera dem. Ett experiment (Neufeld 1977) visar att några inlärare som endast fick lyssna i början av inlärningen, sedan kunde imitera fraser på målspråket, som bedömdes som helt infödda. Studier av Jamieson & Morosan (1986, 1989) visar att inlärare har nytta av att höra nya ljud under längre tid Vilket är idealiskt med tanke på svenskans prosodi

53 Det kommer att finnas mer i denna avdelning under själva föreläsningen