Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition
|
|
- Marcus Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna oss om vad det är som räknas till det perifera hörselsystemet. Till detta ska också läggas kopplingarna till hörselnerven. Den analys som görs i det perifera hörselsystemet avser främst tonhöjd och ljudstyrka. Durationen är ju också en viktigt lingvistisk faktor och information om den måste förstås också tas in genom hörseln, men såvitt jag vet sker ingen processning av duration på denna nivå. Det mått på tryck (då även ljudtryck förstås) som används i fysiken är Pascal (Pa). Det måttet kan man förstås använda även för att beskriva hörseln. Men dels blir det en skala med väldigt stor omfattning och dels speglar ljudtrycket i Pa inte uppfattad ljudstyrka särskilt väl. Speciellt gäller detta den uppfattade förändringen i ljudstyrka. En ökning av ljudstyrkan med, säg 100 μpa (mikropascal) nära hörseltröskeln innebär en mycket påtaglig ökning medan motsvarande ökning vid en nivå som motsvarar normalt samtal inte är uppfattbar. Den skala man istället använder är en logaritmisk skala, decibelskalan.
2 Typical experience Absolute threshold Faint whisper Quiet ofice Conversation City bus Subway train Loud thunder Pain and damage Pressure (μpa) ,000 20, ,000 2,000,000 20,000, ,000,000 SPL (db) Nu är det förstås inte alls med nödvändighet så att en decibelskala motsvarar uppfattad ljudstyrka bättre än en linjär skala, men det har i olika perceptionstest visat sig att det gör den. En ökning av ljudstyrkan med, säg, 3 db uppfattas som lika stor oavsett var på skalan den sker. En annan skala som man kan se ibland är den som utrycks i Sones. Den har man tagit fram på så sätt att lyssnare fått höra ett referensljud och sedan fått i uppgift att ställa in ett annat ljud så att det subjektivt låter dubbelt så starkt eller hälften så starkt. En jämförelse mellan Sones, db och μpa. Det ser ut att vara en dramatisk skillnad mellan Sones och db men det är en synvilla som orsakas av sättet att göra diagrammet. I allt väsentligt uttrycker de bägge skalorna samma sak. Vi vet ju att hörseltröskeln är beroende på frekvensen på så sätt att känsligheten är lägre både för låga och för höga frekvenser. Smärtgränsen däremot ligger på ungefär samma nivå över hela det uppfattbara frekvensområdet. Det betyder att den subjektiva ljudstyrkeskalan är komprimerad i både den låga och den höga delen av frekvensskalan jämfört med den i mitten.
3 Man kan illustrera också detta i diagramform i ett s.k.fletcher-munson diagram. Ett sådant diagram konstrueras genom att lyssnare får höra en referenston på 1000 Hz och en ton på en annan frekvens vars ljudstyrka kan varieras. Uppgiften är att ställa in denna tons styrka så att den är subjektivt lika stark som referensen. Detta upprepas för olika ljudstyrka för referensen, vanligen i 10 db steg. Det här diagrammet visar en typisk sådan kurva. Här har referenstonen (på 1000 Hz) legat 60 db över hörseltröskeln vid den frekvensen. Et fullständigt Fletcher-Munson diagram Många stereoförstärkare har en inställning som kallas loudness. Denna innebär att ett variabelt filter kopplas in som kompenserar för örats varierande känslighet vid olika frekvenser och gör så att frekvensgången blir subjektivt rak. Det man annars lätt märker om man spelar musik på låg nivå är att basen försvinner.
4 För subjektiv tonhöjd gäller likartade samband som de för subjektiv ljudstyrka. Den fysiska skalan Hertz (Hz) skalan beskriver inte upplevd tonhöjd särskilt bra, speciellt inte upplevd förändring av tonhöjden. Förhållandet är i princip detsamma som för ljudstyrka, en förändring på 10 Hz vid 100 Hz nivån är betydande (c:a 2 musikaliska halvtoner), medan samma förändring i Hz vid 1000 Hz upplevs som ganska liten (0.17 halvtoner). Den skala som förefaller att bäst beskriva subjektiv tonhöjd är den musikaliska skalan. En förändring på 2 halvtoner uppfattas som lika stor oavsett var på frekvensskalan vi befinner oss. Det är emellertid svårt att säga i hur hög grad vi är påverkade av den musikaliska skalan. Att halvtonsskalan passar så bra skulle åtminstone delvis kunna vara resultatet av att vi tränats på den musikaliska skalan. För att beskriva avstånd mellan komplexa toner passar Barkskalan bäst. Barkskalan bygger på basilarmembranets tonotopiska organisation. Så låt oss snabbt påminna oss hur det såg ut. Här ser vi en schematisk bild av hur trycket fortplantas genom vätskan och hur runda fönstret fungerar som en volymshunt.
5 ovala fönstret Basilarmembranets dimensioner längd ung. 32 mm Apex Bredd 0.04 mm bredd 0.5 mm Tjockleken är i genomsnitt ungefär 0.01 mm, något tjockare vid basen (ovala fönstret) och tunnare vid Apex Här två bilder av basilarmembranet som visar tryckvågens utbredning (t.v.) och membranets tonotopiska organisation (t.h.). Jag återkommer till det senare lite längre fram. ovala fönstret Apex Tryckvågen breder alltså ut sig längs basilarmembranet, men hur långt den kommer beror på ljudets frekvensegenskaper. Den högra bilden simulerar vågens utbredning för ett högfrekvent ljud och den vänstra för ett lågfrekvent. Observera att basilarmembranets bredd är starkt överdrivet för att man ska se vågens form tydligare. Den här schematiska bilden visar den tonotopiska organisationen från ovala fönstret till Apex. De högsta frekvenserna registreras vid ovala fönstret och de lägsta vid Apex. Apex ovala fönstret Det som bestämmer vilka celler som reagerar och därmed vilken frekvens som registreras beror på hur långt vågen längs basilarmembranet når och detta bestäms, som vi tidigare såg, av ljudets frekvens.
6 ovala fönstret Vågrörelsens fördelning efter frekvens Högfrekvent våg når bara en kort bit... längd ung. 32 mm medelhöga till mittendelen av membranet Apex och vågen efter låga frekvenser når fram till nära Apex En i fonetiken mycket viktig frekvensskala, Bark-skalan, bygger på innerörats tonotopiska organisation. Skalan delar in frekvensområdet i lika stora steg längs basilarmembranet. Det har visat sig att Barkskalans steg mycket väl stämmer överens med hur vi uppfattar frekvensen av komplexa ljud. Hur stort steg är en Bark rent subjektivt? Här har jag gjort en simulering där jag ändrat F 1 i steg om 1 Bark från [u] till [i] i det ena fallet och [u] till [ ] i det andra. Jämför man stegen på Hertz-skalan med dem på Bark-skalan så ser man att Bark-skalans steg är tätare vid högre frekvenser. Et avstånd på 1000 Hz i början av skalan motsvara 8 Bark, men mellan 2000 och 3000 Hz är motsvarande avstånd i Bark bara 2 Bark.
7 Det är viktigt att hålla i minnet att Bark-skalan beskriver hörseln. Det betyder bl.a. att skillnaden mellan hur vi representerar ljuden akustiskt och hur de representeras i hörselsystemet kan vara rätt betydande. Den illustration som finns i boken ger en liten tankeställare. Det som i det akustiska spektrumet är två mycket spetsiga kurvor (ljud med liten bandbredd) representeras i hörselsystemet av ganska trubbiga. Åtminstone gäller detta för representationen i basilarmembranet. Notera att den andra toppen är något bredare än den första fast de borde vara lika breda. En viss utsmetning av frekvenserna verkar ha skett. En annan observation man genast gör är att spektrum delas in på olika sätt i det akustiska spektrumet och det auditiva. I det auditiva spektrumet upptar frekvenser upp till 1500 Hz ungefär halva spektrumet. Det betyder att frekvensupplösningen är bättre för de lägre frekvenserna. Man kan alltså vänta sig att den inte är så bra i det övre registret. Man kan t.ex. fundera över hur frekvensupplösningen ser ut för ljud där informationen fram för allt ligger i det översta registret. Klickljud är ett sådant exempel. Nästa diagram visar spektra på en linjär Hz skala och en Barkskala. Vi kan tydligt se hur upplösningen på de högre frekvenserna är lägre för Bark-skalan.
8 En skala som kan vara värd att nämna, men som inte nämns i boken är mel-skalan. Det är en subjektivt framtagen skala där lyssnare fått bedöma olika intervall som lika eller olika. Ett annat sätt är att ställa in en ton så att den uppfattas som hälften så hög eller dubbelt så hög som en referenston. Skalan har fram för allt ett historiskt intresse eftersom den var den första (1940) experimentellt framtagna skalan av denna typ. Vi kan se att de relativt skarpa topparna i den akustiska analysen i det vänstra diagrammet är kraftigt utsmetade i det mer hörselriktiga högra. Ett sätt att tolka detta är att de finare akustiska detaljerna inte är viktiga för förmågan att uppfatta den fonologiska distinktionen. Melskalan är baserad på bedömningar av rena toner (sinustoner). Om man jämför den med den musikaliska skalan så är oktaverna större men inte med en konstant faktor utan oktavstorleken ökar med ökande frekvens. Meloktaven 100 mel till 200 mel motsvarar Hz vilket är nästan detsamma som en oktav (en knapp halvton mer). Meloktaven 1000 mel till 2000 mel motsvarar däremot Hz vilket är detsamma som 1.78 musikaliska oktaver. Nå hur låter det då? Här ett exempel på en serie toner i en fallande skala med lika avstånd i mel.
9 Med tanke på hur melskalan tagits fram och att den baserar sig på perception av rena toner skulle man tro att den inte har några större likheter med Bark-skalan. Men det har den och tänker man lite närmare på saken så är det kanske inte så överraskande om bägge har något samband med basilarmembranets tonotopiska organisation. Nu är de bägge skalorna inte identiska, men de skiljer sig inte heller åt på något mer dramatiskt sätt. Nästa diagram ger en uppfattning om skillnader och likheter. Melskalan som funktion av den linjära Herz-skalan mel Bark Bland annat likheten med Bark-skalan har gjort att melskalan är ganska vanligt förekommande i talteknologiska sammanhang. Cepstrum-koefficienter som används för spektrala jämförelser i t.ex. taligenkänning bygger ofta på melskalan. Då så sker kallas koefficienterna för melcepstrum koefficienter. En bild av förhållandet mellan Bark och mel. Avvikelsen från proportionalitet (heldragen linje) är inte så stor.
Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi
Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga
Läs merTalperception. Talperception. Örat. Örat
Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs merHörselorganens fysiologi. Rekommendation. Introduktion. Hertz vs Bark
Hörselorganens fysiologi Mattias Heldner heldner@kth.se Rekommendation Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Introduktion Hertzskalan ingen bra skala
Läs merCentralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor
Läs merBilaga A, Akustiska begrepp
(5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs merLjudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:
Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merI Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?
Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och
Läs merGrundläggande ljud- och musikteori
Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika
Läs merGyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud
Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Reflecting everyday life Akustik och ljud Akustik är och har alltid varit en integrerad del av inomhusmiljön i byggnader. Grundläggande om ljud Akustik är en nödvändig
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merPlanerad station, Misterhult.
RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin
Läs merKod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov
Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod
Läs merLjud. Låt det svänga. Arbetshäfte
Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
Läs merLäran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.
Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merSampling. Analog - digital. Kvantifiering. Samplingsprocess. Analog vs digital teknik. Kvantifiering. Analog oändlig digital diskret (1or 0or)
Analog - digital Analog oändlig digital diskret (1or 0or) Digitalt intakt trots kopiering analogt slits och kvaliteten degraderar Sampling Sinuston vågdiagram (AT) antal mätpunkter/samplingspunkter Samplingsfrekvens
Läs merVad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.
LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merGrundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Läs merTalets akustik repetition
Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.
Läs merTema - Matematik och musik
Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merLjudsignalers budskap
Message of everyday sound signals - Interaction between sound physics and sound perception Ljudsignalers budskap Osvalder, A-L., Osvalder L., Holmqvist, H., Thunberg, A. Division of Design, Chalmers University
Läs merF2 Beskrivning av ljud. Ljud = vågrörelse. Tryckvariation Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090
F2 Beskrivning av ljud Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft Partiklarna svänger kring sina respektive jämviktslägen Tryckvariation
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4
IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal
Läs merMEDIESIGNALER INTRODUKTION
Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon
Läs merPsykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det
Läs merLjud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A
Ljud, Hörsel och vågrörelse Namn: Klass: 7A Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra
Läs merAkustik. Läran om ljudet
Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar
Läs merKod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov
nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,
Läs merLjud och interaktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper
Ljud och interaktion Innehåll och mål Om ljud och hörsel Om ljudinteraktion Lite om virtuellt 3D-ljud Tips och trix Mål: att ni ska få verktyg att resonera om ljudinteraktion, samt få lite exempel Ljudet
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merBeskrivande statistik
Beskrivande statistik Tabellen ovan visar antalet allvarliga olyckor på en vägsträcka under 15 år. år Antal olyckor 1995 36 1996 20 1997 18 1998 26 1999 30 2000 20 2001 30 2002 27 2003 19 2004 24 2005
Läs merAkustik läran om ljudet
Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite
Läs merFöreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 1. Ljudkodning
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merTalakustik Ljudvågen period periodtid Frekvens Hz Infraljud ultraljud
Göteborgs universitet: Institutionen för lingvistik Fonetik, fonologi och grafonomi, distans Kompletterande text till avsnittet Talakustik Nedanstående text utgör ett komplement till kurslitteraturen,
Läs merVocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer
Läs merStandarder, termer & begrepp
Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merVARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?
Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merHur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Läs merLjudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.
Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp
Läs merM0038M Differentialkalkyl, Lekt 4, H15
M0038M Differentialkalkyl, Lekt 4, H15 Staffan Lundberg Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg M0038M H15 1/ 28 Lekt 3 Om f (x) = 2 x 2 och g(x) = x + 2, bestäm nedanstående funktion och dess definitionsmängd.
Läs merGrundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB
Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är
Läs merAkustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan
Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna
Läs merSundberg: Kap 4 Artikulation
Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell
Läs merLaboration Audiometri
Audiometri 1(1) Uppsala universitet Inst. för Neurovetenskap, enheten för Fysiologi VT 07, GS, LP För Neural reglering och rörelse Laboration Audiometri Avsikten med laborationen är 1. Att klargöra hur
Läs merLjudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508
Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Grundläggande inställningar och mätning På/Av Man startar ljudnivåmätaren genom att
Läs merKÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten
KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merÄr Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson
Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...
Läs merINNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...
2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Läs mer10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden.
BESKRIVNING AV BEDÖMNING AV GESÄLLPROV TILL NAGELTERAPEUT Bedömningsbeskrivning 1. Form Den valda formen måste vara konsekvent på alla naglar. Den valda formen måste vara tekniskt korrekt. Poäng dras av
Läs merMäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i
Läs merLjudinteraktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper
Ljudinteraktion Innehåll och mål Om ljudinteraktion Lite om virtuellt 3D-ljud Tips och trix Mål: att ni ska få verktyg att resonera om ljudinteraktion, samt få lite exempel Vad är ljud? Ljud är kombinationen
Läs merBegäran om hastighetsändring av främst miljöskäl vid brofästet på Öland (väg 137)
Länsstyrelsen Kalmar län 391 86 Kalmar Vägverket region sydöst 551 91 Jönköping Begäran om hastighetsändring av främst miljöskäl vid brofästet på Öland (väg 137) Vi, närmare ett hundratal boende i Möllstorpsläge
Läs merBullerdämpning med glas
Bullerdämpning med glas Teknisk bulletin Inledning Du kanske sitter inomhus en söndagseftermiddag och läser en bra bok, har gått till sängs för att sova eller sitter på jobbet och försöker koncentrera
Läs merIntroduktion till begreppet ortsfrekvens
Introduktion till begreppet ortsfrekvens Denna lilla skrift har tillkommit för att förklara begreppet ortsfrekvens, samt ge några exempel på beräkningar och omvandlingar som man kan behöva göra när man
Läs merFormelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:
Läs merTack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010.
Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010. Den fjärde fredagen i september har utlysts som Researchers Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds varje år sedan 2005 hundratals
Läs merTPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur
TPPA-B(2): Akustisk fonetik I Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/tppa_b/
Läs merPraktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa
T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/t-ppa_2/
Läs merProv i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag
Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merTrafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens
1(6) Trafikbuller: begrepp och åtgärder Hur mycket buller som sprids från en väg påverkas bland annat av vägens utformning, fordonstyp, trafikmängd och hastighet. Hur mycket buller som når fram till en
Läs merHörselkontroll Bullerskydd med öronproppar
Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med
Läs merKÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna
Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen
Läs merGrundläggande statistik kurs 1
Grundläggande statistik kurs 1 Problem 1 Arbeta med frekvenstabeller Sid 2: Så här ser sidan 2 ut. Vi har alltså en delad sida med kalkylbladet till vänster och en Data&Statistik-sida till höger. I den
Läs merMätningar med avancerade metoder
Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare
Läs merSLB 2:2012. Bullret i Stockholm
SLB 2:212 Bullret i Stockholm RESULTAT AV UTOMHUSMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅREN 25-211 SAMT TRENDER 1999-211 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund...
Läs merAllmänt om flygbuller
Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling
Läs mer4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 3. Ljudkodning
Läs merGrundläggande Akustik
Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten
Läs merTRAFIKBULLERUTREDNING
TRAFIKBULLERUTREDNING NY SKOLA, FILIPSTAD 2019-04-03 TRAFIKBULLERUTREDNING Ny skola, Filipstad KUND Stadsbyggnadskonsult Värmland AB KONSULT WSP Environmental Sverige Box 117 WSP Sverige AB 1 04 Karlstad
Läs merUpplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter
Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan
Läs merUpp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.
1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite
Läs mer! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
Läs merTesta din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merHÖGFLEXIBEL LJUDISOLERING
HÖGFLEXIBEL LJUDISOLERING Minskar störande ljud från stup- och avloppsrör Tunn ljuddämpning med hög prestanda Enkel installation och enkelt underhåll 107 BULLERKONTROLL: NYCKELBEGREPP Ljud består av mekaniska
Läs merRADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN
Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Läs merRapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN
MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds
Läs merMätning av bullerappen - sammanställning
Mätning av bullerappen - sammanställning Mätmetod Jämförande mätningar mellan mobiltelefon med bullerapp och precisionsljudnivåmätare Brüel och Kjaer 2240 gjordes med tersbandsfiltrerat rosa brus i frekvensbanden
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merBeräkning av lågfrekvent ljud från vindkraft
Beräkning av lågfrekvent ljud från vindkraft Markera cell A1, infoga bild, justera höjd t.ex. 11, 5 och bredd till 15 cm Projekt: Hultema vindkraftpark, Motala Beräkningsdatum: 2013-09-17 Beställare: VKS
Läs mer3D- LJUD. Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin. DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist
3D- LJUD Binaural syntes med hjälp av HRTF- filter och duplexteorin DT1174 Ljud som informationsbärare Sandra Liljeqvist sanlil@kth.se 2012-11- 14 Inledning Mitt mål är att illustrera binaural syntes med
Läs merEXAMENSARBETE. Är det för starkt? Vad blir människors reaktioner ifall man använder sig av Socialstyrelsens. gränsvärden i SOSFS2005:7?
EXAMENSARBETE Är det för starkt? Vad blir människors reaktioner ifall man använder sig av Socialstyrelsens gränsvärden i SOSFS2005:7? Anders Brandén 2014 Filosofie kandidatexamen Ljudteknik Luleå tekniska
Läs merMätningar med Talsignal. Tomas Tengstrand
Mätningar med Talsignal s Hz db Tid Frekvens Nivå 2 Signalidentifikation Omvandling Analys Fonetisk tolkning Informationsbearbetning Språklig tolkning Kognition/Upplevt handikapp 3 Ljudtrycksnivå db SPL
Läs mer