Allmänt om flygbuller

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Allmänt om flygbuller"

Helen Berg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling Mindre bullriga flygplan 2 1

Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande

2 Grundläggande akustik, storheter och begrepp 3 Ljud och buller Ljud tryckvariationer i luften kring det atmosfäriska trycket Hörbara frekvenser: 20 Hz ~ Hz Buller oönskat ljud (subjektiv upplevelse) Buller kan vara hörselskadligt Flygbuller uppstår framförallt i flygplatsens närområde 4 2

frekvenser: 20 Hz ~ 20 000 Hz Buller oönskat ljud (subjektiv upplevelse)

3 Decibel Örat är känsligt för tryckvariationer med stor spännvidd Logaritmiskt mått med referens till hörtröskel 0 db hörtröskel (20 µpa) 140 db ~Smärttröskel (200 Pa) Ljudnivån anges med måttet decibel db Ljudnivåskillnad (Individuell upplevelse) < 1-3 db knappt uppfattbar 5 db märkbar skillnad 8-10 db hälften eller dubbelt så stor 15 db stor skillnad Exempel på ljudnivåer Tal omkring 60 db 1m, Ljudnivå inomhus nyproduktion <30 db 5 Vägd ljudnivå med hänsyn till frekvens Vägning av ljudnivån för anpassning till örats känslighet: db(a) Hög känslighet för tal Riktvärden för flygbuller angivna i db(a) 6 3

8-10 db hälften eller dubbelt så stor 15 db stor skillnad Exempel på ljudnivåer Tal omkring 60 db 1m, Ljudnivå inomhus nyproduktion <30 db 5 Vägd

4 Ekvivalent och maximal ljudnivå 90 Ljudnivå db(a) B736 B738 B736 JS32 SF34 SB20 JS32 SF34 LA LAeq,1h 40 07:00 07:10 07:20 07:30 07:40 07:50 08:00 Tid 7 Maximal ljudnivå för enskild passage SF34 Ljudnivå db(a) :07:41 07:07:58 07:08:15 07:08:33 07:08:50 07:09:07 07:09:24 07:09:42 07:09:59 Tid LA 8 4

7 Maximal ljudnivå för enskild passage 90 85 80 75 SF34 Ljudnivå db(a) 70 65 60 55 50 45

5 Bullerberäkningsmetod Bullerberäkning av sökt trafik 9 Kvalitetssäkring av flygbullerberäkningar Underlag för en enhetlig tillämpning Transportstyrelsen, Försvarsmakten och Naturvårdsverket enades 19 mars 2010 om principer för kvalitetssäkring av flygbullerberäkningar i Sverige Kvalitetssäkringsdokumentet framtaget av myndigheterna Metoddokument ECAC dokument 29 version 3 - utgör utgångspunkten Beräkningsverktyg INM 7.0 utvecklat av FAA överensstämmer med metoddokument ovan 10 5

kvalitetssäkring av flygbullerberäkningar i Sverige Kvalitetssäkringsdokumentet framtaget av myndigheterna Metoddokument

6 Utförda bullerberäkningar Internationell databas med buller och prestandauppgifter NPD (Noise Power Distance): Buller Dragkraft Avstånd Standardatmosfär och standardtemperatur om 15 C 8 knops motvind för prestandaberäkning Endast buller från start- och landningsproceduren ingår Hänsyn till markdämpning - mjuk mark Antagande om platt mark i höjd med rullbanan Flygvägar med spridningsspår skapade med hjälp av radarspår 11 Typflygplan för beräkning Över 100 olika flygplanstyper trafikerar årligen flygplatsen Grupperad bullerberäkning Ett typflygplan per viktgrupp och prognosår Befintliga flygplan beskrivna i bullerdatabasen 12 6

Antagande om platt mark i höjd med rullbanan Flygvägar med spridningsspår skapade med hjälp av radarspår 11 Typflygplan för beräkning Över 100 olika

7 Fördelning av rörelser i trafikprognos Trafikintensitet Bankombinationer Utflygningsriktning 13 Variation av ljudnivå Varför varierar ljudnivån? Skillnad mellan beräknade och uppmätta värden 14 7

8 Variation av ljudnivå Ljudnivån från enskild flygpassage beror på: Flygplanstyp Motortyp Konfiguration längs flygvägen (hastighet, klaffinställning, landningsställ) Motorernas dragkraft Väderförhållanden påverkar ljudutbredning och flygplanets prestanda Avståndet och vinkeln mellan flygplan och mottagare Markens beskaffenhet Eventuella reflekterande ytor 15 Resultat beräkning och mätning Beräkning Mätning Antal bullerhändelser Antal bullerhändelser Maximal ljudnivå db(a) Maximal ljudnivå db(a) 16 8

Markens beskaffenhet Eventuella reflekterande ytor 15 Resultat beräkning och mätning Beräkning Mätning 1000 250 900 800 200 Antal bullerhändelser 700 600 500

9 Lämnande av utflygningsväg vid 70 db(a) Förslag till möjlig tillämpning Resultat med hänsyn till uppmätt variation 17 Beräkning av höjder för 70 db(a) Beräkningsmetod och program (ECAC doc. 29 / INM 7) Höjd då 70 db(a) inträffar har beräknats för varje flygplanstyp Höjden har avrundats uppåt till närmsta 500 fot Flygplanen indelas i klasser beroende på startvikt Bullrigaste typen med bullrigaste proceduren bestämmer höjden för klassen 18 9

29 / INM 7) Höjd då 70 db(a) inträffar har beräknats för varje flygplanstyp Höjden har avrundats uppåt till

10 Möjlig klassindelning jetflygplan (utfall 2011) Grupp Höjd (ft/m) Norm Små jet <45 ton 3500/1050 Embraer 170 Medelstora jet: ton 4500/1350 Boeing Stora jet: >115 ton 5500/1700 Boeing Övrigt 6500/2000 MSL MD82 19 Exempel medelstora jet 20 10

45-115 ton 4500/1350 Boeing 737-800 Stora jet: >115 ton 5500/1700

11 Exempel medelstora jet Variation av ljudnivå vid lämnande av utflygningsväg, bilaga 3 till Swedavias yttrande av den 19 december Lämna SID vid 70 db(a) utfall 2011 Medel av beräknad ljudnivå när flygplanen kan lämna utflygningsväg enligt redovisad indelning uppgår till 68,1 db(a), Mindre än 1 % över 73 db(a) med hänsyn till uppmätt variation av ljudnivå 70 db(a) 68,1 db(a) 22 11

21 Lämna SID vid 70 db(a) utfall 2011 Medel av beräknad ljudnivå när flygplanen kan lämna

12 Teknikutveckling mindre bullriga flygplan Bullercertifiering av civila flygplan Nya gränsvärden för certifiering Utveckling av flygplansflottan på Arlanda 23 Bullercertifiering av civila flygplan Alla civila flygplan måste miljöcertifieras för buller Bullercertifiering sker enligt ICAO Annex 16 Varje kapitel i ICAO Annex 16 beskriver standard för olika flygplanstyper beroende på certifieringsdatum Nuvarande standard för bullercertifiering av jetflygplan anges i kapitel 4 Gränsvärdena beror av flygplanets startvikt, tyngre flygplan tillåts bullra mer 24 12

Bullercertifiering sker enligt ICAO Annex 16 Varje kapitel i ICAO Annex 16 beskriver standard för olika flygplanstyper beroende på

Certifieringspunkter - ICAO Annex 16 25 ICAO Annex 16 30 20 kapitel 2 Tillverkas ej Tillverkas Kumulativ marginal till kap 3 [EPNdB] 10 0-10 -20 B701 B742 kapitel 3

13 Certifieringspunkter - ICAO Annex ICAO Annex kapitel 2 Tillverkas ej Tillverkas Kumulativ marginal till kap 3 [EPNdB] B701 B742 kapitel 3 MD82 B744 A333 B738 B777 kapitel 4 kapitel 14 B788 (Dreamliner) -30 A Introduktionsår uppdaterad

3 MD82 B744 A333 B738 B777 kapitel 4 kapitel 14 B788 (Dreamliner) -30 A388-40 1950

14 Utveckling av flygplansflottan på Arlanda Grupp Flygplanstyp Viktklass 1 Saab 2000 ATR Bombardier Q400NG Viktklass 2 Embraer 170 CRJ900 Viktklass 3 MD80 Viktklass 4 B B737-8 MAX A319/320/321 A Neo B737-8MAX RS A319/320Neo RS Viktklass 5 A /300 B787 A350XWB Viktklass 6 B B A380 Bedömd användningsperiod Bedömd infasningsperiod Bedömd utfasningsperiod 27 14

B737-8 MAX A319/320/321 A319-320Neo B737-8MAX RS A319/320Neo RS Viktklass 5 A330-200/300 B787 A350XWB

Relevanta dokument

ÄNGELHOLM HELSINGBORG AIRPORT

Dokumentnummer D 2015-002414 ÄNGELHOLM HELSINGBORG AIRPORT Influensområde flygbuller - Omräkning RAPPORT 2015-04-27 01.00 D 2015-002414 2(8) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01