Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Transkript

1 Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi

2 Gruppindelning Grupp 1: Arabiska (efternamn Sundberg - Z) Arameiska, Assyriologi, Grekiska, Hebreiska (A1 + A2), Hindi, Sanskrit, Jämförande Indoeuropeisk Språkforskning Grupp 2: Kinesiska (halvfart) L-Z, Kurdiska, Persiska, Swahili, Turkiska Grupp 3: Orientalistikprogrammet (alla inriktningar), Arabiska (efternamn A - Stjernqvist) Grupp 4: Kinesiska (helfart) (samtliga), Kinesiska (halvfart) (efternamn A J.)

3 Världens språk

4 Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner Arabiska ca 235 miljoner Hindi ca 180 miljoner Ryska ca 180 miljoner Portugisiska ca 170 miljoner (enligt:

5 Övriga språk vid LingFil Iranska språk ca miljoner Turkiska språk ca 180 miljoner Swahili ca 150 miljoner Kurdiska ca 31 miljoner Hebreiska ca 15 miljoner Arameiska/syriska ca Ej talade språk: latin, klassisk grekiska, sanskrit klassisk hebreiska, akkadiska, sumeriska

6 grammatik Regler för hur ett språks ord böjs och kombineras till ordgrupper och satser. Grammatik används dels om det system av regler som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet, dels om den gren av språkvetenskapen som studerar de grammatiska reglerna i mänskliga språk, dels också om beskrivningar av enskilda språks grammatiska system. (ne.se)

7 Grammatik: 1) det system av regler som språkbrukarna har tillägnat sig och som styr deras språkliga aktivitet = den inre grammatiken hos modersmålstalare 2) de grammatiska reglerna i mänskliga språk = allmän grammatik 3) beskrivningar av enskilda språks grammatiska system = språkspecifik grammatik

8 Lingvistik Ords ursprung: lat. lingua > fr. langue, sp. lengua, port. lingua ETYMOLOGI Ljud och ljudkombinationer Hur ord kombineras till meningar SYNTAX (GRAMMATIK) LINGVISTIK FONETIK & FONOLOGI Böjningslära PRAGMATIK MORFOLOGI (GRAMMATIK) Hur språket används i praktiken SEMANTIK Språkliga uttrycks mening och betydelse

9 Lingvistik - infallsvinklar Allmän =generell, övergripande Språkspecifik = för ett särskilt språk, t.ex. swahili, kurdiska, arabiska, hindi etc.

10 Lingvistik - infallsvinklar Deskriptiv Preskriptiv = beskrivande = föreskrivande, normativ Hur språket (faktiskt) används, jfr. Rinkebysvenska Regler för hur ett språk bör eller ska användas

11 Lingvistik - infallsvinklar Diakronisk =språkförändring över tid Svenskans utveckling från fornsvenskan (runstenar) till dagens rikssvenska Synkronisk = språket vid en viss tidpunkt Svenska språket vid Gustav III s hov i 1700-talets Sverige

12 Lingvistik - infallsvinklar Allmän Språkspecifik Deskriptiv Preskriptiv Diakron Synkron

13 Periodiska systemet

14 Fonetik och fonologi H-A-T-T K-A-T-T N-A-T-T R-A-T-T S-A-T-T M-A-T-T W-A-T-T F-A-T-T Fonem minsta betydelseskiljande enheten i språket H-, K-, N- etc. har i sig ingen betydelse H-, K-, N- etc. ändrar betydelsen på orden

15 Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken

16 Vokaler av lat. vox, vocis röst - fri väg genom svalg och munöppning aaaa, oooo, iiii Konsonanter av lat. con- med och sonare ljuda, låta - skapas genom en form av förträngning (hel eller delvis) k, t, b j, l, r, v h

17 Internationella IPA-alfabetet: Konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

18 Konsonanter: artikulationsställe 1/2 Läpparna: labialer [p, b], [m] Underläpp och tänder: labiodentaler [f, v] Tungspets och tänder: dentaler [t, d] Tungrygg och gommen: velarer [k, g] Svalget: [h] [ʔ]

19 Konsonanter: artikulationsställe 2/2 Tungspets och tänder retroflexa [ʈ, ɖ] Tungrygg och hårda gommen palatal [, ɟ] Tungrygg och mjuka gommen/tungspenen uvular [q, ɢ] Tungryggens bakre del och svalgväggen faryngal [ћ, ʕ]

20 Svenska konsonanter: artikulationssätt explosivor: nasaler: vibranter: frikativor: lateraler: approximanter: p, b t, d k, g m n ŋ (ng) r f, v s, z h l ɹ

21 Internationella IPA-alfabetet: Svenska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

22 Internationella IPA-alfabetet: Turkiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

23 Internationella IPA-alfabetet: Arabiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

24 Konsonanter: tonande - tonlösa Tonlöst Tonande Explosivor: Frikativor: p b Labiala t d Dentala k g Velara f v Labiodentala s z Dentala

25 Vokalfyrsidingen

26 Vokalerna: kardinalvokaler i u a ɑ

27 Vokalerna Främre Central Bakre Hög [i] ʉ sund [u] [e] [o] Mellan ɛ ә pojke ɔ [a] ɑ Låg

28 Vokalerna: rundade - orundade Orundande vokalljud

29 Vokalerna: rundade - orundade Rundade vokalljud

30 Vokaler: rundade - orundade Främre: [i] sil [y] syl

31 Assimilation: konsonanter < ad-similare till + lika Inom ett ord snabb snabbt : -bt- > -ptskygg skyggt : -gt- > -ktannan anbud : -nb- > -mb- båt väg gäst gård I ordgränsen en båt : -n + b- > -mben väg : -n + v- > -ɱben gäst : -n + g- > -ngjen gård : -n + g- > -ng- labiodental nasal OBS! Skillnad på mjukt och hårt /g/

32 Assimilation: vokalharmoni Finska Elativ från uttrycks med ändelsen: -sta i ord där stammen har bakre vokal Turusta från Åbo (Turku) -stä i ord där stammen har främre vokal Helsingistä från Helsinki Vokalharmoni förekommer i bl.a. ungerska och turkiska.

33 Aspiration På svenska uttalas tonlösa konsonanter först i ett ord med aspiration. katt kanna coola till tall punk skatt scanna skola still stall spunk

34 Aspiration Thailändska: pàa phàa tam tham skog att dela att göra att slå/hamra Aspiration kan vara betydelseskiljande.

35 Aspiration Sanskrit: ká vem?, vad? kha hål, öppning gātin sångare ghātin mord Kinesiska: kan göra khan läsa pan halv phan domare På sanskrit är aspiration betydelseskiljande på både tonande och tonlösa konsonanter. På kinesiska är aspiration betydelseskiljande enbart på tonlösa konsonanter.

36 Prosodi Längd: -betydelseskiljande: hālt (halkigt) hălt! (stanna!) Betoning: -betydelseskiljande: ord: massiv (stor) massiv (fjäll) fras: hälsa på (säga hej) hälsa på (besöka)

37 Satsbetoning - anger fokus i meningen: Imorgon har vi tenta. (neutralt) Imorgon har vi tenta. (Imorgon?!) Imorgon har vi tenta. (Vi?!) Imorgon har vi tenta. (Tenta?!)

38 Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande

39 Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Han åker till stan imorgon. (påstående) Åker han till stan imorgon? (fråga)

40 Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tomten (jultomten) tomten (gården) stegen (trappstegen) stegen (kliven) anden (fågeln) anden (spöket) nubben (supen) nubben (spiken)

41 Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tòmten (jultomten) tómtèn (gården) stègen (trappstegen) stégèn (kliven) ànden (fågeln) ándèn (spöket) nùbben (supen) núbbèn (spiken)

42 Toner på kinesiska

43 Sammanfattning Dag 1 Grammatik -olika sätt att studera grammatik Vokaler och konsonanter - var de bildas och hur - IPA-alfabetet Fonologiska regler - prosodi: längd, betoning och intonation

44 Gruppindelning Grupp 1: Arabiska (efternamn Sundberg - Z) Arameiska, Assyriologi, Grekiska, Hebreiska (A1 + A2), Hindi, Sanskrit, Jämförande Indoeuropeisk Språkforskning Grupp 2: Kinesiska (halvfart) L-Z, Kurdiska, Persiska, Swahili, Turkiska Grupp 3: Orientalistikprogrammet (alla inriktningar), Arabiska (efternamn A - Stjernqvist) Grupp 4: Kinesiska (helfart) (samtliga), Kinesiska (halvfart) (efternamn A J.)

45 Slut Dag 1 Nästa föreläsning onsdag 2/9 kl. 8:00-10:00 i Ihresalen Läs sid i kompendiet