Världens språk, 7,5hp vt 2012

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Världens språk, 7,5hp vt 2012"

Karl Viklund
för 6 år sedan
Visningar:

1 Niklas Edenmyr Världens språk, 7,5hp vt Lingvistisk typologi I: Ordföljd Ordföljd: Introduktion (I) I typologi har ordföljd och framförallt relationer mellan ordföljden i olika konstruktioner spelat stor roll, åtminstone sedan Joseph Greenbergs pionjärarbeten på 50- och 60-talen. T.ex. Greenbergs universalie nr. 17 (Whaley s. 79) o With overwhelmingly more than chance frequency, languages with dominant order VSO have the adjective after the noun. Mycket har hänt sedan 50-talen beträffande data, metodologi, teknologi etc. Låt oss kolla universalie nr. 17 i WALS < Ordföljd: Introduktion (II) WALS ger då följande statistik: Adj-N N-Adj totalt SOV % % 450 SVO % % 413 VSO % % 81 VOS 7 35 % % 20 OVS 2 25 % 6 75 % 8 OSV 1 33 % 2 67 % 3 totalt % % 975 Ordföljd: Introduktion (III) Kan vi kombinera VSO och SVO? De har båda verben före objekten så korrelationen blir ev. bättre om vi undersöker detta möjliga samband. (Mer om VO/OV senare.) Adj-N N-Adj totalt VO % % 514 OV % % 461 totalt % % 975 Det ser ut som om VSO-språk inte är unika, utan ligger bara strax över genomsnittet för språk oavsett grundordföljd. SVO tycks ha en starkare korrelation med N-Adj.

2 Grundordföljd Följande egenskaper skall finnas hos satser som visar grundordföljd ( basic word order ): huvudsats affirmativ (jakande) deklarativ/indikativ (påståendesats) aktiv o subjektet är agent, animat och bestämt o objektet är patient o verbet uttrycker en handlig Satser med grundordföljd är dessutom högfrekventa omarkerade och förekommer i pragmatiskt ( stilistiskt ) neutrala kontexter Ordningen mellan subjekt, objekt och verb (I) Som vi tidigare sett så finns alla logiskt möjliga ordningar representerade i världen språk. Ex. Koreanska (SOV) kiho-ka saca-lɨl cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon. Thailändska (SVO) khon níi kàt mǎa tua nán man den.här bita hund KL den.där Den här mannen bet den där hunden. Ordningen mellan subjekt, objekt och verb (II) Kymriska (Walesiska) (VSO) lladdodd draig ddyn döda.pret drake man En drake dödade en man. Malagasiska (VOS) manasa ny lamba ny vehivavy tvätta BEST kläder BEST kvinna Kvinnan tvättade kläder. Ordningen mellan subjekt, objekt och verb (III) Panare (OVS) [talas i Venezuela] piʔ kokampö unkiʔ barn tvätta kvinna Kvinnan tvättar barnet. Nadëb (OSV) [talas i Brasilien] samũũy yi qawùh skrikapa människor äta Människor äter skrikapor.

3 Ordningen mellan subjekt, objekt och verb (IV) Distributionen är följande: Tomlin (1986) WALS (2011) (Whaley s. 83) grundordföljd % antal språk % antal språk SOV 47,6 % ,8 % 180 SVO 41,1 % ,8 % 168 VSO 8,0 % 95 9,2 % 37 VOS 2,1 % 25 3,0 % 12 OVS 0,9 % 11 1,2 % 5 OSV 0,3 % 4 0,0 % 0 totalt Hur ser den geografiska distributionen ut? Ordningen mellan objekt och verb (I) Under 70- och 80-talen ändrades fokus för ordföljdskorrelationer från ordningen mellan subjekt, objekt och verb till ordningen mellan objekt och verb. Orsaken var att man ansåg att korrelationerna mer andra konstruktioner blev bättre. Alla 6 grundordföljder kan således reduceras till en dikotomi mellan OV och VO. Tomlin (1986) WALS (2011) (Whaley s. 83) grundordföljd % antal språk % antal språk VO 51,2 % ,0 % 217 OV 48,8 % ,0 % 185 totalt Ordningen mellan objekt och verb (II) Korrelationer beroende av ordningen på objekt och verb (efter Lehmann 1973, 1978; Whaley s. 86) VO OV Preposition + substantiv Substantiv + postposition Substantiv + genitiv (possessiv) Genitiv (possessiv)+ substantiv Substantiv + adjektiv Adjektiv + substantiv Substantiv + relativsats Relativsats + substantiv Prefix Suffix Hjälpverb + huvudverb Huvudverb + hjälpverb Komparation: adjektiv + standard Komparation: standard + adjektiv Verb + adverb Adverb + verb Negation + verb Verb + negation Subjunktion + sats Sats + subjunktion Uppgift: undersök korrelationerna genom att använda WALS (alla kategorier finns inte med, men titta på dem som finns) Mer om universalier (I) Absoluta universalier (eller nästan absoluta!) o Alla språk har vokaler och konsonanter. o Alla språk har substantiv och verb. o Alla språk kan göra en affirmativ (jakande) sats till nekande. Icke-absoluta (tendensiella) universalier o Språk har vanligen vokalen [i]. o Nominala (lexikala) subjekt kommer vanligen före nominala (lexikala) objekt. (=Greenbergs universalie nr. 1 (Whaley s. 83)) Tomlin (1986) WALS (2011) (Whaley s. 83) grundordföljd % antal språk % antal språk SO 96,6 % ,8 % 385 OS 3,4 % 40 4,2 % 17 totalt

4 Mer om universalier (II) Implikationella universalier: visar att olika språkdrag hänger ihop o Implikationella universalier beskriver en inskränkning av logiskt möjliga typer som begränsar språklig variation men inte utesluter den o Språk med grundordföljden VSO är alltid prepositionella. (Greenbergs universalie nr. 3; Whaley s. 33) o d.v.s. om ett språk har VSO som grundordföljd så har den också prepositioner o men om språket har prepositioner behöver det inte ha grundordföljden VSO o eller: VSO Prepositioner ( om VSO så Prep. ) o Vad säger WALS? Implikationella universalier (I) Beträffande VSO och preposition/postposition finner vi följande: Postpositioner Prepositioner totalt SOV % 11 3 % 385 SVO % % 336 VSO 6 7 % % 82 VOS 0 0 % % 20 OVS 8 73 % 3 27 % 11 OS % 0 0 % 3 totalt % % 837 Implikationella universalier (II) Men, det verkar (återigen) även finnas en mycket stark korrelation mellan VO/OV och det jämförda draget: Postpositioner Prepositioner totalt VO 39 9 % % 438 OV % 14 4 % 399 totalt % % 837 Implikationella universalier (III) En annan implikationell universalie är följande: Om ett språk har N före Dem, så har det N före Rel(sats) d.v.s. N Dem N Rel denna universalie täcker in fyra logiskt möjliga typer: Dem N N Dem Rel N N Rel

5 Implikationella universalier (IV) Exempel: (i) N Rel och N Dem Implikationella universalier (V) (ii) Rel N och N Dem (ovanlig) (iii) N Rel och Dem N tinrin (austronesiskt) nrâ ta traiki nrâ moo nrâ fi ghe mê giwe 3SG slå hund SBJ man 3SG gå från till.hit berg N Rel Mannen som kom från berget slog hunden. moo hòrrò ha det bön den.här N Dem den här bönen mannen N den här Dem som står där borta Rel mannen N Implikationella universalier (VI) (iv) N Rel och N Dem limbu (sinotibetanskt) anchige thuŋɛtchugebɛn thiː anchige thuŋ -ɛ -tch -u -ge -bɛ -n thiː 1DU.EX dricka -PRET -DU.A 3.P -EX -NR -ABS hirs.öl Rel N hirsölen som vi drack khɛŋ nɛpphu cum -haʔ de.där två vänner -pl Dem N de där två vännerna Implikationella universalier (VII) implikationella universalier ses av många typologer som det främsta exemplet på typologiska generaliseringar implikationella universalier kan också vara mer komplexa än vi sett ovan de kan kombinera flera parametrar till en integrerad enhet o ex. för språk med prepositioner där följande hierarki sägs gälla: o NNum NDem o NDem NAdj o NAdj NGen o NGen NRel universalien tillåter typerna (i), (iii) och (iv), men utesluter (ii) Vad säger WALS?

6 Implikationella universalier (VIII) en sådan serie av implikationella universalier representerar en kedja i vilken varje implikatum (slutled) är implikans (förled) i nästföljande implikationella universalie detta leder till en sekvens av grammatiska typer rankade efter deras position i kedjan denna sekvens kallas för en grammatisk hierarki Implikationella universalier (IX) i vårt exempel den s.k. Prepositional Noun Modifier Hierarchy (Hawkins 1983) o NNum > NDem > NAdj > NGen > NRel o d.v.s. om en modifierare-substantiv-ordföljd i Prepositional Noun Modifier Hierarchy förekommer i ett prepositionellt språk, så förekommer även alla ordföljder till höger om denna. o Och om motsatta ordföljden förekommer så förekommer även alla till vänster om denna i motsatt ordföljd Implikationella universalier (X) o dvs. följande ordföljder kan enl. hierarkin förekomma i språk med prepositioner: efter (huvud )substantivet före (huvud )substantivet a. NNum & NDem & NAdj & NGen & NRel b. NDem & NAdj & NGen & NRel NumN c. NAdj & NGen & NRel NumN & DemN d. NGen & NRel NumN & DemN & AdjN e. NRel NumN & DemN & AdjN & GenN f. NumN & DemN & AdjN & GenN & RelN

Relevanta dokument

F2: Universalier och förklaringar

F2: Universalier och förklaringar och förklaringar Restriktioner för möjliga språktyper: Första steget efter klassificering av typer är restriktioner av möjliga typer. I typologin undersöks detta empiriskt (erfarenhet) dvs. restriktioner