Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 4
|
|
- Monica Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 4 Ordföljd
2 Ordföljd variabler i ordföljdstypologi o oberoende variabel: ordföljd i enkla ( omarkerade ) satser o beroende variabler: ordföljd i komplexa eller underordnade satser ordföljd i NP morfemens ordning i förhållande till den lexikala roten
3 Fast ordföljd ingen av benämningarna fast (eller strikt/rigid) och fri ordföljd bör tolkas för hårt de är ytterligheter på en flytande skala där inget språk helt och full är det ena eller det andra språk med fast/strikt/rigid ordföljd i enkla satser (80-90%) o exempel: engelska - SVO (s. 235f) eller svenska The boy slept. (S V) The man hit the ball. (S V DO) The woman went to the house. (S V IO) The girl gave the book to her brother. (S V DO IO) etc.
4 o exempel: nepali - SOV (s. 236f), t.ex. Manis sutyo. (S V) manis sut -yo man.abs sova -PERF.3SG.MASK mannen sov Manis bhũyma sutyo. (S IO V) manis bhũy -ma sut -yo man.abs golv -LOK sova -PERF.3SG.MASK mannen sov på golvet Avale Raj/Rajlay dekhyin. (S O V) Ava -le Raj (-lay) dekh -yin Ava -ERG Raj (-DAT) se -PERF.3SG.FEM Ava såg Raj Avale Rajlay kitab diyin. (S DO IO V) Ava -le Raj -lay kitab di -yin Ava -ERG Raj -DAT bok ge -PERF.3SG.FEM Ava gav Raj en bok/boken
5 o exempel: jacaltec - VSO (s.237ff) x apni naj (V S) anlände han han anlände jahtoj naj yibah no - cheh (V S IO) klättrade han på BEST- häst han klättrade (upp) på hästen xil naj ix (V S O) såg han hon han såg henne xa ix te - hum wet an (V S O IO) gav hon BEST- bok till.mig 1PL hon gav boken till mig etc.
6 o exempel: malagasiska - VOS (s. 239f) Lasa nympianatra. (V S) lasa ny- mpianatra gick BEST- studenter studenterna gick (iväg) Mitomanyi antranoko nyzaza. (V IO S) mitomanyi an- trano -ko ny- zaza gråter vid- hus -1SG.POSS BEST- barn barnet gråter vid mitt hus manasa lamnba Rasoa (V O S) tvättade kläder Rasoa Rasoa tvättade kläder Nanome vola anrabe aho. (V Ack/O Dat/O S) [V DO IO S] nanome vola an- Rabe aho gav pengar O- Rabe jag jag gav pengar till Rabe etc.
7 o exempel: hixkaryana - OVS (s. 241) kana yanʉmno bʉryekomo (O V S) fisk han.fångade.den pojke pojken fångade en fisk
8 o exempel: bikol - semantiskt kontrollerad ordföljd? V-Agent-Patient-Dativ (s. 241f) ergativ-aktiv Tina o kanglalake anglibro sababaye. t in a o kang- lalake ang- libro sa- babaye gav PAT gav ERG- man ABS- bok DAT- kvinna mannen gav boken till kvinnan antipassiv Nagta o anglalake ninglibro sababaye. nag- ta o ang- lalake ning- libro sa- babaye AGT- gav ABS- man ACK- bok DAT- kvinna mannen gav en bok till kvinnan dativ-topik Nata ohan kanglalake ninglibro angbabaye. na- ta o -han kang- lalake ning- libro ang- babaye DAT- gav -DAT ERG- man ACK- bok ABS- kvinna mannen gav kvinnan en bok
9 grundordföljd (repetition): Tomlin (1986) 402 språk WALS (2005) 1210 språk antal % för jämförelse % språk med Tomlin % antal språk SOV 45 % ,1 % 40,5 % 479 SVO 42 % ,2 % 35,4 % 435 VSO 9 % 37 8,0 % 6,9 % 85 VOS 3 % 12 2,5 % 2,1 % 26 OVS 1 % 5 0,9 % 0,7 % 9 OSV 0 % 0 0,4 % 0,3 % 4 ingen dominant grundordföljd ,0 % 172
10 Tomlin (1986) 402 språk antal % språk WALS (2005) 1038 språk % för jämförelse med Tomlin antal språk VO 54, ,6 % 546 OV 46, ,4 % 492
11 språk med fast/strikt/rigid ordföljd i NP o OV-språk tenderar att ha Mod-N exempel: japanska (s. 242f) ooki hitowa (Adj-N) stor man.top den stora mannen sono onnawa (Dem-N) den.där kvinna.top den där kvinnan sansatsuno hono (Num-N) tre.kl.gen bok.obj tre böcker watashino hono (Poss-N) jag.gen book.obj min bok
12 o VO-språk tenderar (fast tendenserna är svagare än för OV-språk) att ha N-Mod exempel: modern hebreiska (s. 243f) ha- ish ha- gadol (N-Adj) BEST- man BEST- stor den stora mannen ha- isha ha- zot (N-Dem) BEST- kvinna BEST- den.här den här kvinnan yeled exad (N-Num) pojke en en pojke shtey yeladot (Num-N) många flickor många flickor ha- bayit shel- Tamar (N-Poss) BEST- hus GEN- Tamar Tamars hus
13 o blandad ordföljd exempel: engelska (s. 244ff och 255ff) eller svenska korta/små modifierare står före N långa/stora modifierare står efter N o närmare kan detta också uttryckas genom implikationella universalier ex. för språk med prepositioner gäller: N-Num N-Dem N-Dem N-Adj N-Adj N-Gen N-Gen N-Rel detta leder till en grammatisk hierarki: N-Num > N-Dem > N-Adj > N-Gen > N-Rel
14 dvs. följande ordföljder förekommer i språk med prepositioner: efter (huvud-)substantivet före (huvud-)substantivet a. N-Num & N-Dem & N-Adj & N-Gen & N-Rel b. N-Dem & N-Adj & N-Gen & N-Rel Num-N c. N-Adj & N-Gen & N-Rel Num-N & Dem-N d. N-Gen & N-Rel Num-N & Dem-N & Adj-N e. N-Rel Num-N & Dem-N & Adj-N & Gen-N f. Num-N & Dem-N & Adj-N & Gen-N & Rel-N
15 språk med blandad ordföljd hos satser o bisatser är ofta mer konservativa än huvudsatser vilket vid förändringar i ordföljden kan leda till att huvudsatser och bisatser har olika ordföljd ex. kru (s. 246f) har SVO i huvudsatser, men SOV i bisatser och verbkomplement huvudsats (SVO) nyinona bla nyeyuna kvinna.best slog man.best Kvinnan slog mannen. verbkomplement (SOV) nyinona jila boe nyeyuna bla kvinna.best vill SUB man.best slå Kvinnan vill slå mannen.
16 ex. tyska (s. 247) har VO i huvudsatser, men OV i andra satstyper huvudsats (VO) der Mann isst den Apfel Mannen äter ett äpple. relativsats (OV) der Mann der den Apfel isst mannen som äter äpplet
17 o vissa SOV-språk har olika ordföljd för direkt (DO V) och indirekt objekt (V IO) (s. 248f), t.ex. k pelle: è kãli kaa han hacka såg han såg en hacka è li kãlong-pi han gick ledare-till han gick till ledaren
18 o vissa språk har olika ordföljd för refererande och icke-refererande objekt, t.ex. ute (s. 249 f): har VO eller OV med refererande objekt men OV med ickerefererande refererande objekt (VO) ta wach u pakhauxpʉga sivaatuchi uway man.nom BEST dödade get.acc BEST Mannen dödade geten. icke-refererande objekt (antipassiv OV) ta wach u sivaatu-pakhanapuga man.nom BEST get-dödade.hab Den mannen brukade döda getter.
19 o ofta står bundna morfem på motsatta sidan verbet i jämförelse med subjekts- och objekts-np positionen hos morfemen bestäms av tre faktorer (s. 251ff) obetonade anaforiska pronomen uppstår ur betonade fristående pronomen (Jag såg DEN DÄR. > Jag SÅG den. > Jag SÅG en.) när den nominala ordföljden ändras påverkas inte positionen av bundna morfem positionen hos betonade pronomen bestäms ofta av pragmatiska (fokus) faktorer (DEN DÄR vill jag ha, inte DEN DÄR.)
20 ex. spanska VO ví a María såg.1sg O.ANIM Maria Jag såg Maria. OV la- ví 3SG.F.O- såg.1sg Jag såg henne. OV (emfatisk) a ella (la-) hé visto O.ANIM hon (3SG.F.O-) har.1sg sett HENNE har jag sett.
21 ex. swahili Ninasoma kitabu. ni- na- soma ki- tabu 1SG.S- PRES- läsa KL7- bok Jag läser en bok. Ninakisoma kitabu. ni- na- ki- soma ki- tabu 1SG.S- PRES- KL7.O- läsa KL7- bok Jag läser boken. Ninakisoma. ni- na- ki- soma 1SG.S- PRES- KL7.O- läsa Jag läser den.
22 Ordföljd i kasusmarkering o det finns två huvudsakliga grammatikaliseringsvägar för kasus där ordföljden spelar en roll: seriella verbkonstruktioner och kroppsdel eller lokativt substantiv
23 Kasusmarkering seriella verbkonstruktioner där ett verb omanalyseras till en kasusmarkör på objektet (s. 261f), t.ex. akan: ta > ACK Kofi de sikano maa papano K. ta pengar.best gav man.best Kofi gav pengarna till mannen. ge > DAT Esi turr abofrano maa maameno E. bar barn.best ge kvinna.best Esi bar barnet åt kvinnan. ta > INSTR Kofi de sekanno twaa ahomano K. ta kniv.best skar rep.best Kofi skar repet med kniven.
24 Kasusmarkering (forts.) kroppsdel eller lokativt substantiv modifierade av genitiv > lokativt kasus (s. 262f), t.ex. bemba: pa-isaamba lyaa-ngaanda vid-rumpa av-hus under huset ku-muulu waa-nganda till-himmel av-hus ovanför huset pa-ntaanshi yaa-ngaanda vid-ansikte av-hus framför huset ku-mbali yaa-ngaanda till-skugga av-hus längsmed huset/vid sidan av huset
25 Flexibel/fri ordföljd o frekvens: ofta saknas en dominant ordföljd o detta gäller inte bara i enkla satser utan i många olika typer av konstruktioner o typer av ordföljdsflexibla språk: total flexibilitet: ute (s. 271ff) har gått från SOV till flexibel ordföljd ganska nyligen n % SOV 96 49,0 OVS 45 23,0 SVO 20 10,2 VSO 18 9,2 OSV 17 8,6 VOS 0 0
26 Flexibel/fri ordföljd (forts.) VO med flexibel subjektsposition: spanska (s. 273ff) Cervantes: subjekt N % objekt N % VS 39 53,4 OV 2 2,2 SV 34 46,6 VO 88 91,8 i modern spanska tycks SV bli allt vanligare tycks gå mot mer strikt SVO
27 Flexibel/fri ordföljd (forts.) OV med flexibel subjektsposition: hixkaryana (s. 276f) SOV eller OVS beroende av diskurspragmatik kurumyana komo, xofrye heno y-anotomentxonʉ gamfolket COLL sengångare död 3SG>3O-använda gamfolket brukade använda stackars gamla sengångare tkokemʉ rma tʉ y-onahyatxkonʉ ha kurumyana rutten.nom CONT HSY 3SG>3O-åt INTS gamfolket gamfolket åt den ruttna saken
Världens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 4. Lingvistisk typologi I: Ordföljd Ordföljd: Introduktion (I) I typologi har ordföljd och framförallt relationer mellan ordföljden
Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.
UL UNIVERITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VT2003 RÅKTYOLOGI Vad är (språk)typologi? o Inom typologin är man intresserad av att jämföra den språkliga (strukturella) variationen hos
Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 3. Enkla satser och argumentstruktur (forts.)
Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 3 Enkla satser och argumentstruktur (forts.) Klassifikation av verb och enkla
F2: Universalier och förklaringar
och förklaringar Restriktioner för möjliga språktyper: Första steget efter klassificering av typer är restriktioner av möjliga typer. I typologin undersöks detta empiriskt (erfarenhet) dvs. restriktioner
SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 6. Negation
Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 6 Negation Vanliga perspektiv på negation o propositionell logik (sanningsvärde)
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Språktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Fraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Lexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Enkla satser och argumentstruktur
Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 2 Enkla satser och argumentstruktur Innehåll: enkla satser tillstånd, händelser
Det var en gång en man som såg ut som en groda.
NEGATION vanliga perspektiv på negation: o propositionell logik (sanningsvärde) o subjektiv visshet o kommunikativ pragmatik propositionell logik o NEG(NEG-P) = P o om P är sant, så är inte-p inte sant
Förord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper
Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?
Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade
Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 7. Pronomen och kongruens
Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 7 Pronomen och kongruens Pronomen och kongruens ( agreement ) två funktionella
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Välkommen att träna skriva!
Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både
Grundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Världens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;
Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Morfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m.
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m. Morfologisk typologi 2 Affix (I) Prefix och suffix är de huvudsakliga markeringstyperna
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
a. NNum & NDem & NAdj & NGen & NRel b. NDem & NAdj & NGen & NRel NumN
Grammatiska hierarkier och implikationella universalier Hierarkier är ytterligare ett mönster hos implikationella universalier o ex. för språk med prepositioner gäller: NNum NDem NDem Ndj Nadj NGen NGen
Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Neurolingvistik - Grammatik
Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -
Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse
Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar
Relativsatser i svenska som andraspråk
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Nordiska språk C-UPPSATS Svenska som andraspråk SVEK02 Susanna Malmberg VT 2014 Relativsatser i svenska som andraspråk En studie av andraspråksinlärares behärskning
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan
Grammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Ordklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:
Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket
Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Ordförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Satsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Svensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Grammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd
Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Grammatiska strukturer förändras över tid, men finns det någon ordning i förändringsprocessen? Hur var det? Hur är det? Hur blir det?
Grammatiska strukturer förändras över tid, men finns det någon ordning i förändringsprocessen? Hur var det? Hur är det? Hur blir det? Rune Westerlund 1 Tre viktiga infallsvinklar Ferdinand de Saussure
Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Satslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen
Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen
Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?
26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition
grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,
Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN: 978-91-47-11783-3 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni
Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?
3 oktober B2 del 1 Idag: Hur mår du? Frågor på ordkorten Grammatikläxan Lyssna på Höstvisa 19.05-19.15 PAUS Ordkort Hur mår du? Frisk Inte hundra, inte på topp Hängig Inte helt kry Krasslig Sjuk Dunderförkyld
UPPSALA UNIVERSITET Institution för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf HT 2015 (korrigerad 151126) Depdsgrammatik Dna introduktion till depdsgrammatik försöker följa d standard
Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00
Flex: Svenska som andraspråk grundläggande Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Lärare: Cécile Tartar Jönsson Mail: cecile.tartar@burlov.se Hemsidor: - www.komvux.cecile.se - itslearning.com (välj Komvux
Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi
Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis
Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad
Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt
Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn
Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Syntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Ordbok arabiska - svenska
1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska
En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1
Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta
Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Extramaterial 3 Morfologi
Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är
Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April
Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]
Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd
En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik
b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk
Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri
Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Anteckningar 27/8. Familjeliv
Anteckningar 27/8 Framstegstestet Familjeliv 10.10-10.20 PAUS Syskon Uttryck med färger 11.15-12.15 LUNCH Familjeliv i siffror Vardagsjobb 13.25-13.35 PAUS stå/ställer, ligger/lägger satsadverb och obetonat
Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?
Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund
Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna
Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er
RoboLinguistics. Ett textförståelseprogram. Henrik Palmér, d01hp
RoboLinguistics Ett textförståelseprogram Henrik Palmér, d01hp Inledning För att styra robotar räcker det inte att som i science-fictionfilmer bara säga till dem vad de ska göra. De största kraftansträngningarna
Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket
Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan
Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen
Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!
Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska
Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken
1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska