Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 4"

Transkript

1 Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 4 Ordföljd

2 Ordföljd variabler i ordföljdstypologi o oberoende variabel: ordföljd i enkla ( omarkerade ) satser o beroende variabler: ordföljd i komplexa eller underordnade satser ordföljd i NP morfemens ordning i förhållande till den lexikala roten

3 Fast ordföljd ingen av benämningarna fast (eller strikt/rigid) och fri ordföljd bör tolkas för hårt de är ytterligheter på en flytande skala där inget språk helt och full är det ena eller det andra språk med fast/strikt/rigid ordföljd i enkla satser (80-90%) o exempel: engelska - SVO (s. 235f) eller svenska The boy slept. (S V) The man hit the ball. (S V DO) The woman went to the house. (S V IO) The girl gave the book to her brother. (S V DO IO) etc.

4 o exempel: nepali - SOV (s. 236f), t.ex. Manis sutyo. (S V) manis sut -yo man.abs sova -PERF.3SG.MASK mannen sov Manis bhũyma sutyo. (S IO V) manis bhũy -ma sut -yo man.abs golv -LOK sova -PERF.3SG.MASK mannen sov på golvet Avale Raj/Rajlay dekhyin. (S O V) Ava -le Raj (-lay) dekh -yin Ava -ERG Raj (-DAT) se -PERF.3SG.FEM Ava såg Raj Avale Rajlay kitab diyin. (S DO IO V) Ava -le Raj -lay kitab di -yin Ava -ERG Raj -DAT bok ge -PERF.3SG.FEM Ava gav Raj en bok/boken

5 o exempel: jacaltec - VSO (s.237ff) x apni naj (V S) anlände han han anlände jahtoj naj yibah no - cheh (V S IO) klättrade han på BEST- häst han klättrade (upp) på hästen xil naj ix (V S O) såg han hon han såg henne xa ix te - hum wet an (V S O IO) gav hon BEST- bok till.mig 1PL hon gav boken till mig etc.

6 o exempel: malagasiska - VOS (s. 239f) Lasa nympianatra. (V S) lasa ny- mpianatra gick BEST- studenter studenterna gick (iväg) Mitomanyi antranoko nyzaza. (V IO S) mitomanyi an- trano -ko ny- zaza gråter vid- hus -1SG.POSS BEST- barn barnet gråter vid mitt hus manasa lamnba Rasoa (V O S) tvättade kläder Rasoa Rasoa tvättade kläder Nanome vola anrabe aho. (V Ack/O Dat/O S) [V DO IO S] nanome vola an- Rabe aho gav pengar O- Rabe jag jag gav pengar till Rabe etc.

7 o exempel: hixkaryana - OVS (s. 241) kana yanʉmno bʉryekomo (O V S) fisk han.fångade.den pojke pojken fångade en fisk

8 o exempel: bikol - semantiskt kontrollerad ordföljd? V-Agent-Patient-Dativ (s. 241f) ergativ-aktiv Tina o kanglalake anglibro sababaye. t in a o kang- lalake ang- libro sa- babaye gav PAT gav ERG- man ABS- bok DAT- kvinna mannen gav boken till kvinnan antipassiv Nagta o anglalake ninglibro sababaye. nag- ta o ang- lalake ning- libro sa- babaye AGT- gav ABS- man ACK- bok DAT- kvinna mannen gav en bok till kvinnan dativ-topik Nata ohan kanglalake ninglibro angbabaye. na- ta o -han kang- lalake ning- libro ang- babaye DAT- gav -DAT ERG- man ACK- bok ABS- kvinna mannen gav kvinnan en bok

9 grundordföljd (repetition): Tomlin (1986) 402 språk WALS (2005) 1210 språk antal % för jämförelse % språk med Tomlin % antal språk SOV 45 % ,1 % 40,5 % 479 SVO 42 % ,2 % 35,4 % 435 VSO 9 % 37 8,0 % 6,9 % 85 VOS 3 % 12 2,5 % 2,1 % 26 OVS 1 % 5 0,9 % 0,7 % 9 OSV 0 % 0 0,4 % 0,3 % 4 ingen dominant grundordföljd ,0 % 172

10 Tomlin (1986) 402 språk antal % språk WALS (2005) 1038 språk % för jämförelse med Tomlin antal språk VO 54, ,6 % 546 OV 46, ,4 % 492

11 språk med fast/strikt/rigid ordföljd i NP o OV-språk tenderar att ha Mod-N exempel: japanska (s. 242f) ooki hitowa (Adj-N) stor man.top den stora mannen sono onnawa (Dem-N) den.där kvinna.top den där kvinnan sansatsuno hono (Num-N) tre.kl.gen bok.obj tre böcker watashino hono (Poss-N) jag.gen book.obj min bok

12 o VO-språk tenderar (fast tendenserna är svagare än för OV-språk) att ha N-Mod exempel: modern hebreiska (s. 243f) ha- ish ha- gadol (N-Adj) BEST- man BEST- stor den stora mannen ha- isha ha- zot (N-Dem) BEST- kvinna BEST- den.här den här kvinnan yeled exad (N-Num) pojke en en pojke shtey yeladot (Num-N) många flickor många flickor ha- bayit shel- Tamar (N-Poss) BEST- hus GEN- Tamar Tamars hus

13 o blandad ordföljd exempel: engelska (s. 244ff och 255ff) eller svenska korta/små modifierare står före N långa/stora modifierare står efter N o närmare kan detta också uttryckas genom implikationella universalier ex. för språk med prepositioner gäller: N-Num N-Dem N-Dem N-Adj N-Adj N-Gen N-Gen N-Rel detta leder till en grammatisk hierarki: N-Num > N-Dem > N-Adj > N-Gen > N-Rel

14 dvs. följande ordföljder förekommer i språk med prepositioner: efter (huvud-)substantivet före (huvud-)substantivet a. N-Num & N-Dem & N-Adj & N-Gen & N-Rel b. N-Dem & N-Adj & N-Gen & N-Rel Num-N c. N-Adj & N-Gen & N-Rel Num-N & Dem-N d. N-Gen & N-Rel Num-N & Dem-N & Adj-N e. N-Rel Num-N & Dem-N & Adj-N & Gen-N f. Num-N & Dem-N & Adj-N & Gen-N & Rel-N

15 språk med blandad ordföljd hos satser o bisatser är ofta mer konservativa än huvudsatser vilket vid förändringar i ordföljden kan leda till att huvudsatser och bisatser har olika ordföljd ex. kru (s. 246f) har SVO i huvudsatser, men SOV i bisatser och verbkomplement huvudsats (SVO) nyinona bla nyeyuna kvinna.best slog man.best Kvinnan slog mannen. verbkomplement (SOV) nyinona jila boe nyeyuna bla kvinna.best vill SUB man.best slå Kvinnan vill slå mannen.

16 ex. tyska (s. 247) har VO i huvudsatser, men OV i andra satstyper huvudsats (VO) der Mann isst den Apfel Mannen äter ett äpple. relativsats (OV) der Mann der den Apfel isst mannen som äter äpplet

17 o vissa SOV-språk har olika ordföljd för direkt (DO V) och indirekt objekt (V IO) (s. 248f), t.ex. k pelle: è kãli kaa han hacka såg han såg en hacka è li kãlong-pi han gick ledare-till han gick till ledaren

18 o vissa språk har olika ordföljd för refererande och icke-refererande objekt, t.ex. ute (s. 249 f): har VO eller OV med refererande objekt men OV med ickerefererande refererande objekt (VO) ta wach u pakhauxpʉga sivaatuchi uway man.nom BEST dödade get.acc BEST Mannen dödade geten. icke-refererande objekt (antipassiv OV) ta wach u sivaatu-pakhanapuga man.nom BEST get-dödade.hab Den mannen brukade döda getter.

19 o ofta står bundna morfem på motsatta sidan verbet i jämförelse med subjekts- och objekts-np positionen hos morfemen bestäms av tre faktorer (s. 251ff) obetonade anaforiska pronomen uppstår ur betonade fristående pronomen (Jag såg DEN DÄR. > Jag SÅG den. > Jag SÅG en.) när den nominala ordföljden ändras påverkas inte positionen av bundna morfem positionen hos betonade pronomen bestäms ofta av pragmatiska (fokus) faktorer (DEN DÄR vill jag ha, inte DEN DÄR.)

20 ex. spanska VO ví a María såg.1sg O.ANIM Maria Jag såg Maria. OV la- ví 3SG.F.O- såg.1sg Jag såg henne. OV (emfatisk) a ella (la-) hé visto O.ANIM hon (3SG.F.O-) har.1sg sett HENNE har jag sett.

21 ex. swahili Ninasoma kitabu. ni- na- soma ki- tabu 1SG.S- PRES- läsa KL7- bok Jag läser en bok. Ninakisoma kitabu. ni- na- ki- soma ki- tabu 1SG.S- PRES- KL7.O- läsa KL7- bok Jag läser boken. Ninakisoma. ni- na- ki- soma 1SG.S- PRES- KL7.O- läsa Jag läser den.

22 Ordföljd i kasusmarkering o det finns två huvudsakliga grammatikaliseringsvägar för kasus där ordföljden spelar en roll: seriella verbkonstruktioner och kroppsdel eller lokativt substantiv

23 Kasusmarkering seriella verbkonstruktioner där ett verb omanalyseras till en kasusmarkör på objektet (s. 261f), t.ex. akan: ta > ACK Kofi de sikano maa papano K. ta pengar.best gav man.best Kofi gav pengarna till mannen. ge > DAT Esi turr abofrano maa maameno E. bar barn.best ge kvinna.best Esi bar barnet åt kvinnan. ta > INSTR Kofi de sekanno twaa ahomano K. ta kniv.best skar rep.best Kofi skar repet med kniven.

24 Kasusmarkering (forts.) kroppsdel eller lokativt substantiv modifierade av genitiv > lokativt kasus (s. 262f), t.ex. bemba: pa-isaamba lyaa-ngaanda vid-rumpa av-hus under huset ku-muulu waa-nganda till-himmel av-hus ovanför huset pa-ntaanshi yaa-ngaanda vid-ansikte av-hus framför huset ku-mbali yaa-ngaanda till-skugga av-hus längsmed huset/vid sidan av huset

25 Flexibel/fri ordföljd o frekvens: ofta saknas en dominant ordföljd o detta gäller inte bara i enkla satser utan i många olika typer av konstruktioner o typer av ordföljdsflexibla språk: total flexibilitet: ute (s. 271ff) har gått från SOV till flexibel ordföljd ganska nyligen n % SOV 96 49,0 OVS 45 23,0 SVO 20 10,2 VSO 18 9,2 OSV 17 8,6 VOS 0 0

26 Flexibel/fri ordföljd (forts.) VO med flexibel subjektsposition: spanska (s. 273ff) Cervantes: subjekt N % objekt N % VS 39 53,4 OV 2 2,2 SV 34 46,6 VO 88 91,8 i modern spanska tycks SV bli allt vanligare tycks gå mot mer strikt SVO

27 Flexibel/fri ordföljd (forts.) OV med flexibel subjektsposition: hixkaryana (s. 276f) SOV eller OVS beroende av diskurspragmatik kurumyana komo, xofrye heno y-anotomentxonʉ gamfolket COLL sengångare död 3SG>3O-använda gamfolket brukade använda stackars gamla sengångare tkokemʉ rma tʉ y-onahyatxkonʉ ha kurumyana rutten.nom CONT HSY 3SG>3O-åt INTS gamfolket gamfolket åt den ruttna saken

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 4. Lingvistisk typologi I: Ordföljd Ordföljd: Introduktion (I) I typologi har ordföljd och framförallt relationer mellan ordföljden

Läs mer

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon. UL UNIVERITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VT2003 RÅKTYOLOGI Vad är (språk)typologi? o Inom typologin är man intresserad av att jämföra den språkliga (strukturella) variationen hos

Läs mer

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 3. Enkla satser och argumentstruktur (forts.)

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 3. Enkla satser och argumentstruktur (forts.) Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 3 Enkla satser och argumentstruktur (forts.) Klassifikation av verb och enkla

Läs mer

F2: Universalier och förklaringar

F2: Universalier och förklaringar och förklaringar Restriktioner för möjliga språktyper: Första steget efter klassificering av typer är restriktioner av möjliga typer. I typologin undersöks detta empiriskt (erfarenhet) dvs. restriktioner

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 6. Negation

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 6. Negation Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 6 Negation Vanliga perspektiv på negation o propositionell logik (sanningsvärde)

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Enkla satser och argumentstruktur

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Enkla satser och argumentstruktur Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 2 Enkla satser och argumentstruktur Innehåll: enkla satser tillstånd, händelser

Läs mer

Det var en gång en man som såg ut som en groda.

Det var en gång en man som såg ut som en groda. NEGATION vanliga perspektiv på negation: o propositionell logik (sanningsvärde) o subjektiv visshet o kommunikativ pragmatik propositionell logik o NEG(NEG-P) = P o om P är sant, så är inte-p inte sant

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 7. Pronomen och kongruens

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 7. Pronomen och kongruens Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 7 Pronomen och kongruens Pronomen och kongruens ( agreement ) två funktionella

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Välkommen att träna skriva!

Välkommen att träna skriva! Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Morfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m.

Morfologisk typologi. Världens språk, 7,5hp vt Affix (II) 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m. Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m. Morfologisk typologi 2 Affix (I) Prefix och suffix är de huvudsakliga markeringstyperna

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status

Läs mer

a. NNum & NDem & NAdj & NGen & NRel b. NDem & NAdj & NGen & NRel NumN

a. NNum & NDem & NAdj & NGen & NRel b. NDem & NAdj & NGen & NRel NumN Grammatiska hierarkier och implikationella universalier Hierarkier är ytterligare ett mönster hos implikationella universalier o ex. för språk med prepositioner gäller: NNum NDem NDem Ndj Nadj NGen NGen

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Relativsatser i svenska som andraspråk

Relativsatser i svenska som andraspråk LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Nordiska språk C-UPPSATS Svenska som andraspråk SVEK02 Susanna Malmberg VT 2014 Relativsatser i svenska som andraspråk En studie av andraspråksinlärares behärskning

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Grammatiska strukturer förändras över tid, men finns det någon ordning i förändringsprocessen? Hur var det? Hur är det? Hur blir det?

Grammatiska strukturer förändras över tid, men finns det någon ordning i förändringsprocessen? Hur var det? Hur är det? Hur blir det? Grammatiska strukturer förändras över tid, men finns det någon ordning i förändringsprocessen? Hur var det? Hur är det? Hur blir det? Rune Westerlund 1 Tre viktiga infallsvinklar Ferdinand de Saussure

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna

Läs mer

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef? 26 juli B2- extraintensiv Idag: Runda- Hur mår ni? Frågor på läxan Gårdagens ord Personliga brev och CV:n PAUS Presens perfekt eller preteritum perfekt utan har eller hade Relativa som LUNCH Repetition

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN: 978-91-47-11783-3 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du? 3 oktober B2 del 1 Idag: Hur mår du? Frågor på ordkorten Grammatikläxan Lyssna på Höstvisa 19.05-19.15 PAUS Ordkort Hur mår du? Frisk Inte hundra, inte på topp Hängig Inte helt kry Krasslig Sjuk Dunderförkyld

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institution för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf HT 2015 (korrigerad 151126) Depdsgrammatik Dna introduktion till depdsgrammatik försöker följa d standard

Läs mer

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Lärare: Cécile Tartar Jönsson Mail: cecile.tartar@burlov.se Hemsidor: - www.komvux.cecile.se - itslearning.com (välj Komvux

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Extramaterial 3 Morfologi

Extramaterial 3 Morfologi Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är

Läs mer

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Anteckningar 27/8. Familjeliv

Anteckningar 27/8. Familjeliv Anteckningar 27/8 Framstegstestet Familjeliv 10.10-10.20 PAUS Syskon Uttryck med färger 11.15-12.15 LUNCH Familjeliv i siffror Vardagsjobb 13.25-13.35 PAUS stå/ställer, ligger/lägger satsadverb och obetonat

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er

Läs mer

RoboLinguistics. Ett textförståelseprogram. Henrik Palmér, d01hp

RoboLinguistics. Ett textförståelseprogram. Henrik Palmér, d01hp RoboLinguistics Ett textförståelseprogram Henrik Palmér, d01hp Inledning För att styra robotar räcker det inte att som i science-fictionfilmer bara säga till dem vad de ska göra. De största kraftansträngningarna

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen

Läs mer

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer