Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 7. Pronomen och kongruens

Transkript

1 Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 7 Pronomen och kongruens

2 Pronomen och kongruens ( agreement ) två funktionella domäner är viktiga för pronomen och kongruens semantik (person, numerus, genus/klass, deixis, kasus) diskurspragmatik (anaforisk referens)

3 Livscykel av pronominella system uppkomst av semantiska pronominella system: talare/lyssnare numerus klassificerare > betonade fristående pronomen deixis kasus uppkomst av anaforisk pronominell morfologi: betonade fristående pronomen > obetonade/klitiska pronomen > anaforiskt pronominella affix > obligatorisk pronominell kongruens tillbakagång hos anaforisk pronominell morfologi: obligatorisk pronominell kongruens > (fusionerad) inflektion > noll

4 Särdrag hos pronomensystem (a) talaktsdeltagare ( speech-act participants/saps ) 1:a och 2:a person, kontra icke-deltagare ( non-sap ) 3:e person (b) spatial deixis i relation till SAP klassificerar icke-deltagare efter proximitet/visuell (den här, den där) (c) numerus singular, dual, plural (d) klass/genus klassificerar icke-deltagare efter semantiska drag (e) kasus nominativ/ackusativ, ergativ/absolutiv etc.

5 Särdrag hos pronomensystem (forts.) därutöver finns två mindre frekventa särdrag: (f) inklusiv kontra exklusiv 1 du/pl (g) bestämdhet/referens (endast 3:e person) många språk har ett fåtal indefinita/ickerefererande pronomen t.ex. någon, ingen

6 Exempel på pronomensystem ute o har olika pronomensystem för subjekt och icke-subjekt, t.ex. för singular: subjekt objekt (etc.) 1 nʉ 1 nʉnay 2 ʉm(ʉ) 2 ʉmʉy 3.animat.visuell máas 3.animat.visuell máayas 3.animat.ej visuell uwas 3.animat.ej visuell uwayas 3.inanimat.visuell mar(ʉ) 3.inanimat.visuell marʉ 3.inanimat.ej visuell ur(u) 3.inanimat.ej visuell uru samoanska sg. dualis pl. 1 o-a u o-tsaa ua (inkl.), o-maa ua (exkl.) o-tsaatsou (inkl.), o-maatsou (exkl.) 2 o- oe o- oulua o-laa ua 3 o-iya o-laa ua o-laatsou

7 Exempel på pronomensystem aneityum (från Crystal 1997) 1 2 sg. añak aek, aak dualis akaja (inkl.), ajama (exkl.) ajourau trialis akajau (inkl.), ajamtaj (exkl.) ajoutaj pl.? ajowa

8 Exempel på pronomensystem swahili (för bemba se s. 404ff) subjektspronomen deiktiska pronomen nära avlägset anaforiskt 1sg mimi 1pl sisi 2sg wewe 2pl ninyi 3 klass 1 (sg) yeye huyu yule huyo 3 klass 2 (pl) wao hawa wale hao 3 klass 3 (sg) huu ule huo 3 klass 4 (pl) hii ile hiyo 3 klass 5 (sg) hili lile hilo 3 klass 6 (pl) haya yale hayo 3 klass 7 (sg) hiki kile hicho 3 klass 8 (pl) hivi vile hivyo 3 klass 9 (sg) hii ile hiyo 3 klass 10 (pl) hizi zile hizo 3 klass 11/14 huu ule huo 3 klass 15 & 17 huku kule huko 3 klass 16 hapa pale hapo 3 klass 18 humu mle humo

9 Implikationella hierarkier för pronominell kongruens om ett språk utvecklar obligatorisk pronominell kongruens utvecklas det först för kategorin/kategorierna (ovan) längs till vänster (t.ex. för subjekt före direkt objekt) (a) grammatiska relationer subjekt > direkt objekt > indirekt objekt exempel (modern hebreiska/subjekt): Koret ethaiton. kore -t et- ha- iton läsa.impfv -F.SG ACK- BEST- tidning Hon läser tidningen.

10 Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (forts.) (b) semantisk roll dativ/mottagare > patient exempel (spanska/dativ): selodí ayer se- lo- dí ayer DAT.3SG- ACK.3SG.M- gav.1sg igår Jag gav det till henne/honom igår. (c) animathet animat > inanimat (d) humanitet mänsklig > icke-mänsklig

11 Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (forts.) (e) bestämdhet bestämd > obestämd exempel (swahili/mänsklig & bestämdhet): A-li-ona ki-su. 3SG.S-PRET-se KL7-kniv Han såg en kniv. A-li-ki-ona ki-su. 3SG.S-PRET-KL7.O-se KL7-kniv Han såg kniven. *a-li-ona 3SG.S-PRET-se m-toto KL1-barn A-li-mw-ona 3SG.S-PRET-3SG.O-se Han såg barnet/ett barn. m-toto. KL1-barn

12 Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (forts.) (f) topikalitet topikaliserat > icke-topikaliserat exempel (amhariska/topikaliserat (frontat)) Almaz betun bämäträgiyaw tärrägäcc. Almaz bet -u -n bä- mäträgiya -w tärrägä -cc A. hus -BEST -OBJ med- sopkvast -BEST sopa -3SG.F Almaz sopade huset med kvasten. Bämäträgiyaw Almaz betun tärrägäccat bä- mäträgiya -w Almaz bet -u -n tärrägä -cc -at med- sopkvast -BEST A. hus -BEST -OBJ sopa -3SG.F -3SG.O Med kvasten sopade Almaz huset.

13 Anaforisk referens anaforisk nollmarkering och obetonade anaforiska pronomen (a) Mary came into the room and Ø looked around. (b) She was the only one there, she could tell. (c) She hesitated, then Ø turned around and Ø walked out. (d) Ø walking away, she saw someone approaching. o anaforisk nollmarkering används i engelska i kontexter maximal referentiell och tematisk kontinuitet o korrelatet ( antecedent ) står i den närmast föregående satsen och endast subjektet förs vidare (ex. (a) och (c)) o i engelska styrs användningen av anaforiska pronomen (snarare än noll) av tre principer byte av tema ( thematic discontinuity ): i slutet av en satskedja (ex. när (a) går över i (b)) växling av grammatisk roll: subjekt till objekt växling mellan satstyper: bi- till huvudsats (andra she i (b) och (d)) o Ø i (d) är kataforisk

14 Anaforisk referens (forts.) o ovanstående fungerar endast i vissa språk (ibland kallade pro-drop languages ) o andra språk saknar distinktionen mellan anaforisk nollmarkering och pronomen, dess är språk som har obligatorisk subjektskongruens (t.ex. spanska, bantuspråk, semitiska språk) (dessa kallas ibland för nollsubjektsspråk ) språk som saknar anaforiska pronomen (t.ex. kinesiska och japanska)

15 Anaforisk referens (forts.) anaforiska kontra betonade pronomen o kontrast medför växling från anaforiska obetonade pronomen (eller nollmarkering) till betonade pronomen o ofta är två eller fler jämställda referenter inblandade då kan det finnas en teoretisk risk för ambiguitet: (a) Pelle i pratade med Kalle j och Ø i /han i gick hem. (b) Pelle i pratade med Kalle j och HAN j gick hem. (c) Jag i pratade med Pelle j och han j höll med. (d) Jag i pratade med Pelle j och Ø i höll med. i (a) och (d) markeras subjektskontinuitet i (b) markeras en objekt-till-subjektsväxling i (c), däremot, räcker ett obetonat, anaforiskt pronomen för att markera samma sak

16 Anaforisk referens (forts.) pronomen och nollanafor kontra bestämda nominalfraser o korrelatet för anaforiska pronomen och nollanafor återfinns huvudsakligen i den närmast föregående satsen o korrelatet för kontrasterande betonade pronomen återfinns huvudsakligen 2-3 satser tidigare o korrelatet för bestämda nominalfraser återfinns (mycket) tidigare i den föregående diskursen

17 Andra funktioner hos kongruens huvudfunktionen är naturligtvis att markera kopplingen mellan huvud och dependent(er) o modern hebreiska: yalda gdola axat yald -a gdol -a axat barn -F.SG stor -F.SG en.f.sg en stor flicka

18 Andra funktioner hos kongruens (forts.) markering av verbtyp och transitivitet i samoansk pidginengelska o 3sg subjektsmarkören (<pronomen) har överlevt som en anaforisk markör medan objektsmarkören har blivit en markör för transitivitet o pikipiki i-ranawe gris S-springa.iväg grisen sprang iväg o em i-luk-im pikipiki han/hon S-se-TR gris han/hon såg grisen o mi luk-im (pikipiki) jag se-tr (gris) jag såg honom/henne/den/det/(grisen) o mi luk-im yu jag se-tr du jag såg dig

19 Andra funktioner hos kongruens (forts.) markering av direkt kontra indirekt objekt i lunda (se s. 432) o Wamwinkawu kansi mukanda. w- a- mw- inka -w -u kansi mukanda 3SG- PRET- 3SG.DO- ge -KL3.IO -SUF barn.sg bok.kl3 Han/hon gav barnet boken. markering av topikala objekt i machiguenga (se s. 433) markering av bestämdhet i swahili (ovan)

20 Andra funktioner hos kongruens (forts.) markering av huvud- kontra bisats i bemba o olika pronominella markörer för 3:e person i huvud- respektive bisats o Umukashi áàishile. umukashi á- à- ishile kvinna.sg 3SG- PRET- komma Kvinnan kom. o umukashi úàishile umukashi ú- à- ishile kvinna.sg 3SG.REL- PRET- komma kvinnan som kom

21 Andra funktioner hos kongruens (forts.) markering av existentiell-representativa satser i kinyarwanda o Umugabo yariho kunzu. umugabo ya- riho ku- nzu man.sg 3.SG- vara LOC- hus Mannen är i/vid huset. o Kunzu hariho umugabo. ku- nzu ha- riho umugabo LOC- hus LOC- vara man.sg Det är en man i huset.

22 Andra funktioner hos kongruens (forts.) sammanlänkning av NP-konstituenter i walbiri o Kurdurlu ka maliki wajilinyi witarlu. kurdu -rlu ka maliki -Ø wajili -nyi wita -rlu barn -ERG PRES hund -ABS jaga -NPST liten -ERG Det lilla barnet jagade hunden. o Kurdurlu ka maliki wajilinyi wita. kurdu -rlu ka maliki -Ø wajili -nyi wita -Ø barn -ERG PRES maliki -ABS jaga -NPST liten -ABS Barnet jagade den lilla hunden.