Enkla satser och argumentstruktur (del 1) grundläggande antaganden: o

Transkript

1 Enkla satser ch argumentstruktur (del 1) grundläggande antaganden: den enkla satsen (= huvudsats, påståendesats (deklarativ), jakande, aktiv) är referenspunkten för grammatisk beskrivning verbet eller predikatet utgör den semantiska kärnan i satsen verbets semantik karaktäriseras i första hand av de bligatriska semantiska rllerna (t ex agent, patient ) hs deltagarna i handlingen/tillståndet ch i andra hand de grammatiska rllerna (t ex subjekt, direkt bjekt ) hs dessa (statiska) tillstånd, händelser ch handlingar: semantiska rller temprärt tillstånd: Hn var arg permanent tillstånd: Hn var lång bunden (telisk) händelse (m slutpunkt): Bllen föll ner bunden (atelisk) händelse (utan slutpunkt): Bllen rullade nedför (backen) bunden (telisk) handling: Hn släppte bllen bunden (atelisk) handling: Hn rullade bllen nedför (backen) en lista över semantiska rller kan i princip göras hur lång ch hur detaljerad sm helst det finns heller ingen bestämd terminlgi utan detta varierar mellan lika författare huvudsakliga semantiska rller ch typiska drag i Givón: agent = typiskt animat, agerar avsiktligt/medvetet för att sätta igång händelsen/handlingen: Kajsa sparkade Jhan patient = animat el. inanimat sm antingen är i ett statiskt tillstånd eller registrerar en förändring av ett tillstånd ( change-f-state ): Kajsa är lång Kajsa såg Jhan Jhans arm bröts Kajsa bröt Jhans arm dativ = typiskt animat, medveten deltagare, utan avsikt: Jhan känner Kajsa Jhan skrämde Kajsa Jhan talade till Kajsa instrument = typiskt inanimat, använd av agenten för att genmföra handlingen: Kajsa högg ved med en trubbig yxa benefaktiv = typiskt animat, för vars skull en handling genmförs: Jhan lagade bilen åt Kajsa lkativ = platsen för ett tillstånd/en händelse/en handling eller mt eller ifrån en plats: Kajsa br i Syrien Jhan gick till sklan assciativ = en deltagare allierad med agenten, patienten eller dativ i en händelse men inte lika viktig: Kajsa arbetade (tillsammans) med sin pappa sätt ( manner ) = sättet sm en händelse sker eller en agent utför handlingen: Kajsa försvann i all hast

2 grammatiska relatiner transitivitet universella grammatiska relatiner: subjekt direkt bjekt indirekt bjekt predikativ adverbial semantiska rller ch grammatiska relatiner: agent kan bara vara subjekt (? eller blik) patient kan bara vara subjekt eller direkt bjekt dativ kan vara subjekt, direkt eller indirekt bjekt alla andra rller kan bara vara indirekt bjekt (!?) enkla satser (ch verb) är antingen transitiva eller intransitiva transitivitet är ett kmplext fenmen mfattandes både semantiska ch syntaktiska kmpnenter prttypiska semantiska drag: agentivitet (agenthet): har en avsiktlig, aktiv agent påverkbarhet ( affectedness ): har en knkret, påverkad patient prefektivitet: innehåller en telisk/bunden, snabbt förändrande händelse syntaktisk prttyp för transitiva satser: satser (ch verb) sm har ett direkt bjekt är syntaktiskt transitiva alla andra är syntaktiskt intransitiva prttypisk kppling mellan semantisk ch syntaktisk transitivitet: m en enkel sats kdar en semantiskt transitiv händelse så är händelsens agent satsens subjekt ch händelsens patient satsens direkta bjekt

3 Enkla satser ch argumentstruktur (del 2): Klassifikatin av verb ch enkla satser verb med platshållarsubjekt ( dummy-subjects ) saknar bjekt ch tycks även sakna semantiska deltagare överhuvudtaget t ex Det regnar/snöar Det är kallt kpulasatser ch -verb semantiskt uttrycker kpulasatser permanenta eller temprära tillstånd subjektet har den semantiska rllen patient eller dativ verbet (i den mån det finns någt) är semantiskt tmt, istället utgör NP- eller adjektivpredikatet den semantiska kärnan Han är (en dålig) ftbllsspelare Hn är (mycket) lång i vissa språk saknas kpula helt eller är ptinell, t ex i swahili: yeye (ni) mwalimu han/hn är lärare refererande kntra icke-refererande nminala predikat, jmf.: enkla intransitiva satser enkla transitiva verb 1. A: Vad jbbar han med?/vad gör han? B: Han är (en) lärare. 2. A: Vem är det där? B: Han är en lärare jag hade i tyska. i (1) är (en) lärare attributiv (icke-refererande), medan i (2) är en lärare refererande i andra språk är skillnaden mer markerad, t ex i bemba: 1. uyumuuntu muupuupu uyu- muuntu muu- puupu den.här- människa ICKE.REF- tjuv den här persnen är en tjuv 2. uyumuuntu umupuupu uyu- muuntu umu- puupu den.här- människa REF- tjuv den här persnen är en tjuv/tjuven (sm jag talade m) kdar antingen statiska tillstånd, händelser eller handlingar subjektet kan vara agent, patient eller dativ: Hn arbetade/sjöng/gick/talade (handling; subjekt = agent) Hn sv/std (tillstånd; subjekt = patient) Hn föll/halkade/dg/växte upp (händelse (prcess); subjekt = patient) Hn mediterade/led/drömde (mentala tillstånd; subjekt = dativ) prttypiska transitiva verb kdar: skapandet av ett bjekt: t ex bygga, måla, göra, tillverka förstörelse av ett bjekt: t ex demlera, slå sönder, ta sönder, äta upp förändring av ett bjekt: spräcka, förstra, hugga (upp/av), klippa, skära, böja, döda, värma förflyttning av ett bjekt: flytta, släppa, samla (upp), hämta m.fl. (se s )

4 mindre prttypiska verb: dativsubjekt (saknar avsikt eller aktivt rsakande): Han såg henne, Han hörde musiken, Han förstd prblemet, Han visste svaret dativbjekt (mental påverkan snarare än fysisk): Hn förlämpade dem, Hn skämmer brt dem, Hn rade dem, Hn chckerade dem m.fl. (se s ) transitivitet med specificerade bjekt De åt (tidigt), De drack (för mycket), De jagade (varje höst), De körde (för frt) intransitiva verb med indirekt bjekt (!) dessa verb tar ett indirekt bjekt vanligtvis markerad med en adpsitin prttypiskt med ett lkativt indirekt bjekt Hn gick in i trädgården, Hn km från affären, Hn anlände till huset swahili: Aliingia bustani, Alitka dukani, Alifika nyumbani verb med dativ/patient-indirekt bjekt ditransitiva/bitransitiva verb Hn såg på hnm, Hn lyssnade på hnm/musiken, Hn talade till hnm kdar 3 bligatriska deltagare subjektet är typisk agent; ett av bjekten är typiskt patient prttyp: lkativt indirekt bjekt (PP) [Han S ] lade [bken DO ] [på brdet LOK.IO ] [Han S ] skickade [varrna DO ] [till affären LOK.IO ] [Han S ] ledde [hästen DO ] [in i stallet LOK.IO ] dativ-benefaktiva bjekt [Hn S ] gav [bken DO ] [till hnm IO ] (DO = patient) [Hn S ] gav [hnm DO ] [bken IO ] (DO = dativ; dative-shift ) alternerande instrumentala-lkativa bjekt lkativt indirekt bjekt: Hn hällde vatten i kannan, Hn lade duken på brdet instrumentalt indirekt bjekt: Hn fyllde kannan med vatten, Hn täckte brdet med duken

5 verb med (verbala) kmplement mdalitetsverb S Subj VP Namn V Kmp [S] Subj VP V Obj Art N Mary i wanted [Ø i ] t leave the huse manipulatinsverb S Subj VP Namn V Obj Kmp [S] Namn Subj VP V Obj Art N Mary tld Jhn i [Ø i ] t leave the huse ptinella deltagare Han arbetar hs sin farbrr (benefaktiv) Han springer med Nike-skr (instrument) Han rymde (tillsammans) med sin brr (assciativ) Han åt sm en gris (sätt) Han röker i köket (lkativ) Han sv under föreläsningen (tempral)

6 Grammatiska relatiner ch kasussystem detta kapitel syftar till att ge en generell genmgång av de frmella egenskaperna hs grammatiska relatiner beskriva relatinen mellan grammatiska relatiner ch tpikalitet ge en överblick över hur grammatiska relatiner markeras mrflgiskt i lika språk semantiska rller kntra grammatiska relatiner: ett test först ska vi visa att semantiska rller ch grammatiska relatiner är två ifrån varandra fristående egenskaper, t ex: multipla semantiska rller hs subjekt : a. She is tall (subjekt = patient i ett tillstånd) b. She is falling asleep (subjekt = patient i en förändring av tillstånd inkativ) c. She is dreaming (subjekt = dativ) d. She is writing a letter (subjet = agent) frmella egenskaper hs grammatiska relatiner huvudsakliga typer av vert markering av grammatiska relatiner: rdföljd: Kajsa slg Åsa, Åsa slg Kasja (se s ) verbkngruens: Mwizi alikimbia Tjuven sprang nminal mrflgi (kasus, nepali): Raj-le citthi-ø lekhy Raj-ERG skrev ett brev/brevet-abs (eller en kmbinatin av flera av dessa) behavir-and-cntrl prperties definitin: syntaktiska knstruktiner eller prcesser vars beteende styrs av de grammatiska relatinerna subjekt ch/eller direkt bjekt (efter Keenan) (se lista på s. 178) exempel: a. He gave the bk t Mary b. He gave Mary the bk här används både rdföljd ch kasus (prepsitin) för att markera grammatiska rller: i (a) är the bk DO, IO markeras med prepsitin; (b) är mrflgiskt markerad, men rdföljden markerar Mary sm DO a. The bk was given t Mary (DO>S) a. *Mary was given the bk t (*IO>S) b. Mary was given a bk (DO>S) b. *A bk was given Mary (*IO>S) enligt (a, a, b, b ) kan inte det indirekta bjektet bli subjekt vid passivisering, endast det direkta bjektet dessa knstruktiner/prcesser skulle inte kunna förklaras utan att invlvera de grammatiska relatinerna subjekt ch/eller direkt bjekt här finns str variatin mellan lika språk (se s )

7 typlgi över kasusmarkeringssystem: huvudtyper semantiskt rienterade system (aktiva): chickasaw: a. kisilili Ø- kisili -li 3.PAT- bita -1.AGT jag bet hnm/henne b. chkmali chkma -li bra -1.AGT jag gör gtt / jag beter mig bra c. sachkma sa- chkma 1.PAT- bra jag är bra d. paska inchampli paska Ø- in- champli bröd 3.PAT- 3.DAT- tycka.m Han/hn tycker m bröd pragmatiskt rienterade system (nminativa-ackusativa): japanska: a. intransitiv sensega tkue itta sense -ga tku -e itta lärare -NOM iväg -LOK gå läraren gick iväg b. transitiv tkga nnani tegami kaita tk -ga nna -ni tegami - kaita man -NOM kvinna -DAT brev -ACC skicka mannen skickade ett brev till kvinnan swahili: a. mwalimu a-likwenda b. mwanamume a-li-m-pelekea mwanamke barua dativsubjekt i spanska: a. Juan quier-e las mntañas J. vill-3sg.nom DEF berg.pl Juan älskar bergen b. a-juan le-gust-an las mntañas DAT-Juan 3SG.DAT-behaga-3PL.NOM DEF berg.pl Juan tycker m bergen dativsubjekt i engelska: a. I think yu are right b. It seems t me that yu are right transitivitetsrienterade system (ergativ-abslutiv) nepali: a. manisle aymay dekhy manis -le aymay -Ø dekh -y man -ERG kvinna -ABS se -PERF.3SG.M mannen såg kvinnan b. manis uphry manis -Ø uphr -y man -ABS hppa -PERF.3SG.M mannen hppade

8 panare: a. O V S arakn petyumane kūh hūn apa slå AUX 3SG han/hn ska slå apan b. S V ake wū -tūn rm INTR -gå rmen går split-ergative-nminative (s ) dyirbal a. ŋuma yabuŋgu buran ŋuma -Ø yabu -ŋgu bura -n fader -ABS mder -ERG se -NFUT Mdern såg fadern. b. ŋuma banagaɲu ŋuma -Ø banaga -ɲu fader -ABS återvända -NFUT Fadern återvände. c. ŋana ɲurrana buran ŋana -Ø ɲurra -na bura -n vi.alla -NOM ni.alla -ACC se -NFUT Vi såg er alla. d. ɲurra banagaɲu ɲurra -Ø banaga -ɲu ni.alla -NOM återvända -NFUT Alla ni återvände.