köttätare växtätare cirkus betar grammatiska morfem avledningsmorfem

Transkript

1 Lexikn huvudkmpnenter i mänsklig kmmunikatin (s. 43) diskurs kherens (sammanhang) satser prpsitiner (förmedlar infrmatin) rd kncept (har betydelse) semantiska drag & semantiska fält (s. 44) betydelsen hs rd/mrfem är typiskt kmplexa kluster av semantiska drag dessa semantiska drag kpplar ihp betydelsen till semantiska fält BIOLOGISK KLASSIFIKATION fåglar FÖDA köttätare däggdjur växtätare elefant film str cirkus UNDERHÅLLNING liten STORLEK betar TÄNDER rd ch mrfem (s. 44) lexikala ( innehålls- ) rd icke-lexikala ( funktins- ) rd grammatiska mrfem avledningsmrfem skillnader mellan lexikala rd ch mrfem (generell) (s. 45) kriterier lexikala rd icke-lexikala mrfem a. mrfemisk status fri bunden b. fnlgisk str liten strlek c. betning betnad betnad d. semantisk strlek kmplex specifik enkel generell e. klasstrlek str liten f. klassmedlemskap öppen sluten g. funktin världstillvänd grammatik eller rdavledning mrfemisk status (s. 48) all mrflgi uppstår histriskt ur lexikala rd genm grammatikalisering

2 huvudrdklasser (s. 49) substantiv verb adjektiv adverb kriterier för rdklassmedlemskap (s. 49) semantiska kriterier mrflgiska kriterier syntaktiska kriterier The mst universally predictive criteria is semantic. Syntactic criteria are als highly universal. It is mrphlgical criteria that shw the highest degree f crss-language diversity. (s. 49) översikt över semantiska kriterier (s. 50ff) substantiv verb adjektiv tempral stabilitet prttypiskt tempralt stabila (t ex hus, lingvistik ), vissa någt prttypiskt instabila (t ex slå, prata ), men jfr. statiska verb (t ex sva, prttypiskt någt mindre stabila än substantiv mindre ( barn ) drömma, sitta ) kmplexitet kmplexa kmplexa enkla (kdar endast en cncreteness prttypiskt knkreta prttypiska händelser innehåller nrmalt knkreta deltagare cmpactness räknebarhet agenthet ch mental aktivitet prttypiskt kmpakta spatialt, dvs. avgränsade i rummet, men tempralt varaktiga prttypiskt räknebara, men jfr. massubstantiv (t ex sand ) mtsatsen till substantiv: tempralt kmpakta men spatialt diffusa kdar prttypiskt agentiska, medvetna handlingar ( gå, ta ) - mental aktivitet ( veta, ångra (sig) ) andra saknar handling/mental aktivitet ( ramla, trka upp, vara ) affix, klitiska partiklar ch inflektiner (s. 54) (fristående mrfem) klitiskt mrfem affix inflektin prefix / suffix egenskap) mer abstrakta än substantiv

3 Substantiv: semantik (s. 56) markeringshierarki för viktiga semantiska drag hs substantiv: substantiv abstrakt tempral icke-spatial spatial (knkret) inanimat animat icke-mänsklig mänsklig feminin maskulin abstrakt: frihet, strlek, vägran icke-spatial: tisdag, april, kväll inanimat: naturlig: slrs, gräs, berg artefakt: spade, sltt, tramplin icke-mänsklig animat: zebra, bfink, klippytn grammatiska knsekvenser för markeringshierarkin (s. 56) a. Den glada kvinnan b. *Den glada slrsen c. Kvinnan löste ekvatinen d. *Zebran löste ekvatinen e. Hn sköt bfinken f. *Hn sköt sjön g. Oscar den förste h. *Elizabeth den förste räknebara ch knkreta (s. 57f) räknebara räknebara knkreta människa, sten, drppe sand, vatten, luft abstrakta rättighet, kärlek, händelse frihet, kärlek räknebara eller räknebara? jmf.: Jag dricker helst öl Jag dricker helst en öl Jag dricker helst ett öl (från Tjeckien) Här finns en bk Här finns många böcker Här finns mycket böcker? Här finns en sand *Här finns många sand Här finns mycket sand generalitet ch referens (s. 58f) (vanliga) substantiv refererar inte till enskilda entiteter utan till typer av entiteter persnnamn refererar till enskilda entiteter eller specifika grupper strlek, frm etc. kan påverka klassifikatinen av substantiv i vissa språk (s. 59) utöver genus kan andra scikulturella faktrer påverka klassifikatinen av substantiv i vissa språk (s. 59) syntaktiska egenskaper (s. 59f) två huvudsakliga egenskaper (hs NP)

4 syntaktisk funktin i satsen (kasus) syntaktisk rll inm NP syntaktisk funktin i satsen subjekt: Den gamle gubben gav en present till tjejen direkt bjekt: Den gamle gubben gav en present till tjejen indirekt bjekt: Den gamle gubben gav tjejen en present predikativ: Det där är en present mrflgiska egenskaper: grammatisk mrflgi (s. 60ff) klass/genus klassificerare klass/genus numerus singularis pluralis dualis trialis artiklar bestämd bestämd kasus semantisk rll (agent, patient, recipient, instrument, lkativ, etc.) grammatisk rll (subjekt, direkt bjekt, indirekt bjekt) pssessiv mrflgiska egenskaper: avledningsmrflgi (s. 67) verb substantiv (nminalisering) ge givande/gåva adjektiv substantiv snabb snabbhet substantiv substantiv barn barndm sammansättningar substantiv-substantiv: husbåt adjektiv-substantiv: snabbkaffe verb-substantiv: springnta

5 Verb (s. 69ff) semantiska egenskaper (kapitel 3) syntaktiska egenskaper (kapitel 3) mrflgiska egenskaper tempus, aspekt, mdalitet (kapitel 6, 7) negatin (kapitel 8) prnmen ch kngruens (kapitel 9) Adjektiv semantiska egenskaper (s. 81ff) prttypiska adjektiv (tempralt stabila, knkreta) strlek: str/liten, vid/smal, tjck/tunn, hög/låg, lång/krt färg/nyans: ljus/mörk, svart/vit, röd, blå (?) ljudkvalitet: starkt/svagt, skarpt/mjukt frm: endimensinellt: rak, böjd, sned tvådimensinellt: rund, kvadratisk, val tredimensinellt: kubisk, cylindrisk smak: söt, sur, salt, bitter taktil: grv/slät, hård/mjuk, vass/slö mindre prttypiska adjektiv (mindre tempralt stabila/knkreta) utvärderande: bra/dålig, snygg/ful övergående tillstånd: arg, trött, glad, ledsen, upptagen, smutsig/ren, snabb/långsam, varm/kall levnadsstadier: ung/gammal, ny/gammal, frisk/sjuk antnympar kvalitet psitiv negativ strlek str liten längd lång krt vidd vid smal tjcklek tjck tunn höjd hög låg längd lång krt hastighet snabb långsam vikt tung lätt syntaktiska egenskaper (s. 84f) predikativ mdifierare mrflgiska egenskaper (s. 85ff) kmparatin: psitiv kmparativ superlativ delar fta mrflgisk markering med substantiv, både i predikativ ch mdifierande funktin avledningar: substantiv adjektiv: trä träig, djur djurisk verb adjektiv: bränna bränd, simma simmig negativa adjektiv: bekväm/bekväm, möjlig/möjlig, tlerant/intlerant

6 Adverb (s. 87ff) av de fyra stra rdklasserna är adverben den minst hmgena ch minst universella klassen Obs! Givón gör ingen nämnvärd skillnad på adverb ch adverbial i detta kapitel semantik: sättsadverb: a. Han sprang frt b. De slgs hårt c. Han smög försiktigt andra sättsadverbial: a. Han slgs sm en tiger b. Hn gjrde det med flit c. Han slängde den av misstag d. De gjrde det utan att tänka sig för instrumentala adverbial, jmf.: a. Hn öppnade dörren med nyckeln (instrument) b. Hn öppnade dörren med handen c. Hn öppnade dörren med viljan d. Hn öppnade dörren med lätthet (sätt) tid ch aspektualitet: a. Hn kmmer hit fta b. De missar sällan hemmamatcher c. Han kmmer alltid för sent d. Igår regnade det e. Han kmmer imrgn f. Gör det nu! epistemiska adverb(ial): a. Han har (helt) säkert fel b. Kanske kmmer hn imrgn c. Detta är möjligen det sista han gjrde d. De kmmer antagligen att köpa den dentiska adverb: a. Han har lyckligtvis fel b. Förhppningsvis kmmer hn imrgn adverb sm mdifierare till adjektiv: a. Han är mycket snäll b. en väldigt snabb häst