en semantiska karta förutsätter inte att kategorier är utan att konceptuella rymder och vissa relationer i dessa är universella

Transkript

1 Kapitel 7: 1. Syntaktisk argumentatin ch syntaktisk struktur i språktyplgi Typlgisk generalisatin förutsätter en grund av tvärspråklig jämförelse denna grund av tvärspråklig jämförelse är extern dvs. för mrfsyntax: semantisk ch diskursfunktin för fnlgi: fnetik alltså: de universella typer sm kan identifieras genm tvärspråklig jämförelse är universella beträffande kpplingen mellan lingvistisk frm (mrfsyntax eller fnlgi) ch extern funktin i denna mening är typlgin funktinell De typer av generaliseringar ch principer sm finns i typlgin skiljer sig från andra lingvistiska inriktningar alla lingvistiska inriktningar använder distributinell analys andra lingvistiska inriktningar: en strategi för att knstruera så många argument sm möjligt sm stöd för analysen prblem 1: kriterierna eller knstruktinerna sm typiskt används för att identifiera kategrin saknas i vissa språk (t.ex. vissa språk saknas kasusmarkering eller indexering av A ch P) prblem 2: knstruktinerna sm finns ger upphv till kategrier sm är så lika att de är svåra att jämföra (t.ex. ergativitet: vad mtsvarar subjektet i språk sm svenska & engelska i dessa språk? Är subjektkategrin egentligen universellt?) en semantiska karta ger en lösning på detta prblem en semantiska karta förutsätter inte att kategrier är universella utan att knceptuella rymder ch vissa relatiner i dessa är universella medan språkliga kategrier är språkspecifika den typlgiska inriktningen ger inte en mdell av syntaktiska representatiner sm består av samling av universella kategrier skillnaden i argumentatinsmetd berr på skillnader i mål frmella lingvistiska terier bygger på ett antagande att det finns universella grammatiska primitiver inm typlgin hävdar man att sökandet efter sådana är meningslöst pga. variatinen mellan ch inm språk t.ex. i fundamentala grammatiska kategrier sm rdklasser ch grammatiska relatiner

2 målet är istället att finna språkliga universalier, av vilka de flesta behandlar grammatisk variatin 2. Syntaktisk struktur, iknicitet ch eknmi samma drivkrafter sm ligger bakm typlgisk markering är inblandade i universalierna för syntaktisk struktur nämligen eknmi ch iknicitet diagrammatisk iknicitet strukturen hs syntaktisk knstruktin är iknisk med den semantiska strukturen sm den representerar dvs. delar av den syntaktiska strukturen mtsvaras av delar av den semantiska strukturen ch relatinen mellan delarna i den syntaktiska strukturen mtsvaras av relatinen mellan delarna i den semantiska strukturen ex. för rdföljd gäller följande principer: prblem: 1. gammal infrmatin kmmer först ny infrmatin kmmer senare 2. idéer/kncept sm hör ihp tenderar att placeras ihp 3. det sm är mest aktuellt i talarens medvetande tenderar att uttryckas först princip 1 är iknisk: den temprala rdningen av enheter reflekterar den temprala rdningen av intrduktin av infrmatin princip 2 är iknisk princip 3 verkar vara iknisk men mer metafriskt ska strukturer i språk jämföras med strukturer i den fysiska verkligheten eller i den mänskliga knceptualiseringen av verkligheten? det senare tycks rimligare då språket är en kgnitiv funktin Knceptuellt avstånd ch knstituentstruktur Haimans primära exempel på iknicitet: språkligt avstånd mellan knstituenter antyder knceptuellt avstånd mellan de kncept sm de refererar till språkligt avstånd är dck enklare att definiera än knseptuellt avstånd: Lingvistiskt avstånd: (i) X wrd Y (functin-wrd expressin) (ii) X Y (juxtapsitin) (iii) X-Y (bund expressin) (iv) Z (prtmanteau expressin)

3 Knseptuellt avstånd: Två ideer är nära när: -de delar semantiska drag, egenskaper eller drag -påvärkar varandra -kan inte skiljast åt i faktiskt innehåll -är uppfattad sm en enhet, m de kan skiljas åt eller inte If a language has tw near-synnymus cnstructins which differ structurally in linguistic distance, they will differ semantically in (amng ther things) cnceptual distance in a parallel fashin. ex. förytterligt ch förytterligt (krppsdelar & släktskap) ägande: in each subclass f pssessrs, the linguistically mre distant cnstructin is used fr the cnceptually mre distant pssessin relatin (alienable pssessin) e.g. a. alienable pssessin b. inalienable pssessin (1) Abun (West Papuan) (Berry & Berry 1999:77-82) ji bi nggwe ji syim I f garden I arm 'my garden' 'my arm' (6) Dgn (Niger-Cng, Plungian 1995:35) tigɛ w mɔ name he GEN 'his name' u ba yu father 'yur father' (9) Kayardild (Tangkic, Evans 1995:143, 248) dibirdibi-karran(-ju) dulk(-u) Rck.Cd-GEN(-CASE) place(-case) 'Rck Cd's place' dangkaa thukanda man chin 'man's chin' (10) Mandarin (Sinitic, Li & Thmpsn 1981: ) tā-de chèshān tā(-de) māma he-gen shirt he(-gen) mther 'his shirt' 'his mther' Universal: If a language has an adnminal alienability split, and ne f the cnstructins is vertly cded while the ther ne is zer-cded, it is always the inalienable cnstructin that is zer-cded, while the alienable cnstructin is vertly cded. Haiman 1983: Fr 'arm', a juxtapsitin cnstructin is chsen, with little "linguistic distance" between pssessr and pssessum. This icnically reflects the greater cnceptual clseness f pssessr and pssessum (arms are nt cnceived f independently f their wners). By cntrast, 'my garden' shws an vert marker bi between the pssessr and the pssessum,

4 implying greater linguistic distance. This reflects the greater cnceptual distance between 'garden' and 'I'. Haspelmath 2008: Nuns like 'arm' nrmally, r at least very frequently, ccur as pssessums in pssessive NPs, whereas fr nuns like 'garden', this is much less frequent: We ften talk abut gardens withut mentining r even thinking abut their pssessrs. This means that the vert expressin f the pssessive relatin is expected anyway. Abun explits this redundancy and uses an vert pssessive marker nly with nuns like 'garden', while bdy-part terms ccur in a mre ecnmical markerless cnstructin. The universals f frm-functin relatinship in alienability cntrasts shuld nt be explained in terms f icnic mtivatin, as in Haiman's (1983) influential paper, but by ecnmic mtivatin and the frequency f ccurrence in pssessed cnstructins. There is a marked difference in frequency f ccurrence in pssessive cnstructins: Inalienable nuns (=bdypart/kinship terms) very ften ccur as pssessed nuns, whereas alienable nuns ccur as pssessed nuns much mre rarely (cf. Nichls 1988:579: "thse nuns which are mst ften pssessed"). Hence, upn hearing an inalienable nun, hearers can predict that it will ccur as pssessum in a pssessive cnstructin, and vert marking is relatively redundant. This redundancy is explited in sme languages: (12) frequency > predictability > less need fr cding (cf. Zipf 1935) Cnclusin Many crss-linguistically recurring prperties f inalienable and alienable adnminal pssessive cnstructins can be explained by the fact that inalienable nuns ccur mre frequently as pssessed nuns. Haiman's (1983) well-knwn icnicity explanatin is less general and makes sme wrng predictins. Mre generally, it seems that the explanatry pwer f icnicity has been verestimated. Fr instance, all "icnicity f markedness matching" effects can be explained by frequency asymmetries as well (Haspelmath 2006:40, in prep.) If we want t understand language structure, we need t lk at language use, in particular frequency f use. NB: The discussin ges n! iknisk distans gäller ckså för affix (Bybee) linguistic distance inside the wrd crrespnds icnically t the degree that the semantics f the meaning f the affix affects the meaning f the wrd : rt-avledning-böjning Haspelmath: m en avledning tillkmmer senare (histriskt) kan den äldre böjningen flyttas Fr verb: relevans till verbet (Bybee)

5 verb: valence (transitivitet) < vice (aktiv/passiv) < aspect < tense < md < persn-/nummerindexering It has ften been bserved that the prximity f elements in a clause fllws sme natural (icnic) principle whse result is that elements that g tgether semantically tend t ccur clse tgether in the clause. Fllwing this principle, we wuld expect that elements whse psitin is defined in terms f the psitin f the nun wuld have meanings that mdify r relate t the meaning f the nun r nun stem. While elements whse psitin is defined in terms f the psitin f the verb wuld have meanings that mdify r relate in sme way t the meaning f the verb r verb stem. Similarly, elements whse psitin is determined with respect t the whle clause wuld have the entire prpsitin in their semantic scpe (p. 11). Om det var så, skulle denna hyptes (icnic-distance) förklara nästan all knstituent-struktur (knstituent ch berende). Men det finns viktiga prblem/undantag: Discntinuus nun phrases (se s. 210) Psitinen til verbal mdifierare Inte all syntaktisk struktur är ikniskt mtiverad: E.g. external pssessin Syntaktisk ch knseptuell berende En annan frm för iknisitet: kategritet?! Hpper and Thmpsn: Syntaktiska kategrier för substantiv ch verb berr på hur mycket en lexikalsk stam presenterar någt nytt eller en viktig infrmatin i diskursen. Substantiv: deltagare Verb: events The encding f events and bjects Taxnmisk classificatin: Life frm: tre, gras, fisk Generic: ek, furu, laks Specific: blå ek, edelgran Specifik: fta sammansatte rd/cmpunds Iknicitet: de generella rden är mera grundleggande än de specifika. Rch: basic level = generic. En psyklgiskt funderad förklaring. Cue validity.

6 Kanske spelar ecnmi ckså in? Talmy: typlgical classificatin f the encding f mtin verbs Verb-framing vs. satellite-framing Other universals n linguistic structure -lexikala vs. grammatiska mrfem, öppen vs. stängd klass -grammatiska begrepp: de samma? -vilka knceptuella kategrier är det vanlig att uttrycka grammatiskt? Derivatin < tense/aspekt/md < number < gender 3. Typlgical cnspiracies and cmmunicative mtivatin Syntax ch semantik samspelar: grammatical relatins hierarchy (möjlighet till att relativisera ett element) ch möjligheten av att prmtera ett blikt argument till DO ch DO till S. Det kan ha en kmmunikativ mtivatin, helt enkelt: man vill kunna kmmunicera vissa saker, ch m det finns en restriktin en del av grammatiken, blir den kmpenserad med att andra knstruktiner blir tillåtna.