Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade på tre delar: Morfologi och syntax (Del 1), Semantik (Del 2), och Pragmatik, grammatik och interaktion (Del 3). Uppgifterna ger olika antal poäng efter omfattning. Totalt omfattar tentan 58p. För betyget godkänd krävs 60% av den totala poängsumman; för väl godkänd krävs 80% av den totala poängsumman. Vi rekommenderar att du läser igenom hela skrivningen innan du börjar svara på frågorna. Lös de enklare uppgifterna först och ta de svårare senare, så kommer du lättare igenom hela tentan. OBS! Skriv era svar så att de enkelt kan delas upp utifrån vilken del de tillhör (dvs, när ni svarat klart på frågor kring t.ex. Morfologi och syntax (Del 1) börjar ni svara på frågorna kring Semantik (Del 2) på ett nytt blad, osv. Lycka till! Mathias och Mikael 1

2 Del 1. Morfologi och syntax (10p) 1. Studera meningarna i (1)-(3) nedan och förklara varför det inte går att använda samma form av snabb/snabbt i båda meningarna vilket visas i (2a-b) (* anger att meningen är ogrammatisk med samma betydelse som i (1a-b)). Förklara också varför (3a) blir ogrammatisk med bilarna i stället för bilen, meden (3b) är grammatisk. (4p) (1a) De nya däcken gjorde bilen väldigt snabb. (1b) Den nya fabriken gjorde bilen väldigt snabbt. (2a) *De nya däcken gjorde bilen väldigt snabbt. (2b) *Den nya fabriken gjorde bilen väldigt snabb. (3a) *De nya däcken gjorde bilarna väldigt snabb. (3b) Den nya fabriken gjorde bilarna väldigt snabbt. Svar: Skillnaden mellan (1a) och (1b) ligger i vilken konstituent som snabb/snabbt relaterar till. I (1a) har vi en konstruktion med direkt objekt bilen och ett objektivt predikativ snabb. Relationen är därför samma som mellan ett subjekt och ett subjektivt predikativ, dvs bilen är snabb, dock utan ett utsatt kopula verb. snabb är här således en adjektivfras som böjs efter genus och numerus precis som subjektivt predikativ. Bilen är snabb; Bilarna är snabba; Tåget är snabbt;tågen är snabba. I (1b) är relationen mellan verbet göra och sättsadverbialet snabbt. Snabbt är här alltså ett adverb som betecknar på vilket sätt handlingen utförs. Det spelar alltså ingen roll vad som görs för hur snabbt skall böjas, t.ex. Fabriken gjorde bilen snabbt/fabriken gjorde bilarna snabbt eller Fabriken gjorde tåget snabbt/fabriken gjorde tågen snabbt. (2a) är således ogrammatisk eftersom predikativet/adjektivfrasen inte böjs efter det direkta objektets genus or numerus, medan (2b) är ogrammatiskt därför att snabb är adjektiv i stället för adverb. (3a/3b) uppvisar också skillnaden mellan relationen direkt objekt-objektivt predikativ gentemot verb-sättsadverbial. 2. I listan nedan finns sju ord som avslutas med ast. Användingen av -ast skiljer sig dock i de olika orden. Analysera orden morfologiskt och gör följande: (a) bestäm om ast utgör ett individuellt morfem och i så fall vilken typ; (b) förklara vilken typ av rot eller stam som ast morfemet kombineras med; (c) förklara vilken betydelse ast morfemet har för meningen av ordet; (d) gruppera orden i olika grupper baserat på kriterierna i (a)-(c) och diskutera eventuella problem att gruppera orden. (6p) (1) genast (2) endast (3) snabbast (4) bråkigast (5) bofast (6) kvartsrast 2

3 (7) knappast Svar: Vi kan urskilja tre grupper med ord utifrån deras morfologiska struktur. De två mer entydiga grupperan är bofast/kvartsrast där -ast inte har någon status som eget morfem eftersom bo + fast och kvart + s + rast samt snabbast och bråkigast där -ast är klar superlativ böjning av roten snabb respektive bråkig vilka kan vara adjektiv/adverb. De mer problematiska är genast, endast och knappast. Här gäller det att resonera kring vilken morfologiska struktur order har utifrån ordens betydelse och likheter och olikheter mellan dessa ord och de två klara grupperna. Både genast och knappast används normalt som adverb där ast inte har någon klar funktion som eget morfem, t.ex. Det är knappast någon slump. Dock har båda också böjningsparadigm i enlighet med snabb och bråkig dvs knapp/knappare/knappast och gen/genare/genast som i Det skulle bli genare än att ta stora vägen. Vi kan här se att superlativ formen av gen i betydelsen rak/kort har utvecklat en ny betydelse i omdelbar/utan dröjsmål. I modern språkanvändning förekommer dock sällan genast i den betydelsen. Ursprunget som böjningsform finns i ast i genast men det är tveksamt om ast har någon status som eget morfem i användning som kom hit genast. Med endast måste man ta ställning till vilken relation som råder till enda/ende och endast. Trots att de har liknande användning en enda bil och endast en bil så är det svårt att se vilken funktion/betydelse morfemet ast skulle ha i endast Del 2. Semantik (24 p) 1. Verbhandlingen i följande meningspar har olika telicitet. Bestäm om verbhandingen i var och en av meningarna är telisk eller atelisk. Förklara varför telicitet i vissa fall kan ändras beroende på vilken typ av objekt ett verb kombineras med. Motivera dina svar. (4p.) a) Maten luktar. b) Maten ruttnar. c) Joel bakar kakor. d) Joel bakar en kaka. Svar: Med telicitet menas huruvida handlingen som beskrivs av verbfrasen har en naturlig slutpunkt i sin betydelse. Denna slutpunkt kan finnas i själva verbbetydelsen så som ruttnar eller uppstå genom kombinationen av verbet och ett avgränsande objekt. Ett test på huruvida något är teliskt (har en slutpunkt) eller ateliskt (saknar slutpunkt) är om det går att kombinera med tidsadverbialen på två timmar som anger avslutad handling eller i två timmar som anger oavslu tad handling. *Doftgranen luktar på två timmar är ogrammatisk, 3

4 Doftgranen luktar i två timmar är grammatisk, Maten ruttnar på två timmar är grammatisk, Maten ruttnar i två timmar är tveksam. Ett verb som äta kan vara både telisk och atelisk beroende på vilket objekt som andvänds. baka en kaka är teliskt och baka kakor är atelisk, vilket kan visas med tidsadverbialtestet. Joel bakade en kaka på trettio minuter medan i som i han bakade kakor i trettio minuter visar på atelisk betydelse 2. Bestäm om (a)-meningarna innefattar (entails), eller förutsätter (presuppose), eller varken infattar eller förutsätter (b)-meningarna. Motivera dina svar. (4p) 1. a. Allan ångrar att han köpte Lenas bil. b. Allan köpte Lenas bil. 2. a. Kerstin kommer på tisdag eller onsdag. b. Kerstin kommer på onsdag. 3. a. Allan köpte Lenas bil. b. Lena sålde sin bil. 4. a. Sune åt ett stekt ägg. b. Sune stekte ett ägg. Svar: För att (a) skall innefatta (b) måste det finnas ett förhållande där om (a) är sant måste (b) vara sant och om (b) är falskt måste (a) vara falskt. För att (a) skall förutsätta (b) måste det finnas ett förhållande där (b) måste vara sant för att (a) skall ha ett sanningsvärde och (b) skall vara sant oberoende av om (a) är sant eller falskt. 1. (a) förutsätter (b); om (b) inte är sant har (a) inget sanningsvärde och (b) är sant oberoende om (a) är sannt eller falskt. 2. (a) varken förutsätter eller innefattar 3. (a) innefattar (b). Om (a ) är sann måste (b) vara sann, om (b) är falsk måste (a) vara falsk 4. (a) varken innefattar eller förutsätter 3. Här följer en lista på ord som inte är kompatibla. Bestäm om ordparen har någon av följande typ av relation: simple antonyms (binära motsatser), gradable antonyms (gradmotsatser), reverses (reverser), converses (konverser) eller taxonomic sisters (kohyponymer). Förklara kort hur du har kommit fram till dina klassifikationer. (3p.) 4

5 a) blind/seende b) mördare/mordoffer c) snabb/långsam Svar: (a) är en binär motsats. Vid binära motsatser så förutsätter negationen av den ena termen att motsatta termen är sann, dvs det finns bara två lägen. Om någon/något INTE är blind så är vederbörande seende och vice versa. (b) är en konvers. Termerna betecknar en relation där båda termerna måste finnas. Man kan inte vara mördare utan att det finns några mordoffer eller tvärtom. (c) Till skillnad från (a) förutsätter inte negation av den ena termen att den andra termen är sann, dvs bara för att man INTE är snabb behöver man nödvändigtvis vara långsam, då det finns möjlighet att vara varken eller, alternativt befinna sig i ett mellanläge. Man kan också använda termerna i relativa termer så som snabb för att vara en snigel. 4. Den prototypiska semantiska rollen för ett subjekt är AGENT, men ofta har subjektet en annan semantisk roll. Konstruera meningar där subjektet har följande semantiska roller. Motivera dina svar. (3p) a) PATIENT b) INSTRUMENT c) MÅL Svar: Viktigt att komma ihåg vad gäller semantiska/tematiska roller är att dessa utgår ifrån vad verbet delar ut. Det gäller alltså att hitta verb där ovanstående roller är del av verbets roller. I (a) är en enkel lösning att passivisera ett transitivt verb där objektet fungerar som PATIENT. I Saeed görs en skillnad mellan TEMA, som inte direkt förändras eller grundläggande påverkas av handlingen och PATIENT som tydligare blir utsatt för handlingen. Ett subjekt som har rollen PATIENT skulle då kunna vara objektet av krossa som i Stenen krossades av stensättaren med en slägga. Ett subjekt som har rollen av INSTRUMENT kräver att verbet möjliggör att INSTRUMENT som ofta inkluderas som ett prepositionsobjekt eller adverbial kan göras till subjekt, ofta med någon metonymisk betydelse. Här skulle t.ex. Släggan krossade stenen utgöra ett exempel. Med ett MÅL gäller att verbet inkluderar en förflyttning eller händelse som uppfylls. Bara för att något är ett mål i verkligheten betyder inte att det med nödvändighet är MÅL som semantisk/tematisk roll. Toppen nåddes på tredje dagen eller Spelaren mottog passningen. Där verben nå och mottaga inkluderar ett MÅL som tematisk roll. 5

6 5. En mening som (a) nedan skiljer sig från (b) genom att man i (b) infört en modal betydelse. Modalitet kan analyseras som epistemisk och deontisk. Förklara vad som skiljer den icke-modal betydelse (a) från den modala betydelsen (b) samt förklara hur (b) kan tolkas som dels epistemisk modalitet och dels deontisk. (4p) a) Festen slutar klockan två. b) Festen bör sluta klockan två. Svar: Innehållet i en sats kan beskrivas som ett neutralt faktum vars sanningvärde är definitivt. Utan modalitetsuttryck fastslås satsens proposition som sann. Genom att uttrycka epistemisk modalitet kan man uttrycka olika grad av sannolikhet. I (b) uttrycker man viss grad av tvivel på att festen slutar klockan två. Deontisk modalitet å andra sidan uttrycker talarens relation till den sociala kontexten. Bör betyder här ett krav eller uppmaning till talaren att festen skall sluta klockan två. Dock är det precis som med epistemisk modalitet en mindre definitiv utsaga om festens slutande än satsen utan någon form av modalitet. 6. Redogör för skillnaden mellan homonyma och polysema betydelserelationer. Diskutera varför det kan vara svårt att bestämma om en relation är homonym eller polysem. Exemplifiera dina svar. (4p) Homonym är ord som är lika i formen men skiljer sig i betydelse och ursprung. Polysemi är ord som är lika i formen och har liknande ursprung och besläktade betydelser. Damm i betydelse konstgjord vattensamling och små partiklar av smuts och pollen är två ord som råkar ha samma form utan besläktad betydelse. Krona i betydels huvudbonad och betydelse topp av träd är dock polysema, där den andra är en bildlig användning av det första. Eftersom skillnaden mellan homonym och polysem utgår från huruvida betydelser kan sägas vara besläktade eller ej kan det i vissa fall vara svårt att avgöra hur två ord är relaterade. Skillnaden mellan vikt nedan visar problemet. a. Hela motorn är 27,4 meter lång och 13,4 meter hög med en vikt på 2300 ton. b. I det här arbetet är de uppgifter som kunderna meddelat av största vikt. 7. Förklara och ge exempel som illustrerar följande semantiska begrepp (2p): a) proposition b) kollokation Svar: (a) PROPOSITION är den centrala relationen mellan ord som abstraherats från specifika syntaktiska konfigurationer mördade (Oswald, Kennedy) är propositionen i följande meningar 6

7 4. Oswald mördade Kennedy. 5. Kennedy blev mördat av Oswald 6. Det var Oswald som mördade Kennedy. 7. Kennedy var det som Oswald mördade. 8. Oswald, han mördade Kennedy. (b) Kollokation betecknar tendensen hos ord att samförekomma med andra ord och uttryck. Ord med liknande betydelse får därför delvis olika betydelser pga de normalt förekommer i vissa kombinationer. Ruttet och härsket har liknande betydelse men de har en tendens att ha olika kollokationer 1. Rutna ägg/*ruttet smör 2. *Härskna ägg/härsket smör 7