Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)
|
|
- Daniel Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tempus, aspekt och modalitet (TAM) TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet Tempus kodar relationen mellan (minst) två punkter på en tidslinje (s. 285f): referenstid ( reference time ) i det omärkta fallet talögonblicket ( time of speech ) tiden för händelsen ( event time ) absolut tempus ( absolute tense ) då referenstid = talögonblicket: Han ser en katt. Han såg en katt. relativt tempus ( relative tense ) då referenstid talögonblicket: Sittandes i soffan kastar han sin sko genom fönstret. Sittandes i soffan kastade han sin sko genom fönstret.
2 Tempus (2) absoluta tempus: preteritum presens futurum dessutom nämns även habituell/habitualis whose status is a bit murky som absolut tempus (s. 286) habituell ( habitual ) = händelse (eller tillstånd) som inträffar alltid, vid upprepade tillfällen eller vars event time är ospecificerad Tempus (3) i t.ex. hadza beter sig dock habitualis som aspekt, snarare än tempus: ɦaka-ta gå-1sg.npst jag går/kommer (att) gå ɦaka-naʔa gå-1sg.pst jag gick ɦaka-ɦe-ta gå-hab-1sg.npst jag går ofta ɦaka-ɦe-naʔa gå-hab-1sg.pst jag gick ofta ɦake-ʔe-ta gå-prog-1sg.npst jag går (= är gåendes ) Aspekt viktiga aspektuella kontraster (s. 287): perfektivitet: perfektiv kontra imperfektiv sekventialitet: perfektiv kontra perfekt
3 Aspekt (2) perfektivitet (s. 287f) två centrala karaktärsdrag: temporal avgränsning: skarp kontra diffus duration: kort kontra lång Aspekt (3) aktionsart - inherent perfektivitet (s. 287f) kompakta/kortdurationsverb ( compact/short duration ) skarp både initial och finalt (ex. slå till, skjuta, hosta (till)) prestationsverb/fullbordandeverb ( accomplishment/completion ) längre duration, fokus på skarp final (ex. anlända, avsluta, dö) aktivitets-/processverb ( activity/process ) längre duration, kan vara både skarp initialt & finalt (ex. läsa, böja) statiska verb (och adjektiv) ( stative ) lång duration, utan fokus på början och slut (ex. veta, vara lång/röd) Aspekt (4) kompakta/ kortdurationsverb prestationsverb/ fullbordandeverb temporal bundenhet: skarp kontra diffus skarp skarp/diffus duration: kort kontra lång kort aktivitets-/processverb skarp/diffus kort/lång kort/lång (vanl. ej fokus) statiska verb (och adjektiv) diffus/ingen lång
4 Aspekt (5) perfektiv kontra imperfektiv perfektiv fokus på avslutning och bundenhet stark koppling till dåtid imperfektiv fokus bort från avslutning och bundenhet kan delas upp i: progressiv-durativ-kontinuerliga: pågående processer habituella-repeterande: upprepade händelser Aspekt (6) med kameralins : perfektiv kameralins vs. imperfektiv kameralins (lexikala) händelser + imperfektiv statiska (lexikalt) statiska + perfektiv händelse Aspekt (7) med perfektiv med imperfektiv kompakta/ kortdurationsverb prestationsverb/ fullbordandeverb frekvent frekvent mindre frekvent, repeterande betydelse (s. mindre 290 #7-8) frekvent, skarp slutpunkt (s. 290 #9-10) aktivitets-/processverb frekvent statiskt (s. 291 #11-12) statiska verb (och adjektiv) mkt. infrekvent, ickestatiskt (s.292 #13-15) frekvent
5 Aspekt (8) perfekt fyra karaktäristiska drag (rel. vanliga men inte universella): anterioritet ( anteriority ) (~före i tiden) perfektivitet kontra-sekventiell/mot-sekventiell ( counter-sequentiality ) (kvar)dröjande relevans ( lingering relevance ) Aspekt (9) perfekt (forts.) anterioritet stark koppling till dåtid, men (till skillnad från preteritum) kan också fungera relativt: talögonblicket present perfect (As I am speaking now, she has already eaten) innan talögonblicket past perfect (When he arrived, she had already eaten) efter talögonblicket future perfect (When he arrives, she will have already eaten) Aspekt (10) perfekt (forts.) perfektivitet ofta avslutad handling (slutpunkt) innan referenstid
6 Aspekt (11) perfekt (forts.) kontra-sekventiell/mot-sekventiell används ofta i diskurs/narrativ för att bryta den temporala/ikoniska ordningsföljden t.ex. Han kom sent till biografen. Sprang förbi godisförsäljaren, direkt till salongen. Han hade köpt biljett dagen innan. Aspekt (12) perfekt (forts.) kvardröjande relevans ( lingering relevance ) ex. - Jag är inte hungrig. Jag har ätit en macka. Modalitet propositionell modalitet: talarens attityd till propositionen två typer av attityd : epistemisk: sanningshalt, sannolikhet, visshet, tro, bevis deontisk ( evaluative/deontic ): önskan, preferens, avsikt, förmåga, tvång, manipulation (evidentialitet: ingår i eller överlappar med epistemisk modalitet grammatisk markering av källan för ens information, ibland oavsett vilket sanningsvärde som talaren tillskriver den)
7 Modalitet (2) epistemisk modalitet fyra typer av epistemisk modalitet: presupposition: något som är taget för givet att det är sant (per definition, efter överenskommelse, kulturell konvention, etc.) realis-påstående ( realis assertion ): starkt påstående om att något är sant (men inte taget för givet, som ovan) irrealis-påstående ( irrealis assertion ): svagt påstående om något möjligt, troligt, osäkert (epistemiskt) eller nödvändigt, önskvärt, icke önskvärt (deontiskt) negativt påstående ( negative assertion ): starkt påstående om att något är osant och som ofta står i kontrast till lyssnarens uttryckta eller förmodade föreställning Modalitet (3) realis/irrealis äldre definition: realis: verkligt, påstående med sanningsvärde (sant eller osant/ falskt) irrealis: overkligt, påstående utan sanningsvärde Givóns förändringar: kognitivt: från logisk sanning till subjektiv visshet ( subjective certainty ) kommunikativt: från talarorienterat till interaktivt Modalitet (4) realis/irrealis äldre definition: realis: verkligt, påstående med sanningsvärde (sant eller osant/ falskt) irrealis: overkligt, påstående utan sanningsvärde Givóns förändringar: kognitivt: från logisk sanning till subjektiv visshet ( subjective certainty ) kommunikativt: från talarorienterat till interaktivt
8 Modalitet (5) referenstest för modalitet: NP:er markerade som icke-fakta ( non-fact ), dvs. irrealis-påstående (eller negation?), kan tolkas som antingen refererande eller ickerefererande NP:er markerade som fakta ( fact ), dvs. presupposition eller realispåstående, kan bara tolkas som refererande Modalitet (6) inherent modalitet hos lexikala verb: lexikala verb har inherent modalitet: presupposition, realis, irrealis eller negation fakta: Han har en utbildning/hund. en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) *vilken som helst (icke-refererande Non-Ref ) irrealis: Han önskar sig en utbildning/hund. en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) vilken som helst (icke-refererande Non-Ref ) negation: Han saknar utbildning/hund. (=har ingen)? en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) vilken som helst (icke-refererande Non-Ref ) Modalitet (7) de flesta verben har inherent realis dvs. de kan endas tolkas som refererande om de inte är explicit markerade som icke-fakta verb med inherent irrealis: önska, tycka om, leta efter, drömma om, tänka på, tro på (eng. want, like, look for, dream of, think of, believe in) verb med inherent negation: sakna (=inte ha), säga nej till/avvisa, minska (eng. lack, refuse, decline, miss) verb med inherent presupposition: veta, glömma, ångra (know, forget, regret)
9 Modalitet (8) bestämda objekt är refererande per definition oavsett den inherenta modaliteten i verben: realis: Hon hade hunden (i två år). irrealis: Hon önskade sig hunden. negation: Hon tackade nej till hunden. presupposition: Hon glömde (bort) hunden. Modalitet (9) modalitet och tempus-aspekt: referenstestet ger följande korrelationer mellan modalitet och tempusaspekt: modalitet tempus aspekt fakta preteritum perfektiv presens perfekt progressiv icke-fakta futurum habituell repeterande Modalitet (10) exempel med inherent fakta: refererande: preteritum: Han åt en smörgås. pluskvamperfekt: Han hade ätit en smörgås. perfekt: Han har ätit en smörgås. presens: Han äter en smörgås. refererande (gäller inte negation?) eller icke-referenande: futurum: Han kommer (att) äta en smörgås. habituell: Han äter ofta en smörgås (till lunch). negation: Han åt inte en smörgås.
10 Modalitet (11) irrealisadverb de flesta epistemiska adverb som kanske, troligtvis, möjligen, förmodligen, m.fl. ger en irrealisbetydelse hos propositioner Han åt en smörgås. Kanske åt han en smörgås. Han äter troligtvis en smörgås. Han har säkerligen ätit en smörgås. Han åt med all sannolikhet en smörgås. Modalitet (12) detsamma gäller för många deontiska ( evaluative ) adverb(ial), som förhoppningsvis Han köpte en ny bil denna gång. (en specifik bil) Förhoppningsvis köpte han en ny bil denna gång. (vilken bil som helst) Modalitet (13) Irrealis och konjunktiv ( subjunctive ) konjunktiv är en underkategori till irrealis den tycks begränsad till två distinkta områden av irrealis epistemisk lägre visshet deontisk svagare manipulation
11 Modalitet (14) exempel på epistemisk irrealis (lägre visshet): spanska vs. swahili futurum utan adv. (högsta visshet) vendrá komma.3sg.fut han/hon kommer (att) komma *konjunktiv utan epistemiskt adv. *venga a-ta-kuja 3SG-FUT-komma han/hon kommer (att) komma *aje futurum med epistemiskt adv (lägre visshet) Quizá vendrá. kanske komma.3sg.fut han/hon kommer kanske. Labda a-ta-kuja. kanske 3SG-FUT-komma han/hon kommer kanske konjunktiv med epistemiskt adv. (lägsta visshet) Quizá venga. Lazima a-j-e. kanske komma.3sg.konj måste 3SG-komma-KONJ han/hon kommer kanske/möjligen. han/hon måste komma Modalitet (15) exempel på deontisk irrealis (svagare manipulation): spanska vs. swahili imperativ (familjärt starkare manipulation) Ven! komma.2sg.imp Kom! Njoo! komma.sg.imp Kom! konjunktiv (formellt svagare manipulation) Venga. komma.2sg.konj Var snäll och kom. U-j-e. 2SG-komma-KONJ Var snäll och kom.
Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 5. Tempus, aspekt och modalitet
Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 5 Tempus, aspekt och modalitet TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska
Läs merFunktionell grammatik: TAM. morfologiska/grammatiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet
Funktionell grammatik: TAM morfologiska/grammatiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet TEMPUS kodar relationen mellan två punkter på en tidslinje:
Läs merSatssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet
Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser
Läs merVerb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".
Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet
Läs merTempus och aktionsart
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Tempus och aktionsart Solveig Malmsten Böjningskategorier för verb Tempus tidpunkt Perfekt Presens Futurum har levt lever ska leva Pluskvamperfekt Preteritum Futurum
Läs merDet var en gång en man som såg ut som en groda.
NEGATION vanliga perspektiv på negation: o propositionell logik (sanningsvärde) o subjektiv visshet o kommunikativ pragmatik propositionell logik o NEG(NEG-P) = P o om P är sant, så är inte-p inte sant
Läs merKAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merDet görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merEn studie av verbanvändning i svenska som andraspråk
UPPSALA UNIVERSITET D uppsats Institutionen för lingvistik och filologi Vt 2006 En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk - Tempus, verbordförråd och komplexa predikat Hilda Sterner Handledare:
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merOM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs merHej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten
Läs merAli & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR
KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt
Läs merAnmärkningar om tid, förändring och motsägelse
Anmärkningar om tid, förändring och motsägelse Tero Tulenheimo Laboratoire Savoirs, Textes, Langage CNRS UFR de Philosophie, Université Lille 3 France Filosofiska föreningen Umeå universitet 23.11.2009
Läs merSfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv
Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning
Läs merJag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar
finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merFunktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 6. Negation
Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 6 Negation Vanliga perspektiv på negation o propositionell logik (sanningsvärde)
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merAuktorisation som tolk
PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merSvenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan
Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer
Läs merVad får oss att ändra beteende?
Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets
Läs merKapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln
Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Hej jag heter Peter och jag är 10 år. Jag går på Kajsaskolan. Min kompis heter Jonathan och går i min klass. Jag är rädd för min rektor på skolan, för varje dag går hon
Läs merMotsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga
Läs merFöretagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merKungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274
Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.
Läs merHar/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merFörhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *
David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merDen smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Narrow Minded. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och på så
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merEnkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben
Läs merSpråket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.
Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merInnehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18
Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merSkriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse
Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!
Läs merGod elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg
God elevhälsa +goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT per@kornhall.se Skolstrateg Skolstrateg Författare till Barnexperimentet Skolstrateg Författare till Barnexperimentet
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merTEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2. Lycka till!!!
TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2 Lycka till!!! 1 Verb: s-passiv Skriv om meningarna till s-passiv. 1 Man ska exportera den nya bilmodellen till hela världen. 2 Så här startar man programmet:
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merElfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv
Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merKapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och
Monstret Av Amanda Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och Minna. Det hade gått ett rykte om att
Läs merNORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart B1+B2 и Form i fokus B. Имя и фамилия учащегося/учащейся...
NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart B1+B2 и Form i fokus B Имя и фамилия учащегося/учащейся... Выполнение письменной работы за 1-й семестр обучения рассчитано
Läs merK3 Om andra ordningens predikatlogik
KTH Matematik Bengt Ek Maj 2005 Kompletteringsmaterial till kursen 5B1928 Logik för D1: K3 Om andra ordningens predikatlogik Vi presenterar på dessa sidor kortfattat andra ordningens predikatlogik, vilket
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merSöndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9
Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merElektricitet studieuppgifter med lösning.
Elektricitet studieuppgifter med lösning. 1. Vad behöver man minst för att tillverka ett batteri? Två olika metaller och en syra eller saltlösning. 2. Vad var det som gjorde batteriet till en så banbrytande
Läs merVerbgrupper och verbövningar. www.asinger.net
Verbgrupper och verbövningar 1 Verbgrupper 2 Grupp 1 1. Verben i grupp 1 har a i alla former eftersom stammen slutar på a. 2. Verben slutar på r i presens, de i preteritum och t i supinum. 3. Infinitiv
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merGenrepedagogik. Workshop 21 april 2015. Lotta Olvegård. www.gu.se
Genrepedagogik Workshop 21 april 2015 Lotta Olvegård Vardagsspråk och skolrelaterat språk Vardagsspråk Skolrelaterat språk vardagsnära innehåll Ämne specialiserat innehåll informellt, personligt och konkret
Läs merSanning och bedrägeri
Sanning och bedrägeri En introduktion till semantik och pragmatik Elizabeth Coppock Docent, Göteborgs Universitet Ph.D., Stanford University Elizabeth Coppock (GU) Sanning och bedrägeri 1 / 23 Pippi, Annika,
Läs merRistade i sten. en sångcykel i tolv delar. solist & texter Esmeralda Moberg. musik, bild & texter David Lennartsson
Ristade i sten en sångcykel i tolv delar solist & texter Esmeralda Moberg musik, bild & texter David Lennartsson det är svårt att ändra på allt. Det är augusti, augusti och klarhet. tre saker hård, hård
Läs merOm nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka
Rökförbud 1 juni 2005 Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Ett bakgrundsmaterial med resultat från en Gallup-undersökning bland svenska rökare mellan 25 och 55 år
Läs merStudie om stöldsätt. Personbilar med årsmodell 2009 eller nyare som efterlysts under tidsperioden år 2013-2014.
Studie om stöldsätt Personbilar med årsmodell 2009 eller nyare som efterlysts under tidsperioden år 2013-2014. Larmtjänst AB Box 24158 104 51 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 784 00 Fax 08-660 03 35
Läs merFörändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta
Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta Håkan Jansson hakan.jansson@svenska.gu.se Uppläggning Söka i Korp Syntax och konstruktioner Förändringar i ordförrådet
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merPRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Läs merFrågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne
Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara
Läs merina är 9 år och går på Svettpärlan. Hennes bästa vän r Maja. Maja är också 9år och går också på vettpärlan. Hörde du ljudet? Vad menar du?
MONSTER Av Hannah ina är 9 år och går på Svettpärlan. Hennes bästa vän r Maja. Maja är också 9år och går också på vettpärlan. Hörde du ljudet? Vad menar du? Det är ju tyst. röken vände sig argt och stirrade
Läs merKoppla lampor på bil. (DRL) All hjälp uppskattas. Postad av Karl Heden - 10 okt 2015 21:13
Koppla lampor på bil. (DRL) All hjälp uppskattas. Postad av Karl Heden - 10 okt 2015 21:13 Ny här så vet inte om kategorin är rätt. Nu till problemet. Har kopplat många helljus i mina dagar men nu håller
Läs merDet Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2
Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merLjudet Johan satt i kemisalen. Peter kastade pennor på honom som vanligt. Johan
Ljudet Johan satt i kemisalen. Peter kastade pennor på honom som vanligt. Johan vände sig om. - Kan du sluta kasta pennor på mig?! fräste Johan. - Håll käften! svarade Peter. - Nej!!! - Sluta kasta pennor
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner
Läs merOrdbok arabiska - svenska
1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merNågra små tips om att träna på utsatt fågel
Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merKapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren
Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första
Läs merInteraktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs mer6 Svenska som andraspråk
6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska
Läs merRepetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)
1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!
Läs merInnehåll. Användarstudier. Användarstudier enligt Microsoft. Varför? Aktivt lyssnande. Intervjuteknik. Intervju Observation Personor Scenarier Krav
Innehåll Användarstudier Johan Åberg johan.aberg@liu.se Intervju Observation Personor Scenarier Krav Varför? Användarstudier enligt Microsoft http://www.youtube.com/watch?v=v_s13 VtPpJQ Aktivt lyssnande
Läs mer