Lingvistik VI Semantik. Mikael Svensson 729G49

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lingvistik VI Semantik. Mikael Svensson 729G49"

Transkript

1 Lingvistik VI Semantik Mikael Svensson 729G49

2 Planering Introduktion till semantik, centrala begrepp Lexikal semantik Satssemantik verbbetydelse semantiska roller

3 Semiotik och semantik Semiotik studerar relationen mellan ett tecken/uttryck (signifier), det som tecknet representerar (signified) Semiotik studerar alla typer av teckensystem inte bara naturligt språk, t.ex Logik Bilder (bildsemiotik)

4 Semiotiska relationer Ikon: likhet mellan uttryck och det som representeras (t.ex. porträtt) Index: kausal relation mellan uttryck och det som representeras (t.ex. rök är ett index för eld) Symbol: konventionell koppling mellan uttryck och det som representeras (t.ex. militär gradbeteckning)

5 Vilken typ av relation existerar mellan ett ord och det ordet betecknar Träd =>

6 Naturlig och intensionell betydelse De svarta molnen betyder att det blir regn. (naturlig betydelse) Rött ljus betyder att du ska stanna. (intensionell betydelse) Det kommer att bli regn (språklig intensionell betydelse)

7 Lexikal semantik och Satssemantik Lexikal semantik Betydelsen av enskilda ord och derasinbördes semantiska relationer Satssemantik Behandlar betydelsen av hela satser och relationerna mellan satserna. Satsers sannigsvärde är centralt

8 Grabben köpte en husvagn. Lexikalt: grabben relaterat till pojken, mannen, personen Satsen: Grabben köpte en husvagn relaterat till Grabben köpte inte en husvagn, Alla grabbarna köpte en husvagn

9 Representation av språklig betydelse Tre problem Cirkuläritet Språk och omvärldskunskap Kontext

10 Cirkuläritet Språket används för att förklara språket lastbil Ett motorfordon som är avsett för godstransport. Ett sätt att komma runt detta är att beskriva betydelsen med ett metaspråk bil = bil (lexikal betydelse) Every girl kissed some boy (satsbetydelse) x [ GIRL(x) y (BOY(y) KISS(x,y)) ] y [ BOY(y) x (GIRL(x) KISS(x,y)) ]

11 Språk och omvärldskunskap Oklar var gränsen går mellan språklig kunskap och omvärldskunskap/encyklopedisk kunskap. toma t (spanska tomate, av nahuatl tómatl),sola num lycope rsicum, art i familjen potatisväxter. Det är en flerårig körtelhårig ört. Bladen är parbladiga, och de gula blommorna sitter i klaselika knippen. Frukten är ett två- till flerrummigt bär, som oftast är röd eller gul. Frukten kallas iblandkärleksäpple eller paradisäpple.

12 Språk och omvärldskunskap Är det en del av betydelsen av katt i meningen det sitter en katt i sandlådan att man vet vad katter äter, eller hur länge de lever?

13 Kontext Oklart vilken del av betydelsen ligger i det språkliga uttrycket och vad som ligger i användningen i ett visst kontext. He is dying = Han avlider/han misslyckas

14 Semantikens roll i lingvistiken All språklig analys relaterar till uttryckens betydelse /bil/ och /fil/ har olika betydelser alltså är /b/ och /f/ fonem bil är en bil, bil-ar är flera bilar, alltså är - ar ett plural suffix han slog (mannen med käppen) och han slog mannen (med käppen), olika betydelser betyder att de har olika syntaktiska strukturer

15 Modulärt eller holistiskt Modulärt Språket består av ett antal moduler som har sina egna principer och gränssnitt i vilka de olika modulerna möts Hollistiskt Språkets olika delar är del av samma system och kan inte brytas ut och studeras enskilt. Det finns inga moduler.

16 Modularitet Språket är modulärt (semantikmodul, syntaxmodul ) Colorless green ideas sleep furiously. (Chomsky, 1957)

17 Referens referensen till groda är det som pekas ut i verkligheten genom användandetav ordet groda. groda ->

18 Betydelse/ sense språkliga kunskap som gör att vi kan plocka ut en entitet i omvärlden. skilja på grodor och icke-grodor ord utan referens som enhörning har betydelse/sense

19 Extension = Alla saker som är grodor Intension = Funktionen som plockar ut alla grodor Denotation = Relationen mellan ett uttryck och dess extension

20 Referentiella uttryck Jag letar efter en intelligent man. (Han är lång och heter Gösta). en intelligent man referentiell Jag letar efter en intelligent man. (Men det verkar inte finnas några) en intelligent man = icke referentiell

21 Yttrande, sats, proposition Sats = Det språkliga uttrycket Kalle gillar glass Yttrande = Satsen i ett kontext A: Varför har du köpt åtta paket Rocky Road? B: Kalle gillar glass. Proposition = semantiska relationen abstraheradfrån språkliga uttrycket gillar(kalle, glass)

22 Proposition mördade (Oswald, Kennedy) Oswald mördade Kennedy. Kennedy blev mördat av Oswald Det var Oswald som mördade Kennedy. Kennedy var det som Oswald mördade. Oswald, han mördade Kennedy.

23 Bokstavlig och Figurativ Johan har somnat. (bokstavlig) Johans ben har somnat. (figurativt)

24 Semantik och Pragmatik Semantik satsbetydelse (sentence meaning) Icke situationsberoende, ingen koppling till deltagarna Pragmatik avsedd betydelse (speaker meaning) Situationell, deltagarnas tolkningar Kan du stänga fönstret? Semantiskt = [ är det möjligt för dig att stänga fönstret ] Pragmatiskt=[ stäng fönstret ]

25 Nödvändiga och tillräckliga villkor girl woman spinster mare human female adult never married + Linköpings universitet, IKK 729G08 - HT

26 Prototyper Vad är det bästa exemplet på en fågel? Centralaoch perifiera exempel Otydliga gränser mellan kategorier Linköpings universitet, IKK 729G08 - HT

27 Ordens relation till betydelse Relationen mellan språkliga uttryckoch deras mentala/kognitiva representation harlänge varit svår att komma åt empiriskt. Ett sätt att utveckla kunskapen om språklig betydelseäratt studera hurspråkliga uttryck relaterar till varandra.

28 Lexikal semantik - mål Beskriva betydelsen för varje enskilt ord i ett språk Visa hur ordbetydelserna i ett språk är relaterade och organiserade.

29 Ortografiskt ord, Lexem, Lemma ORTOGRAFISKT ORD lova LEXEM 1. 'styra upp mot vinden 2. 'ge löfte om 3. 'starkt berömma eller tacka LEMMA lova lovade, lovat, lovas, lovande.

30 Lexem, lemma Han lovade och har man lovat så har man. (Samma lexem, lemma = lova ) Han lovade att han skulle lova upp båten. (Olika lexem, båda med lemmat = lova )

31 Aspekter på lexikal betydelse Kontext Kollokation Idiom Tvetydighet och vaghet

32 Kontext Han smörjde motorn med fett. Det är för mycket fett på den här köttbiten.

33 Kollokation Ruttna ägg/*ruttet smör *Härskna ägg/härsket smör Blond = ljushårig?vi har en blond hund. Vad kollokerar med skir respektive späd

34 skir adj. ~t späd och tunn som flor: vårens första ~a grönska; ~a vita spetsgardiner; ~a moln BET.NYANS: överfört: hans ~a poesi; de nyförälskades ~a lycka HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. skir 'ren'; gemens. germ. ord; besl. med 1 skär; av samma urspr. som skimra, skina späd adj. spätt som är liten och smal och ger intryck av att vara svag om person (särsk. barn el. kvinna) el. djur { finlemmad, klen, spenslig}: spädlemmad; en liten ~ kvinna; han lade sin arm beskyddande över hennes ~a axlar; ~ och finlemmad; en ~ röst BET.NYANSER: a) spec. nyfödd och outvecklad: spädbarn; spädgris; spädkalv b) om växt e.d.: ~a grönsaker; vårens ~a grönska c) med konstruktionsväxling tidig: från ~ ålder; i sina ~a år HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. spädher; trol. med grundbet. 'tunn' och besl. med spad

35 Skir Ska jag under- eller överexponera vill jag ha bilden mörk och dunkel eller ljus och skir? Man kan se att det stora trädet i förgrunden börjar visa tecken på skir grönska och redan om en vecka har säkert löven spruckit ut helt. Vad passar bättre just nu en skir vit sommarklänning när äntligen värmen och solen är tillbaka.

36 Färskrökt fisk, gräslök, nypotatis, späda morötter fulla av smak. En ung, späd tjej med brunt, tjockt, långt hår och en mild röst. Jag känner mig så kraftlös idag att jag inte vet om minaspäda små handleder orkar med.

37 Idiomatiska uttryck Vi har sett ugglor vid mossen. Jag anar ugglor i mossen. Det är fara å färde.?det är match å färde.

38 Tvetydighet och vaghet Tvetydighet Jag såg en torsk. Jag såg en torsk i fiskdisken. (fisk) Jag såg en torsk på Malmskillnadsgatan. (prostitutionsköpare) Vaghet De förflyttade sig 500 meter. (underspecificerad för sätt) De sprang/gick/åkte bil/cyklade/ålade/simmade 500 meter.

39 Lexikala relationer 1. Homonymi 2. Polysemi 3. Synonymi 4. Antonymi 5. Hyponymi

40 Homonymi Homografer och homofoner fil (pluralis filar) och fil (pluralis filer) fara (substantiv) och fara (verb) Homografer men inte homofoner köra (sjunga i kör) och köra (framföra fordon) anden (i flaskan) anden (i dammen), tomten (på julen) tomten (vid huset). Homofoner men inte homografer Elva älva, gått gott, jäst gäst

41 Polysemi krona ' överst belägen, väl synlig (ofta förgrenad) del av ngt' är polysemt med krona 'utsmyckad huvudprydnad båda är dock normalt sett analyserade som homonymer till krona myntenheten i Sverige

42 Synonym Snuten-polisen, kvinna - dam, ogift man ungkarl singelkille kvinnokamp damkamp, kvinnotidning?= damtidning. Påven ären ogiftman/?påven ären singelkille

43 Antonymi/motsatser Binära/komplementära motsatser gift:ogift, död:levande ogift = inte gift Gradmotsatser *lite död, lite tjock Han är smal för att vara sumobrottare smal:tjock, glädje:sorg

44 Antonymi/motsatser Reverser händelser som sker i olikariktningar komma:gå, hämta:lämna inte samma saksom att inte komma Konverser är den ena förutsättningen för den andra. låna:låna ut, testamentera:ärva, leverera-mottaga Någon måste leverera för att jag skall kunna mottaga.

45 Hyponymi HYPONYMER infattasav ett generellare begrepp. HYPERNYMER infattarmerspecifika begrepp. bofink:fågel, stol:möbel Djur -> däggdjur -> gnagare -> musliknande gnagare -> sorkar -> bisamråtta

46 Lexikal semantik och satssemantik Fokus för lexikal semantik är: Finna adekvata ochprecisa representationer för varje ords betydelse i ett språk. Visa hur orden i ett språk är relaterade (synonymi, antonymi, hyponomi etc.) i semantiska nätverk. Fokus för satssemantik är: Finna adekvata ochprecisa representationer för satsbetydelser i ett språk. Visa hur satser i ett språk är relaterade.

47 Formell semantik och sanningsvilkor Satsrelationer studeras traditionellt inom FORMELL SEMANTIK som harsitt ursprung i formell logik. Betydelsen av satsen definieras som dess sanningvilkor, dvs hur måstevärlden se ut för att en sats skall vara sann. Vi vet hur världen skall vara beskaffad för att följande sats skall vara sann: Mike bet Evander i örat.

48 Lexikon och syntax Satsrelationer innfattar både betydelsen av enskilda ord, och betydelsen av ordens relation i satsen (syntaxen) Katten jagade råttan. Råttan jagade katten.

49 Satsrelationer Logisk inferens (entails). (a) medför (b) Lasse har en hund. Lasse har ett djur. Presupponering (presupposes) (a) presupponerar (b) Pelle har slutat röka. Pelle har rökt.

50 Logisk inferens Jag har en undulat. förutsätter Jag har en fågel. Hyponomi-hypernomi relation (undulat-fågel) Kalle slog Pelle. förutsätter Pelle blev slagen av Kalle. Reversrelation (X slår Y, Y blir slagen av X)

51 Presupposition Hennes man är en idiot. Hennes man är inte en idiot Presupposition: Hon haren man. Har du slutat röka? Har du inte slutat röka? Presupposition: Du harrökt.

52 Inefattar/Entails (a) infattar (entails) (b) om (b) alltid är sann om (a) är sann a) Oswald mördade Kennedy. b) Oswald dödade Kennedy. a) Kalle köpte en bil av Ove. b) Ove sålde en bil till Kalle.

53 Presuppostion Kalle köpte en bil av Ove. Kalle köpte inte en bil av Ove Presuppositioner a) Det finns någon som heter Kalle b) Det finns någon som heter Olle c) Det finns en bil

54 Verbbetydelse Verbbetydelse är central för satssemantiken Lexikala verben bestämmer vilka andra element som kan ingå i satsen och dess tematiska roller

55 Verbsbetydelse Mångabetydelsersom berörhelasatsen uttrycks av huvud och hjälpverb: Situationstyp (aktionsart) Tempus Aspekt

56 Situationstyp/Aktionsart Tillstånd Olle gillar fulöl. Lisa kan mycket om tvåtaktsmotorer Processer Olle brygger öl Lisa smörjer motorn.

57 Tillstånd verbhändelser som inteförändras eller utvecklas över tiden, verbhändelser utan någon inrestruktur, dvs de består inte av några delmoment eller förändringar inom verbhändelsen. ofta inteavgränsade i tiden semantiskt utan sådan betydelsemåsteinförasgenom kontexten.

58 Process verbhändelser som visar förändring eller utveckling verbhändelser med inre struktur. verbhändelser som kan vara semantiskt begränsade i tiden

59 Tillstånd och processer *Har du gillat färdigt? *Har du kunnat färdigt? Har du bryggt färdigt? Har du smörjt färdigt?

60 Statiska och dynamiska verb I am learning a new trick. *I am knowing a new trick. Jag håller på att lära mig ett nytt trick. Jag håller på att? kunna/*veta ett nytt trick. Lär dig ett nytt trick! *Kan dig ett nytt trick!

61 Progressivt och uppmaning Han räckte mig fjärrkontrollen. Färgen räckte till hela huset. Räck mig fjärrkontrollen! *Räck till hela huset! Han håller på att räcka mig fjärrkontrollen.?färgen håller på att räcka till hela huset.

62 Resultativt och inkohativt Kryssaren sänkte ubåten (resultativt) [resultatet ären sänkt ubåt] Räntan sjönk. (inkohativt) [förändring mellan högre och lägre nivå]

63 Telisk/avgränsad Atelisk/oavgärnsad Lasse drunknade. (avgränsad) Lasse simmade. (oavgränsad) Lasse simmade. (oavgränsad) Lasse simmade 100 meter frisim. (avgränsad)

64 Han åt ett äpple (avgränsad) Han åt äpplen (oavgränsad) Lasse simmade i tio minuter/*på fyra minuter Lasse simmade 100 meter frisim på fyra minuter/*i fyra minuter.

65 Telisk-atelisk Utgår i från vad som uttrycks språkligt. Inte huruvida en handling i verkligheten har ett slut. Johan simmade Är atelisk eftersom slutpunkten inteär språkligt uttryckt trots att vi vet att handlingen i verkligheten haren slutpunkt.

66 Tempus Två tempus i svenskan: dåtid (preteritum) ickedåtid (presens) Han anländer nu (presens = nutid) Han anländer imorgon (presens = framtid)

67 Modell för tempusbetydelser dåtid, nutid och framtid tre referenspunkter: talögonblicket (S för speech point), betraktningstidpunkten (R för reference point) och handlingstillfället (E för event point)

68 Han skrev ett brev Betraktningspunkten inträffar samtidigt med handlingen Talögonblicket inträffarefter betraktningspunkten och handlingen R,E S

69 Han hade skrivit ett brev (när jag träffade honom) Handlingen (brevskrivandet) inträffar före betraktningspunkten (när jag träffar honom) Talögonblicket inträffar efter betraktningspunkten. E R S

70 Aspekt Handlingen är pågående (progressiv aspekt) Handlingen är avslutad/oavslutad (perfektiv/imperfektiv)

71 He eats sausages (vana eller upprepad handling under ospecificerad tidsperiod) He is eating sausages (vid talögonblicket under en begränsad tidsperiod)

72 Prefektiv och imperfektiv On napisal pis mo Han skrev.perf ett brev Han skrev ett brev (avslutad handling) On pisali pis mo Han skrev.imperf ett brev Han skrev ett brev (oavslutad handling)

73 Tematiska roller Utgår ifrån att lexikala verb delar ut semantiska roller (tematiska roller) till nödvändiga konstituenter i satsen (subjekt, objekt, nödvändiga adverbial). Dessa är konstanta oavsett hur de uttrycks i satsen. mörda (AGENT, PATIENT) Oswald (AGENT, Subjekt) mördade Kennedy (PATIENT, Direkt objekt) Kennedy(PATIENT, Subjekt) mördades av Kennedy (AGENT, Agent)

74 Tematiska roller Kalle sparkade bollen. (Kalle = subjekt, bollen = direkt objekt) Den som sparkar = AGENT Det som blir sparkat = TEMA

75 Tema och patient Olle kastade stenen. (stenen = TEMA) Olle krossade stenen (stenen = PATIENT)

76 Tematiska roller AGENT Den som utför handlingen (med intention): Dennis skalade potatisen. PATIENT Den/det som påverkas av handlingen Dennis skalade potatisen. TEMA Den/det som förflyttas, ellerden/det vars plats beskrivs Karl kastade bollen. Bollen ligger i gräset.

77 Tematiska roller UPPLEVARE (experiencer) Den som är medveten om handlingen men inte kan påverka. Den som upplever. Jag såg röken. FÖRMÅNSTAGARE (benneficiary) Lars hjälpte sin pappa. INSTRUMENT Verktyg som åstadkommer en handling Han lämnade av henne med sin bil.

78 Tematiska roller PLATS (location) Platsen därhändelsen ägerrum Han lämnadehennepåtågstationen. MÅL/MOTTAGARE (goal/recipient) Den/det som något rör sig mot (bokstavligen eller bildligen) Han räckte henne glaset. KÄLLA (source) Den/det som någon rör sig från (bokstavligen eller bildligen) Han åktefrånsjukhuset. STIMULUS Den/detsom påverkarupplevaren. Hon njöt av den friska luften.

79 Motivation för semantiska roller Tydliggöra semantiska relationen mellan verb och dess argument Klassificera olika verbtyper

80 Semantiska roller och satsdelar Vanlig korrelation mellan semantiska roller och satsdelar AGENT ärsubjekt PATIENT och TEMA är ofta objekt. INSTRUMENT ärprepositionsobjekt eller nödvändiga adverbial

81 Subjekts hierarki AGENT > RECIPIENT > THEME/PATIENT > INSTRUMENT > LOCATION Hierarkin rangordnar rollerna efter hur prototypiska de är som subjekt. Typologiskt förutsätter det att alla roller till vänster ärmöjliga subjekt Roller till höger kan inte vara objekt i aktiv sats. 1. Eva kör bilen. 2. Bilen transporterar Eva till jobbet.

82 Enbart en av varje tematisk roll *Olle brottar Kalle Olle och Kalle brottas.

83 Adverbial Johan rullade medvetet bollen nerför backen. *Bollen rullade medvetet nerför backen

84 Semantiska roller - problem Semantiska rollerna är underdefinierade. Degen jäser. Lådan rymmer tre kilo. Båda PATIENT? Osäkert hur många semantiska roller det bör finnas. Kan argument ha flera roller samtidigt?

Lingvistik VI Semantik, lexikal och satssemantik

Lingvistik VI Semantik, lexikal och satssemantik Lingvistik VI Semantik, lexikal och satssemantik Dagens föreläsning kommer att ta upp: Introduktion till semantik Lexikal semantik Satssemantik, o verbbetydelse o semantiska roller Semantikens roll i lingvistiken

Läs mer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Satssemantik Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.5-6 (Flera av exemplen här är anpassade från Saeed) Betydelse inom satser

Läs mer

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Introduktion till semantik Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Delmomentet semantik Fyra föreläsningstillfällen med efterföljande seminarier: 1. Introduktion

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl LINKÖPINGS UNIVERSITET Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) 2018-01-17, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2015) 2017-01-18, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext

Läs mer

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik 2015-08-10. Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik. Semantik och språkteknologi Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan

Läs mer

Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)

Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM) Tempus, aspekt och modalitet (TAM) TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet Tempus kodar relationen mellan

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Välkommen att träna skriva!

Välkommen att träna skriva! Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både

Läs mer

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap

Läs mer

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet

Läs mer

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige? Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Lexikal semantik/begrepp (förra gången) Vaghet kontra

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet

Läs mer

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Satsdelar Subjekt, predikat och objekt Förkortningar o Predikat = p o Subjekt = s o Direkt objekt /ackusativobjekt = dir.obj / ao. o Indirekt objekt / dativobjekt = indir.obj / do. Vad är en satsdel? Ett

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Facit ordklassövningar

Facit ordklassövningar Facit ordklassövningar Substantiv motsatsord: glädje sorg hat kärlek stad landsbygd krig fred värme kyla vänskap fiendskap oro lugn regn sol/torka mörker ljus slösaktighet sparsamhet singular plural: bestämd

Läs mer

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? Frågor Noa gör upp eld av gör upp eld 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? 4. Vem hör när Noa ropar Hjälp!? 5. Vem släcker elden? FRÅGOR

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet emantik och logik emantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning aeed 2009, kap.4 Introduktion till formell semantik Betydelse i sammansatta satser Betydelserelationer

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Elevmaterial. Kapitel 1 Sammansatta ord PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn:

Klara, färdiga, gå! Elevmaterial. Kapitel 1 Sammansatta ord PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn: PIA HAGMAR SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Kapitel 1 Sammansatta ord Det svenska språket är fullt med sammansatta ord. Para ihop vilka ord som hör ihop genom att dra streck mellan dem. arbets baken ner ärmen

Läs mer

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp 729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning Olika ordbegrepp Ordbetydelser Vad är ett ord? Lemman, lexem och betydelser Semantiska relationer Semantiskt strukturerade lexikon Hitta relationer

Läs mer

Vi kommer att prata mycket på lektionerna

Vi kommer att prata mycket på lektionerna Hej och välkomna! Svenska A del 2 kapitel 6 10. Vi kommer att jobba med ungefär ett halvt kapitel per lektion. Vad heter du? Varifrån kommer du? Varför bor du i Sverige? Vad gör du i Sverige? Hur länge

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]

Läs mer

Arv. Fundamental objekt-orienterad teknik. arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier

Arv. Fundamental objekt-orienterad teknik. arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier Arv Fundamental objekt-orienterad teknik arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier Programmeringsmetodik -Java 165 Grafisk respresentation: Arv

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Växtattack LÄSFÖRSTÅELSE. Elevmaterial MÅRTEN MELIN SIDAN 1. Namn: Farlig växt. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

Växtattack LÄSFÖRSTÅELSE. Elevmaterial MÅRTEN MELIN SIDAN 1. Namn: Farlig växt. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten. MÅRTEN MELIN SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Farlig växt 1. Vad handlade filmen om som Livia såg? 2. Vem är Fatima? 3. Vad är Botaniska trädgården? 4. Hur lång tid tog det att gå till Botaniska

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231:

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231: Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 4 Denna och följande vecka skall vi titta närmre på verben. Verb är en

Läs mer

Ola har tur HANS PETERSON

Ola har tur HANS PETERSON SIDAN 1 Vad handlar boken om? Ola är en pojke, som lever i början på 1900-talet. Det är fattigt i Sverige, och Ola måste arbeta. Hans uppgift är, att med hjälp av hästen Brunte, hämta material till byggen.

Läs mer

2. Varför har inte Klara frågat sin mamma om hon får rida på långritt?

2. Varför har inte Klara frågat sin mamma om hon får rida på långritt? SIDAN 1 Elevmaterial Namn: KAPITEL 1 Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Varför ville ingen ha Star? 2. Varför har inte Klara frågat sin mamma om hon får rida på långritt? Frågor

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta FREGE, FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR HT17 IB A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges analys av identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång. 1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på

Läs mer

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Logik och semantik Mats Dahllöf, 2005-05-20. Plan Sanning och logik. Logik i lexikala begreppssystem. Logik i satsinnehåll. Aristotelisk logik. (En enkel typ av formalisering. För

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Lexikal semantik och begreppsanalys Givet ett lemma hur många begrepp eller lexem står det för? Vem/vad bestämmer innehållet

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

I. Ordkunskap homonymer

I. Ordkunskap homonymer I. Ordkunskap homonymer Homonymer kallas substantiv som stavas lika men har helt olika betydelser. Ett exempel är ordet bok, som dels kan betyda träd som växer i södra Sverige, dels de böcker som vi läser.

Läs mer

Svar till spelkorten

Svar till spelkorten Svar till spelkorten Svaren står i ordning efter siffran överst på varje kort 1. Var får du elda? På säkra platser och färdiga grillplatser. Du får inte tända eld på en klippa eller om det är förbud mot

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar ett första intryck och är en övergripande

Läs mer