Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231:

Transkript

1 Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 4 Denna och följande vecka skall vi titta närmre på verben. Verb är en stor och viktig ordklass, så ni får vara beredda på två lite tyngre studiebrev. Hör gärna av er om ni har några frågor! Målet med denna veckas arbete är följande: Du ska lära dig svenskans tempusformer lära dig verbens temaformer lära dig svag och stark verbböjning fundera på skillnaden mellan finita och infinita verb Tempus Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231: Tempus, grammatisk kategori som anger en aktions tid i förhållande till talögonblicket eller till en annan tidpunkt som i sin tur är relaterad till talögonblicket. Tempus anges antingen av en finit böjningsform av ett verb (enkelt tempus) eller av en kombination av enkelt tempus och ett temporalt

2 hjälpverb som konstrueras med ett underordnat verb i infinit form (sammansatt tempus). Enkelt tempus som endast består av ett huvudverb + morfologisk böjning är: 1. Presens (nutid) hoppa-r 2. Preteritum (dåtid) hoppa-de Sammansatt tempus består av ett eller flera hjälpverb som har en morfologisk böjning + ett infinit verb. Terminologin varierar men en möjlig uppställning är (den här listan är inte uttömmande): 3. perfekt har hoppa-t 4. pluskvamperfekt hade hoppa-t 5. futurum (framtid) ska hoppa 6. futurum preteritum skulle hoppa Läs introduktionen till verben i avsnittet Verbet och dess böjning på s i SGS. Läs inledningen på s i SGS. Tanken är att du ska få en bild av hur tempus och aspekt uttrycks i andra språk för att förstå vilka typer av fel som kan uppstå när man talar svenska som ett främmande språk. Verbet och dess böjning Läs s i SGS som handlar om de olika tempusformerna och hur verben böjs i dessa tempusformer. Perfekt och pluskvamperfekt Uppgift 1 1. Hur används perfekt och pluskvamperfekt i svenskan? Vad är skillnaden mellan de två formerna? Ge exempel!

3 2. I boken anges en tumregel för när man inte kan använda perfekt utan måste använda preteritum. Vilken regel är det? 3. Hur bildas futurum i svenskan? Ge exempel! Finns det en skillnad mellan de två typerna av futurum? Vilken då? 4. Hur anger man framtid i förhållande till en tidpunkt i det förflutna? Läs s i SGS om verbböjning. Starka verb Kortverb Oregelbundna verb Uppgift 2 1. Hur bildar man verbets grundform? 2. Hur många ändelser finns det i presens? Ge exempel! Finns det undantag från den regeln? 3. Vad är starka verb? Hur bildas de? Vilka verb kan vara starka? 4. Vilka är verbets temaformer? 5. Vad är finita och infinita verbformer? Uppgift 3 Gör följande övningar i Övningsboken: 1 Tempus på s Gör A, B och C. 2 Preteritum och perfekt på s Läs först texten på s. 46. Gör B och C II. 3. Perfekt och pluskvamperfekt på s Gör uppgift B. 4. Futurum på s, Gör uppgift B

4 5. Test på tempusförståelse på s Övningar på alla tempus på s Gör uppgift C. Uppgift 4 Texten nedan är hämtad ur en känd svensk novell, Kommer hem och är snäll av Lars Ahlin. Jag har ändrat alla verb till presens. Finn samtliga verb i texten och ändra deras tempus för att göra handlingen mer intressant. Då Sören Hellgren kommer hem lite på snusen tar han bara av sig galoscherna i tamburen. Han skjuter hatten i nacken, knäpper upp rocken och stegar in och försöker verka glad och obesvärad. -Nu kommer jag. Är jag väntad? säger han en smula spydigt. Han håller en påse mot sin hustru. Hon håller på att damma. Hon river nyss ner en massa saker från byrån och ställer dem på bordet. Hon ryckte bara för en minut sen till sig dammtrasan, men nu försöker hon låtsas som om hon håller på länge. Men hon lämnar fönstret nyss. I flera timmar står hon där och stirrar efter honom. Aspekt eller aktionsart Man kan säga att aspekt är en egenskap hos ett verb. Verb kan antingen vara statiska (bo, heta, leva), eller dynamiska (springa, gå, dö). Därutöver kan man ändra verbets aktionsart genom att använda omskrivning eller verbpartiklar. Således kan ett och samma verb både användas för att beteckna process och för att beteckna övergång. Vissa språk (t.ex. ryska) kan genom särskilda böjningsformer markera om den handling som verbet uttrycker ska uppfattas som exempelvis avslutad/oavslutad, tillfällig/upprepad. Svenskan har ingen grammatisk form som uttrycker aspekt, men man kan genom olika omskrivningar visa vilken typ av handling det rör sig om. Jämför följande exempel: 1a) Han röker. (upprepad) 1b) Han håller på att röka. (tillfällig) 2a) Sten åt moroten. (övergång) 2b) Sten åt på moroten. (process)

5 Uppgift 5 Gör uppgift hålla på att på s. 60 i Övningsboken. Uppgift 6 1. Stryk under alla finita verb i texten nedan. 2. Markera alla infinita verb med fetstil, även particip. 3. Vilka är verbets finita verbformer? Är de alla representerade i texten?. 4. Skriv ner alla infinita verbformer som förekommer i texten och ange för varje verb exakt vilken form det handlar om. Elsa Beskow ( ) Elsa Beskow, född Maartman, fick sin grundläggande kostnärliga utbildning vid Stockholms tekniska institut (nuvarande Konstfackskolan). Hon gifte sig 1897 med Natanael Beskow, predikant i Djursholms kapell och blivande skolman. Han startade Birkagårdens hemgård 1912 och folkhögskolan Åren 1917 till 1931 var Elsa skolans första dam, och det var hon som fann på namnet Birkagården, som startade i Birkastan i Stockholm Illustratör och sagotant Elsa Beskow började som illustratör för Barnbibliotekets Saga i förlagets fjortondagarshäften, men kunde efter sitt giftermål med Natanael ge ut en egen bilderbok, Sagan om den lilla, lilla gumman Pelles nya kläder och Putte i blåbärsskogen följde efter några år och när hennes söner var tillräckligt stora använde hon dem som modeller för sina illustrationer. Tomtebobarnen är ett typiskt exempel. Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin-böckerna kom ut under en lång rad år. På naturtomten utanför familjen Beskows hem i Djursholm fann hon förebilderna till sina blomstermålningar, där blommorna också personifierades. Abborren Kvick på Marholmen I sagan om den nyfikna abborren, använde hon Marholmens folkbildningshem (Birkagårdens sommarkursgård i Roslagen) som miljö. Det är på kursgårdens brygga som Tomas sitter och metar. Som modell satt han på ett köksbord. Båda

6 barnen Tomas och Kerstin är gjorda efter rektorn Gillis Hammars två barn (Tomas Hammar och Kerstin Seth). Hennes läsebok Vill du läsa (tillsammans med skåningen Herman Siegvald) kom att användas i den svenska småskolan i cirka tjugofem år och har gått ut i mycket stora upplagor. Hon skrev också sagoböcker med egna tecknade illustrationer, t.ex. Farmors lapptäcke, Kistan på herrgårdsvinden (där omslagsbilden stammar från Marholmen) och Muntergök. Hennes illustrerade sagoböcker hör till den svenska barnlitteraturens klassiker. Elsa Beskow har dessutom gjort förlagorna till den konstnärliga utsmyckningen av Marholmens folkbildningshem, samt den utvändiga färgsättningen av byggnaderna. Lars-Göran Johansson 2005