Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Enkla satser och argumentstruktur

Transkript

1 Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 2 Enkla satser och argumentstruktur

2 Innehåll: enkla satser tillstånd, händelser och handlingar semantiska roller grammatiska relationer och kasussystem transitivitet

3 Enkla satser och argumentstruktur grundläggande antaganden (s. 105f): den enkla satsen är referenspunkten för grammatisk beskrivning o den enkla satsen = huvudsats, påståendesats (deklarativ), jakande, aktiv verbet eller predikatet utgör den semantiska kärnan i satsen verbets semantik karaktäriseras o i första hand av de obligatoriska semantiska rollerna (t ex agent, patient ) hos deltagarna i handlingen/tillståndet o och i andra hand av de grammatiska relationerna (rollerna) (t ex subjekt, direkt objekt ) hos dessa

4 Enkla satser och argumentstruktur (forts.) tillstånd (statiska), händelser och handlingar (s. 106): temporärt tillstånd ( state ): Hon var arg permanent tillstånd: Hon var lång avgränsad (telisk) händelse ( event ): Bollen föll ner oavgränsad (atelisk) händelse: Bollen rullade nedför (backen) avgränsad (telisk) handling ( action ): Hon släppte bollen oavgränsad (atelisk) handling: Hon rullade bollen nedför (backen)

5 Semantiska roller (s. 106ff) en lista över semantiska roller kan i princip göras hur lång och hur detaljerad som helst det finns heller ingen bestämd terminologi utan detta varierar mellan olika författare

6 Semantiska roller (forts.) huvudsakliga semantiska roller och typiska drag i Givón (s. 107): agent = typiskt animat, agerar avsiktligt/medvetet för att sätta igång händelsen/handlingen patient = animat el. inanimat som antingen är i ett statiskt tillstånd eller registrerar en förändring av ett tillstånd ( change-of-state ) dativ = typiskt animat, medveten deltagare, utan avsikt instrument = typiskt inanimat, använd av agenten för att genomföra handlingen benefaktiv = typiskt animat, för vars skull en handling genomförs lokativ = platsen för ett tillstånd/en händelse/en handling eller mot eller ifrån en plats associativ = en deltagare allierad med agenten, patienten eller dativ i en händelse men inte lika viktig sätt ( manner ) = sättet som en händelse sker eller en agent utför handlingen

7 Grammatiska relationer (s. 108f) universella grammatiska relationer: subjekt direkt objekt indirekt objekt predikativ adverbial (Obs! Givón kallar denna för adverb ) semantiska roller och grammatiska relationer: agent kan bara vara subjekt (? eller oblik) patient kan bara vara subjekt eller direkt objekt dativ kan vara subjekt, direkt eller indirekt objekt alla andra roller kan bara vara indirekt objekt (!)

8 Typologi över kasusmarkeringssystem: aktiva o semantiskt orienterade system (aktiva): chickasaw: a. kisilili Ø- kisili -li 3.PAT- bita -1.AGT jag bet honom/henne b. chokmali chokma -li bra -1.AGT jag gör gott / jag beter mig bra c. sachokma sa- chokma 1.PAT- bra jag är bra d. paska inchampoli paska Ø- in- champoli bröd 3.PAT- 3.DAT- tycka.om Han/hon tycker om bröd

9 Typologi över kasusmarkeringssystem: nominativa-ackusativa o pragmatiskt orienterade system (nominativa-ackusativa): japanska: a. intransitiv sensega tookue itta sense -ga tooku -e itta lärare -NOM iväg -LOK gick läraren gick iväg b. transitiv otokoga onnani tegamio kaita otoko -ga onna -ni tegami -o kaita man -NOM kvinna -DAT brev -ACC skickade mannen skickade ett brev till kvinnan swahili: a. mwalimu a-likwenda b. mwanamume a-li-m-pelekea mwanamke barua

10 Typologi över kasusmarkeringssystem: nominativa-ackusativa dativsubjekt i spanska: a. Juan quier -e las montañas J. vill -3SG.NOM DEF berg.pl Juan älskar bergen b. a- Juan le- gust -an las montañas DAT- Juan 3SG.DAT- behaga -3PL.NOM DEF berg.pl Juan tycker om bergen (Bergen behagar Juan) dativsubjekt i engelska: a. I think you are right b. It seems to me that you are right

11 Typologi över kasusmarkeringssystem: ergativa-absolutiva o transitivitetsorienterade system (ergativ-absolutiv) nepali: a. manisle aymay dekhyo manis -le aymay -Ø dekh -yo man -ERG kvinna -ABS se -PERF.3SG.M mannen såg kvinnan b. manis uphryo manis -Ø uphr -yo man -ABS hoppa -PERF.3SG.M mannen hoppade

12 Typologi över kasusmarkeringssystem: ergativa-absolutiva panare: a. O V S arakon petyumane kūh hūn apa slå AUX 3SG han/hon ska slå apan b. S V ake wū- tūn orm INTR- gå ormen går

13 Typologi över kasusmarkeringssystem: split-ergative-nominative dyirbal (s ) a. ŋuma yabuŋgu buran ŋuma -Ø yabu -ŋgu bura -n fader -ABS moder -ERG se -NFUT Modern såg fadern. b. ŋuma banagaɲu ŋuma -Ø banaga -ɲu fader -ABS återvända -NFUT Fadern återvände. c. ŋana ɲurrana buran ŋana -Ø ɲurra -na bura -n vi.alla -NOM ni.alla -ACC se -NFUT Vi såg er alla. d. ɲurra banagaɲu ɲurra -Ø banaga -ɲu ni.alla -NOM återvända -NFUT Alla ni återvände.

14 Transitivitet (s. 109f + Hopper & Thompson 1980 och Croft 2003) enkla satser (och verb) är antingen transitiva eller intransitiva transitivitet är ett komplext fenomen omfattandes både semantiska och syntaktiska komponenter definitionen av grammatisk transitivitet är förmågan hos en sats att visa morfosyntaktiskt transitivt beteende

15 Transitivitet grammatiska kriterier för definitionen av transitivitet: o ett morfem, vanligtvis ett affix, som explicit kodar transitivitet o bevis för direkt objekt-status på P argumentet: P har ingen oblik kasusmarkering (dativ, instrumentalis, lokativ, etc.) P har speciell direkt objekt-kasusmarkering (ackusativ) verbet har objektindexering av P-argumentet o ergativa språk tycks inte täckas in av bevisen ovan men standardergativa konstruktioner är analoga med prototypiska transitiva konstruktioner i icke-ergativa språk och antipassivkonstruktioner är analoga med intransitiva konstruktioner i icke-ergativa språk

16 Transitivitet: prototypiska drag för transitiva kontexter två eller fler deltagare aktivitet/process (snarare än statisk) telisk/avgränsad (snarare än atelisk/oavgränsad) punktuell (snarare än durativ) medveten/avsiktlig (snarare än utanför agentens kontroll) jakande (snarare än nekande) realis (snarare än irrealis) hög agenthet (snarare än låg/patient) fullt påverkade objekt (snarare än t.ex. dativ/benefaktiv) individuerade objekt (ett kluster av grammatiska/semantiska egenskaper: egennamn, mänsklig eller animat, konkret, singular, definit eller referetiell och räknebar)

17 Transitivitet: exempel samoanska transitiv sats: A-ERG, P-ABS (noll) Na fasi e le tama Ø le teine TEMP slå ERG BEST pojke (ABS) BEST flicka Pojken slog flickan. intransitiv sats: statiskt verb A-ABS, P-OBLIK Na va ai Ø le tama i le teine TEMP se (ABS) BEST pojke OBL BEST flicka Pojken såg flickan. statiskt verb + transitiv markör verbet är då perfektivt/teliskt Na va ai -a e le tama Ø le i a TEMP se -TR ERG BEST pojke (ASB) BEST fisk Pojken fick syn på fisken.

18 Transitivitet: exempel finska transitiv sats: telisk konstruktion: P-argumentet i ackusativ Liikemies kirjoitti kirjee -n valiokunnalle affärsman skrev brev -ACC till.kommittén Affärsmannen skrev ett brev till kommittén. intransitiv sats: atelisk konstruktion: P-argumentet i partitiv Liikemies kirjoitti kirjee -tä valiokunnalle affärsman skrev brev -PART till.kommittén Affärsmannen höll på att skriva ett brev till kommittén.

19 Transitivitet: exempel yucatec-maya transitiv sats: ergativ indexering för A och ABS-suffix för S tinč akah čeʔ t- in- č ak -Ø -ah čeʔ KOMPL- 1SG.ERG- hugga -3SG.ABS -PERF träd Jag högg ned ett träd. intransitiv: om P inte har specifik referent (ej individuerat objekt) inkorporeras objektet + antipassiv + subjektet i ABS č akčeʔnahen č ak -čeʔ -n -ah -en hugga -träd -ANTI -PERF 1SG.ABS Jag högg träd.