Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Transkript

1 F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8 timmar 2 labbar x 2 timmar (eller 90 min) = 4 timmar 1 tenta (3 timmar) = 3 timmar ================================ 37 timmar = 163 timmar självstudier. 163 / 16 lektioner = drygt 10 timmar självstudier/ lektion Mål Definiera och analysera språkligt material: Ordklasser, satsstruktur, hierarkisk struktur, syntaktiska kategorier, huvud och bisats, verbklasser, syntaktiska funktioner, semantiska roller Grundläggande morfologiska begrepp: beskriv, ge exempel: slutna/öppna klasser Mål idag Definiera och analysera språkligt material: Ordklasser, satsstruktur, hierarkisk struktur, syntaktiska kategorier, huvud och bisats, verbklasser, syntaktiska funktioner, semantiska roller Grundläggande morfologiska begrepp: beskriv, ge exempel: slutna/öppna klasser Överstrukna delar Föreläsning 6 (syntax II) Läsa och öva McGregor kap. 4, (5, ) Josefsson kap. 4, 6 Edenmyr 3.2, 3.3, 3.5, 4, , 6, 7, inkl. övning s. 21 Referens: Dahl Grammatik kap. 3 4, 7, 9, Dahl Språket kap. 12 F5: Grammatik Syntax I pragmatik, diskursanalys, textanalys, etc. text Upp med händerna, sa rösten. Va? Han hörde dåligt. Rösten blev gäll. Den sa: Upp med händerna, sa ja, och ge hit paketet. Vilket paket? Han såg inget vidare heller. syntax sats / mening Han hörde dåligt. syntax fras han, hörde dåligt, hörde, dåligt morfologi ord han, hörde, dåligt morfologi morfem han, hör-, -de, dålig-, -t fonologi fonem (/grafem) [h], [œ:], [ɖ], [ə] (/ h, ö, r, d, e) 1

2 Fast vi börjar där vi slutade Med morfologi Säger man gånglist också? Vi har pratat om: Nya ord genom sammansättning och avledning Nu grammatiska bundna morfem Olika typer av morfem morfem fria lexikala (rot-) morfem bundna fria grammatiska morfem bundna restmorfem avledningsmorfem fogemorfem böjningsmorfem blåsare körsbär att blåsare stolsben hundar Lingvistik 1 - F2. (TLT) - HT13 Böjning Stam + böjningsaffix = ny grammatisk form av ett ord, samma ord! Grammatisk information: Tempus: studera studerade studerat Numerus: student studenter Träd för böjda ord V (böjn.) N (böjn.) V suffix N suffix studera de student er Böjningsmorfem varierar Allomorfer Katt katter Hund hundar Groda grodor Morfem med samma betydelse som alternerar beroende på kontexten (=allomorfer). Avledning vs böjning AVLEDNING Betydelsen ibland annan än del + del (jfr sammansättning) Ibland annan ordklass Produktiv / icke produktiv Närmare stammen än böjningar BÖJNING Betydelse = del + del Samma ordklass Produktivt (förutom vissa gamla former) Längre ut än avledningar Sv. barn dom en Sv. barn dom en 2

3 Övning 5 Analysera nedanstående ord: körsbär snåljåp Restmorfem (bundna lexikala morfem) kör/körs (i körsbär ) RESTMORFEM s kan vara fogemorfem bär lex, fritt a) Vilka morfem? b) Klassificera morfemen: lexikala, grammatiska, fria, självständiga? snål Lex, fritt jåp RESTMORFEM Olika typer av morfem morfem lexikala (rot-) morfem grammatiska morfem Det finns fler sätt att bilda nya ord. Som t.ex... fria bundna fria bundna restmorfem avledningsmorfem fogemorfem böjningsmorfem blåsare körsbär att blåsare stolsben hundar Clipping Clipping: klipper bort en bit av ett uttryck och använder resten som nytt ord Public house > pub Efter en tid vet folk inte vad den långa formen var. Ibland får den långa och den korta formen olika betydelse. Akronym Akronym: ord baserade på de första bokstäverna i ord i ett uttryck Ordakronymer: t.ex. UNESCO OBS! Utläses som ett ord, inte som en förkortning Stavningsakronymer: t.ex. USA, EU, OK Utläses ej som ett ord men uppfattas som ett ord. 3

4 Blends Blends: blandning av två ord INTE ord plus ord, inte morfem plus morfem. Motor + hotel = motel Svenska + engelska = svengelska brother + pony = brony Lån Lån vi lämnar det till föreläsning 10 Coinage Coinage att skapa helt nya ord Reduplikation Reduplikation upprepning av en del av eller hela ordet igen Kan användas såväl för böjning som för att bilda nya ord. Orang orang = människa människa = människor Kuya kuya (Saliba) = sweep sweep = kvast (McGregor s. 93) Higgeldy piggeldy (Eng.) (McGregor s. 94) Backformation Backformation långt ord > kort ord genom att något tas bort som TROS vara ett morfem Television > televise; hamburger > burger Betydelseförändring Betydelseutvidgning Holy day > holiday ledig dag > holiday semesterresa Betydelseinskränkning Doktor någon med en doktorstitel i ett ämne > läkare med eller utan doktorstitel Meat (eng.) mat > meat kött 4

5 Sammanfattning Ord lexem Morfem = minsta betydelsebärande enhet Grammatiska lexikala Fria bundna Allomorfer = varianter av ett morfem Böjning grammatiska morfem Ordbildning avledningsmorfem, samt andra ordbildningssätt Övning 1 sortera följande ord Bok Kär Sortera Gå Svart Kokt Brev Ängslig I Mörker På Han Aj! Sju Karlsson Sorg Ledsen Hade Syntax Övning 2: 1. Vad är en ordklass? 2. Vilka ordklasser finns? FACIT Substantiv: bok, brev, mörker, Karlsson, sorg Adjektiv: kär, svart, ängslig, ledsen Verb: sortera, gå, kokt?, hade? Particip: kokt Hjälpverb: hade (de hade gått i skolan tillsammans MEN INTE I: De hade en cykel var.) Preposition: i, på Pronomen: han Interjektion: aj! Räkneord: sju Ordklasser: Vad skiljer dem åt? Huvudordklasserna (substantiv, verb och adjektiv) Är större (har fler medlemmar) Får ofta böjningsmorfologi Har lätt för att ta in nya ord, dvs. är öppna ordklasser Är vanliga bland jordens språk De övriga ordklasserna (pronomen, prepositioner, räkneord, interjektioner, konjunktioner och adverb) Är mindre (har färre medlemmar) Orden är ofta oböjliga Accepterar inte lätt nya medlemmar, dvs. är slutna ordklasser Uppvisar stora skillnader mellan språk 5

6 Ordklassindelning Vad är ett substantiv? Hur vet du att något är ett substantiv? Ordklassindelning Semantiska kriterier betydelse Syntaktiska kriterier funktion i satsen, kombination med andra ord Morfologiska kriterier böjning mm. Universellt? Ordklasskriterierna skiljer sig en del mellan olika språk. Men ordklasserna har ändå något gemensamt. Vilka ordklasser? Varierar lite beroende på teori. Varierar beroende på språk. Vissa ordklasser är vanligare än andra de flesta språk har substantiv och verb (jfr Naess s. 19). Vi får inte se andra språk genom våra europeiska språk talet europeiska folkspråken sågs genom latin då var kanske substantiv och adjektiv en ordklass och artiklar sågs som prepositioner. När man jämför språks ordklasser så får man fokusera på funktionen inte formen eller betydelsen (Naess s. 86) Era böcker använder lite olika ordklasser. Ordklasser McGregor Josefsson Lärka (labb) Noun Substantiv Substantiv, egennamn Adjective Adjektiv Adjektiv, particip Pronoun Pronomen Verb Verb (hjälpverb) Verb (particip) Auxiliary verb Conjunction Konjunktion Subjunktion Preposition Interjection Interjektion Lärka använder dessutom: Determinerare jfr artikel och pronomen Partiklar (skriva av..., komma ikapp..., ladda ner...) Infinitivmärke (att springa) Numeral 6

7 Oskarpa gränser Övning Ge exempel på när : 1. Substantiv och verb flyter ihop. 2. Substantiv och adjektiv 3. Adjektiv och verb 4. Adjektiv och adverb 5. Adjektiv och pronomen 6. Pronomen och adverb 7. Adverb och prepositioner Jfr Bolander Funktionell svensk grammatik övningsbok s , som hänvisar till Lars Holm / Kent Larsson Svenska meningar 1980 Facit 1. Infinitiv kan användas som substantiv, tex som subjekt. Att studera är roligt. Substantiv med verbbetydelse: Det dagliga simmandet gjorde gott. 2. Substantiverade / nominaliserade adjektiv: De blinda har rätt till hjälp. Substantiv som uttrycker egenskap: någons nyfikenhet 3. Perfekt och presens particip som adjektiv: Den kritiserade filmen blev en dålig affär. Den talande papegojan tycktes ha humor. Källa: Bolander 4. T form som adverb: Han talade mycket snabbt. 5. Förenade pronomen kongruensböjs ofta: Han talade om sina erfarenheter. 6. Pronominaladverb används som pronomen i att de ersätter något, men de har adverbs betydelse: Han hade inte varit där på många år, och någonstans vid Medelhavet ville han bo. 7. Anger tid, rum, sätt: Han gick efter. Källa: Bolander Gamla skoldefinitioner Substantiv är namn på ting såsom apa, boll och ring. Substantiv kallades ibland sakord. Ordklassindelning semantik Ex. de gamla ramsor som länge använts i den svenska grundskolan: substantiv betecknar ting ( namn på ting ) adjektiv betecknar egenskaper ( hurudana tingen är ) verb betecknar handlingar ( vad man gör ) Problem med semantiska kriterier, ex. Snål/snålhet: betecknar samma egenskap men tillhör olika ordklasser Ordklassindelning syntax Var i sats /meningskonstruktioner används ord, i vilken funktion). Ex. : En snål lingvist. *En snålhet lingvist. Han var känd för sin snålhet. *Han var känd för sin snål. 7

8 Ordklassindelning morfologi Vilken typ av morfologi tar ordet? Kan det böjas i plural? I olika tempus? Osv. Substantiv? Ex. Adjektiv kan kompareras (snål, snålare, snålast). Detsamma gäller inte för substantiv (snålhet, *snålhetare, *snålhetast),... eller verb (snåla, *snåla are, *snåla ast) Substantiv semantiskt Egennamn: personer, platser, böcker, etc. Emily Brontë Yorkshire Wuthering Heights / Svindlande höjder Artnamn klart avgränsade räknebara individer T.ex. snubbe, stol och svan. Övriga substantiv: abstrakter: T.ex. tanke, förhoppning, svängning. ämnesnamn (ämnen, material etc.) går inte att räkna T.ex. smör, mjöl och saft. kollektiver: mångfald som inte sammanfattas till en enhet T.ex. lingon, mygg. Substantiv semantiskt Artnamn / appellativer (räknebara) Bok, stol, kris, äktenskap, svar, tanke Kollektiver (räknebara) Familj, grupp, antologi Baserat på Josefsson s. 71 Substantiv Egennamn Ickeegennamn Gruppbetecknande ord (ickeräknebara) Bagage, ohyra Ämnesbeteckningar (ickeräknebara) Stål, sirap, smör, öl Abstrakta massord (ickeräknebara) Kärlek, vrede, kunskap Kan du räkna substantiv? Räknebara substantiv: En bil två bilar, en bok två böcker Icke räknebara substantiv Socker, saft Kan du dela substantiv? Icke delbara (Individua) En bil en bit bil? Delbara (Dividua) Socker en sked socker Saft ett glas saft 8

9 Men vi kan säga... Hur många öl drack du igår? = glas / flaskor / ölsorter?har testat många belgiska öl (ölsorter)? Öl är en ämnesbeteckning, icke räknebart. Men ibland används det som artnamn och går att räkna. Varför dela in i olika substantiv? Vi använder de olika. Obestämd artikel + artnamn. Grammatiskt. Ett ord, ett djur, en människa Obestämd artikel + egennamn. Ogrammatiskt (oftast) *En Persson, *En Anna Obestämd artikel + ämnesord. Ogrammatiskt (se tidigare nämnt undantag med öl. *En socker, *en ris, *en vatten Substantiv morfologi Hur kan vi böja substantiv? (Tänk språkspecifikt i svenska!) Numerus: singular / plural: Ros rosor, bok böcker Species (Bestämdhet): bestämd / obestämd Rosen rosorna / en ros rosor Boken böckerna / en bok böcker Vissa ord är bestämda utan att det syns: Uppsala, Therese Substantiv morfologi (forts) Kasus visar syntaktiska funktioner som ett ord har i en specifik sats. Svenska substantiv: grundkasus / huvudform och genitiv ÄR genitiv ett kasus i svenska? (Josefsson s. 68 (textboken)) Kungen av Danmarks bröstkarameller Mannen som kom igårs resväska har nu kommit tillrätta. Svenska pronomen: subjekt (jag, hon, de), objekt (mig, henne, dem) Possessiva pronomen: min / mitt / mina, din / ditt / dina Kasus: nominativ ackusativ Om svenskan hade mer kasusmarkering Pelle slår Kalle. SUBJ V DIR. OBJ Pelle gav krukan till farmor. SUBJ V DIR. OBJ. PREP. OBJ. Kasusmarkering nominativ / ackusativ Nominativ markerar subjektet. Ackusativ markerar direkta objektet. Dativ markerar indirekta objektet. Ex. turkiska: Kız tjej:nom Tjejen är snäll. iyi snäll Ich gebe dir eine Blume. NOM ge PRES 2sg.DAT. ACK. Kız adam lar ı gör dü tjej:nom man PLUR ACC se PRET Tjejen såg männen. 9

10 Genus Ingen böjningskategori Inre egenskap hos substantiv Påverkar bestämda slutartikelns form huset, bilen påverkar andra ords böjning Ett hus ett vitt / rött hus (NEUTRUM, t ord) En bil en vit / röd bil (UTRUM, n ord) Substantiv syntax Substantiv kan vara huvudord i nominalfraser ( FRASER) Huvudord och attribut, ex.: gröna stugor adjektiv huvudattribut ord Substantiv syntax Substantiv (eller egentligen nominalfraser) kan fungera som: subjekt ([Foten] var svullen) direkt objekt (Han köpte [ett bord]) indirekt objekt (Han gav [flickan] ett bord) predikativ (Han är [möbelsnickare]) attribut ([Flickans fot] gör ont) adverbial (Foten värkte [hela dagen]) ( SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSLED nästa föreläsning) Substantiv Semantik Morfologi Syntax Verb Verb semantik betecknar skeenden (aktiviteter, händelser, förlopp och belägenhet) Ex. Pelle slår Kalle. Boken ramlade från hyllan. Jag är svensk. Ni är studenter. 10

11 Finita / infinita verb Finita verb kan fungera som huvudord i verbfraser och uppträder i predikatet Böjs i tempus (presens / preteritum i svenska), och / eller Böjs i modus (indikativ, konjunktiv, imperativ) En svensk sats måste innehålla ett finit verb. Infinita verb kan även återfinnas i subjekt, objekt och attribut. Verb morfologi Finita verbböjningar: Tempus = tidsförhållanden (tiden för en händelse i förhållande till tiden när något yttras) presens: jag vandrar preteritum: jag vandrade Modus = talarens inställning till det talade (Josefsson s. 75) Indikativ ( normalt ): springer Imperativ (uppmaning): spring! Konjunktiv (irrealt: önskan, villkor): springe, vore Diates aktiv: läkaren behandlade patienten passiv: patienten behandlades av läkaren Deponens s form som INTE är PASSIV! Jag andas. Verb morfologi Infinita verbböjningar generellt sett oböjliga i svenska! infinitiv: springa supinum: sprungit Därutöver ses IBLAND följande som infinita verbformer men ibland ses de som en egen ordklass (particip). Observera också att perfekt particip kongruensböjs: presens particip: springande perfekt particip: sprungen Kongruensböjning: en avliden man/ett avlidet djur Particip egen ordklass? Ses ibland som verb t.ex. i McGregor I svenska kongruensböjs vissa particip liknar adjektiv en kokt potatis två kokta potatisar De används i samma syntaktiska funktion som adjektiv dvs attribut eller predikativ främst. En kokt potatis en färsk potatis en gul bil Men de bildas regelbundet av verb. Koka kokt Morfologikriteriet Adjektiv Iallafall perfekt particip som kongruensböjs Syntax kriteriet Adjektiv eller? Presens particip Gående används ibland som substantiv Verb syntax Ensamma eller med andra verb (hjälpverb) används verb som predikat. Transitivitet Hur många argument ska man ha med verbet? Argument nominalfraser (oftast) Jag skriver en text. Jag skulle ha skrivit en text, om jag hade orkat. 11

12 Verb: transitivitet Transitiva verb: verb med två Intransitiva verb: verb med ett argument (subjekt och ett argument (kan inte ta objekt) obligatoriskt objekt) Ex. Ex. Servitören hämtar vinlistan. Kalle sover. Bertil kramar sin flickvän. Bettan går till bussen klockan sju. Lunchgästerna köper en dagens. Fridolf sitter i ett hörn och tänker. Verb transitivitet Ditransitiva / Bitransitiva verb: verb med tre argument (subjekt och två obligatoriska objekt) Ex. Morfar gav [lille Svante] [en legobåt]. Elsa lärde [sin syster] [en ny sång]. Verb transitivitet Opersonliga verb Tomt subjekt i språk med subjektstvång: Det regnar, det snöar Inga argument Transitivitet läsa transitivt / intransitivt? Jag läser en bok. Vad gör du? Jag läser. Transitiv / intransitivt Hur används verbet typiskt? Finns det ett underförstått objekt? Diates: passiv Transitivitetssänkande strategi Ex. Kalle sparkar bollen. (Aktiv) Bollen sparkades (av Kalle). (Passiv) Svenska vs franska verb Verb på svenska hur många böjningsformer? Verb på franska hur många böjningsformer? Anpassat från Naess s. 69f ENDAST möjlig med transitiva verb! Ex. Kalle sover. *Sovs (av Kalle). 12

13 Svenska verb Infinitiv gå Presens går Preteritum gick Supinum gått Perfekt particip gången Presens particip gående Imperativ gå! = 7 former Franska verb Person och numerusböjning: 1 3 person, singular och plural Fler tempus Aspekter Modus: konjunktiv som också har två tempus = 40 olika former Svenska vs franska verb Olika antal former morfologiskt delvis annorlunda Funktion, syntax: huvuddel i predikatet (jfr Naess). Repetera ordklasserna Om du behöver repetera ordklasserna och öva dem, samt kasus, genus, mm. Läs kap 4 Ordklasser i Josefsson och gör övningarna i övningsboken. (Läs i Dahl Grammatik) Fras De duktiga studenterna lyssnade intresserat på läraren. Övning: Dela in meningen i mindre bitar inte ord, inte morfem, inte fonem, men bitar som verkar höra ihop. [De duktiga studenterna] [lyssnade intresserat] [på läraren] Fras Grupper av ord som hör ihop som tillsammans har en syntaktisk funktion. Det viktigaste ordet = huvudordet Huvudordet ger namn till frasen. Huvudord substantiv = nominalfras Huvudord adjektiv = adjektivfras Fraser och INTE enskilda ord är satsdelar i en sats! 13

14 Vad är en fras? Test 1 1. Utbytbarhet (jfr. McGregor contractability s ) Den nytillkomne studenten pratar om grammatik. Han / hon pratar om grammatik Föreläsaren pratar om grammatik. Föreläsaren babblar. Inte perfekt... Det är inte alltid vi kan byta ut en ordgrupp (fras) mot ett ord. The train chugged along the line through the mountains. (McGregor) The train chugged along the line XXXX? The train chugged along it?? Det går INTE byta ut ordgrupper som inte är en fras! The train chugged along the line through the mountains. Och omvänt Om ett ord kan ersättas av flera ord som hör ihop så ser vi detta ord som en fras: Han / hon pratar om grammatik. Den roliga föreläsaren pratar om grammatik. Vad är en fras? Test 2 2. Flytta runt(mcgregor movability s. 109) Den nytillkomne studenten pratade om grammatik. Om grammatik pratade den nytillkomne studenten. Inte perfekt... Ibland flyttar vi inte hela gruppen, utan bara en del: Grammatik pratade den nytillkomne studenten om. Men detta är ändå en hel (men mindre) ordgrupp: Engelsk grammatik pratade den nytillkomne studenten om. *Grammatik pratade den nytillkomne studenten om engelsk. Vad är en fras? Test 3 3. Samordning (nämns inte av McGregor) Endast lika delar (NP+NP, AdvP+AdvP osv.) Föreläsaren och den nytillkomne studenten pratar om grammatik. Föreläsaren pratade högt och ljudligt om grammatik. När han kom in på grammatik både pratade och skrattade föreläsaren. 14

15 Vad är en fras? Test 4 Strukturell tvetydighet (McGregor structural ambiguity) Hyresgästen såg hyresvärden med kikaren. Hyresgästen såg [hyresvärden med kikaren]. Hyresgästen såg [hyresvärden] [med kikaren]. Grammatiska nivåer vi gått igenom Morfem Lexem Fras Sats clause( nästa föreläsning) Mening sentence ( nästa föreläsning) Sammanfattning Ordklasser repetera och öva om ni inte kan alla. Ordklasskriterier semantik, morfologi, syntax Genus, Numerus, Kasus, Species Tempus, Modus, Diates, Finithet, Transitivitet Fras Nästa föreläsning 19/9 Syntax 2: satslösning Hierarkisk struktur i satser Satsdelar (syntaktiska funktioner) Semantiska roller Läs: McGregor kap. 5: 4 (11) Josefsson kap. 4, 6 7 Edenmyr 3 8, (9) Dahl Grammatik kap. 3 9, 11, 12 (Dahl Språket kap. 12) 11/9 gruppövning 1 Fonetik och fonologi Gör övningen i kompendiet på studentportalen. Läs igenom och fundera kring Fonemanalys hur går man till väga? Gör övning med småländska (handout idag). Ni får en till övning på gruppövningen. GRUPP 1 = STP + några till (se lista) GRUPP 2 = Lingvistik A + några till (se lista) 15

16 EXTRA: Giongo, Giseigo, Gitaigo Giongo & Giseigo: Japanska ord som härmar ljud eller röster. Gitaigo: Japanska härmande ord, för sånt som inte låter. inte onomatopoeia Buruburu: skaka av kyla eller rädsla Zaazaa: kraftigt regn Pikapika: lysa starkt, glänsa Bukubuku: ljudet eller utseendet hos något som bubblar 16