Kasus & kongruens. Världens språk, 7,5hp vt Markering av grammatiska relationer (II) 6. Lingvistisk typologi III: Kasus & kongruens (& valens)

Transkript

1 Niklas Edenmyr Världens språk, 7,5hp vt Lingvistisk typologi III: Kasus & kongruens (& valens) Kasus & kongruens 2 Markering av grammatiska relationer (I) Det finns ett fåtal huvudsakliga markeringsstrategier av grammatiska relationer i språk: o kasus markering på argumenten (dependentmarkering) o verbkongruens markering på verbet (huvudmarkering) o ordföljd i kombination av någon eller båda ovanstående eller enbart ordföljd o här ska vi koncentrera oss på kasus och verbkongruens Markering av grammatiska relationer (II) Vilken typ av markering har följande språk? o tz utujil (mayaspråk, Guatemala) xkeetij tzyaq ch ooyaaʔ x- Ø- kee- tij tzyaq ch ooyaaʔ AP- 3G- 2PL- åt kläder råttor Råttor åt kläderna. o pitta-pitta (, pama nyungan, Australien) kaṇalu matjumpan a pit ika kaṇa -lu matjumpa -n a pit i -ka man -BJ känguru -OBJ döda -PRET Mannen dödade kängurun. o Tz utujil har verbkongruens och pitta-pitta har kasus. 3 4

2 Markeringshierarkier Trots att språk använder olika markeringsstrategier och kan se väldigt olika ut finns underliggande principer som är gemensamma för språk. T.ex. o kongruenshierarkin o och kasushierarkin Kongruenshierarkin Kongruenshierarkin säger att om ett verb bara kongruerar med ett argument så är det subjektet om det kongruerar med två argument så är det subjektet och direkta objektet, etc. enl. följande hierarki: o subjekt > direkt objekt > indirekt objekt > annat Hierarkin är inte absolut, men typisk. o Vi hittar sällan språk där verb kongruerar t.ex. men indirekta objekt men inte med subjekt. Hierarkin korrelerar också med frekvens: o subjektskongruens är mycket vanligt o subjekt- + direkt objektkongruens mindre vanligt o sedan allt ovaligare ju längre ner i hierarkin man kommer. 5 6 Kongruensmarkering (I) Typiska exempel från xhosa (bantu) Umfundi wabhala ileta. umfundi w- a- bhala ileta student 3G.BJ- PRET- skriva KL9.brev tudenten skriv ett brev. Umntwana uyayifunda incwadi. umntwana u- ya- yi- funda incwadi barn 3G.BJ- PRE- KL9.OBJ- läsa KL9.bok Barnet läser en bok. Kongruensmarkering (II) Restriktioner i kongruensmarkering: I chichewa (bantu) markeras direkta objekt bara om de står före verbet, men inte efter (vilket är den vanliga positionen): Njûchi zinálúma alenje. njûchi zi- ná- lúm -a alenje KL10.bi KL10.BJ- PRET- bita -IND KL2.jägare Biet stack jägarna. Alenje njûchi zináwálúma. alenje njûchi zi- ná- wá- lúm -a KL2.jägare KL10.bi KL10.BJ- PRET- KL2.OBJ bita -IND Jägarna, biet stack (dem). 7 8

3 Kongruensmarkering (III) I swahili markeras objekt om de har definit referens, men inte annars: Nilinunua kitabu. ni- li- nunua kitabu 1G.BJ- PRET- köpa KL7.bok Jag köpte en bok. Nilikinunua kitabu. ni- li- ki- nunua kitabu 1G.BJ- PRET- KL7.OBJ- köpa KL7.bok Jag köpte boken. Nilikinunua. ni- li- ki- nunua 1G.BJ- PRET- KL7.OBJ- köpa Jag köpte den. Kongruensmarkering (IV) I swahili finns ett undantag om objektet är animat, då är markering obligatorisk. Detta följer en animacitetshierarki. Nilimwona mtoto. ni- li- mw- ona mtoto 1G.BJ- PRET- 3G.OBJ- se barn Jag såg barnet/ett barn. *Niliona mtoto. Nilimwona. ni- li- mw- ona 1G.BJ- PRET- 3G.OBJ- se Jag såg honom/henne Kongruensmarkering (V) I kanuri (nilosahariskt) är objektsmarkören optionell om ett personligt pronomen finns med i konstruktionen Nzúrúkəńà. nzú- rú -kə -nà 2G- se -1G -PERF Jag såg/har sett dig. Nyíà rúkəńà. nyí -à rú -kə -nà 2G -AOC se -1G -PERF Jag såg/har sett dig. Kasushierarkin Kasushierakin säger, tvärtom, att det t.ex. är ovanligt att hitta språk som markerar bara subjektet men inga andra grammatiska relationer. o annat > indirekt objekt > direkt objekt > subjekt T.ex. i swahili (bantu, niger-kongo, Östafrika) Mwanamke alinunua kitabu sokoni. Mwanamke a- li- nunua kitabu soko -ni. kvinna.g 3G- PRET- köpa bok.g marknad -LOKATIV Kvinnan köpte en bok på marknaden. Nyíà nzúrúkəńà. nyí -à nzú- rú -kə -nà 2G -AOC 2G- se -1G -PERF Jag såg/har sett dig

4 Grammatiska relationer hos kärnargument (I) Grunden för studiet av kasusmarkering av grammatiska relationer är relationerna mellan verbet och kärnargumenten: subjekt och direkt objekt. För att kunna visa på skillnader mellan markeringsstrategier hos olika språk gör man skillnad på transitiva och intransitiva satser, t.ex. o Pojken cyklade. o Pojken stal boken. Pojken i första exemplet är subjekt i en intransitiv sats, medan pojken i den andra satsen är subjekt i en transitiv sats. Den andra satsen har ju också ett direkt objekt. Grammatiska relationer hos kärnargument (II) Man använder ofta symboler för att representera de olika kärnagrumenten: o för det intransitiva subjekt o A för det transitiva subjekt o P för det transitiva objektet å: o Pojken cyklade. A P o Pojken stal boken Grammatiska relationer hos kärnargument (III) I svenska har vi lite av kasusmarkering på substantiv (vi markerar ju med en kombination av ordföljd och intonation). Men personliga pronomen markeras för kasus i två former: subjekt och icke-subjekt: o Hon pratade. A P o Hon såg henne. Vad som blir tydligt här är att och A markeras på samma sätt (med samma kasus) och att P markeras med ett annat kasus. Grammatiska relationer hos kärnargument (IV) Latin har ett liknande markeringssystem: puer -Ø labora -t pojke -NOM arbeta -3G Pojken arbetar. A P puer -Ø magistr -um lauda -t pojke -NOM lärare Pojken prisar läraren. -ACK prisa -3G Återigen, så markeras och A på samma sätt, här med nominativ och P markeras med ett annat kasus, här ackusativ

5 Nominativa ackusativa språk (I) Eftersom kärnargumenten i språk som svenska och latin markeras med kasusen nominativ och ackusativ kallas markeringssystemet för nominativ-ackusativ. Nominativa ackusativa språk (II) Vi kan schematiskt visa detta system på följande sätt: venska uppvisar också ett nominativ-ackusativs system för lexikala nominalfraser, fast här är det ordföljden som markerar subjekt (först) och objekt (sist). o Pojken cyklade. A P o Pojken stal boken. A P Ryska Hur ser det ut i ryska? Har ryska ett nominativt-ackusativt system? Ženščin-a idë-t. kvinna-f.g.bj gå-3g.pre Kvinnan går. Ženščin-a vidi-t čelovek-a. kvinna-f.g.bj se-3g.pre man-m.g.obj Kvinnan ser en man. Čelovek-Ø vidi-t ženščin-u. man-m.g.bj se-3g.pre kvinna-f.g.obj Mannen ser en kvinna. Ja, ryska har ett nominativt-ackusativt system. Yuwaalaraay Det nominativa-ackusativa markeringssystemet känns väldigt naturligt (för oss) men det är inte det enda existerande systemet: yuwaalaraay (pama-nyungan, Australien) waːl n ama yinar -Ø banaga -n i NEG den kvinna -BJ springa -ICKE.FUT Kvinnan sprang inte. d uyu -gu n ama d ayn -Ø yiː -y orm -BJ den man -OBJ bita -NÄRA.FUT Ormen bet mannen. Vad händer här? 19 20

6 Ergativa absolutiva språk (I) I yuwaalaraay markeras det intransitiva subjektet () på samma sätt (med samma kasus: absolutiv) som det direkta objektet (P) i den transitiva satsen. Ergativa absolutiva språk (II) Vi kan schematiskt visa detta system på följande sätt: Det transitiva subjektet (A) får en egen markering, ergativ. A P waːl n ama yinar -Ø banaga -n i NEG den kvinna -AB springa -ICKE.FUT Kvinnan sprang inte. Till skillnad från nominativa-ackusativa språk: A P d uyu -gu n ama d ayn -Ø yiː -y orm -ERG den man -AB bita -NÄRA.FUT Ormen bet mannen. A P Chamorro Hur ser det ut i chamorro (malajo-polynesiskt, Marianerna (Mikronesien))? Är chamorro ett ergativt-absolutivt eller nominativtackusativt språk? Ha- 3G.BJ- älska gwaidzã dzu. Han/hon älskar mig. Hu- 1G.BJ- älska 1G.OBJ gwaidzã gwi. 3G.OBJ Jag älskar honom/henne. Munãŋu dzu. simmar 1G.BJ Jag simmar. Tripartita språk (I) Den överväldigande majoriteten av jorden språk är antingen nominativa-ackusativa eller ergativa-absolutiva, men det finns andra system även om de är ovanliga. Hindi är (enligt vissa) ett språk som uppvisar ett tripartit system. larkaa kal aay-aa pojke igår komma.aor-g.m Pojken kom igår. larke ne larkii ko dekh-aa pojke.obl ERG flicka ACK se-g.m Pojken såg flickan. Chamorro är ergativt-absolutivt

7 Tripartita språk (II) nominativa- ergativatripartita ackusativa absolutiva A P A P A P Kluven ergativitet ( split ergativity ) (I) Vissa språk uppvisar en mer komplex kodning i det att de använder två system: T.ex. tempusbaserad kluven ergativitet i georgiska (sydkaukasiskt) A P tudent-i ceril-s cers. student-nom brev-ack skriver tudenten skriver ett brev. A P tudent-ma ceril-i dacera. student-erg brev-ab skrev tudenten skrev ett brev Kluven ergativitet ( split ergativity ) (II) Eller pronomen/verbkongruensbaserad kluven ergativitet i managalasi (trans-nya guinea) a vaʔ-ena nara a an-aʔ-ejo 2G gå-2.g.fut 1G 2G slå-2g-1g.fut Du ska gå. Jag ska slå dig. na vaʔ-ejo ara na an-iʔ-ena 1G gå-1g.fut 2G 1G slå-1g-2g.fut Jag ska gå Du ska slå mig. Här markeras pronomen efter det ergativa-absolutiva systemet medan verbet kongruerar efter det nominativa-ackusativa systemet. Kluven ergativitet ( split ergativity ) (III) Markering av icke-förväntat subjekt, ex. fore (trans-nya guinea) yagaa wá aegúye gris man 3G.slå.3G Mannen slår grisen. yagaa-wama wá aegúye gris-erg man 3G.slå.3G Grisen slår mannen. Markering av icke-förväntat objekt, ex. awtuw (sepik) tey tale yaw d-æl-i 3F. kvinna gris F.A-bita-P Kvinnan bet grisen. tey tale-re yaw d-æl-i 3.F. kvinna-ack gris F.A.-bita-P Grisen bet kvinnan

8 Aktiva stativa språk Lakhota (siouan) är ett aktiv-stativ ( split intransitivity ) språk. Vad händer här? ex. wa- Ø- ktékte a- ma- ya- phe 1G- 3G- döda Jag dödade honom. DIR- 1G- 2G- slå Du slog mig. wa- nûwe ma- hîxpaye 1G- simma 1G- ramla Jag simmade. Jag ramlade. Valens Olika satser/verb får olika markering beroende på om verbet uttrycker en aktivitet där subjektet är agent eller inte Valens Valens beskriver antalet argument i en viss sats. Han gäspade. Han skrev ett brev. Han gav presenten till flickan. Valens liknar transitivitet, men de är egentligen skilda företeelser. Transitivitet har egentligen med förekomsten eller ej av ett direkt objekt i en sats. Men det kan finnas obligatoriska element som inte är subjekt eller objekt. Valensminskande strategier (I) Passiv He gave the girl a gift. The girl was given a gift (by him). Han stängde fönstret. Fönstret stängdes (av honom). tudenterna gäspade mycket. Det gäspades mycket. Medial ( middle ) aktiv: He shut the window. passiv: The window was shut (by him). medial: The window shut (*by him). Han lade pennan på bordet. PP:n på bordet är inte ett objekt, men obligatoriskt

9 Valensminskande strategier (II) Antipassiv yup ik (eskimo-aleut; Alaska) Yerom kemeq nerrellrua Yero -m keme -q nerre -llru -a Yero -ERG kött -AB äta -PRET -3G/3G Yero åt köttet. Yeroq (kememeng) nerrellruuq Yero -q (keme -meng) nerre -llru -u -q Yero -AB (kött -INT) äta -PRET -INTR -3G Yero åt (med hjälp av kött). Valensminskande strategier (III) Objektsinkorporering (antipassiv) grönländska Ammassannik marlunnik nerivunga. ammassannik marlunnik neri -vunga sardiner två äta -1G Jag åt två sardiner Marlunnik ammassattorpunga. Marlunnik ammassat- tor -punga. två sardiner- äta 1-G Jag åt två sardiner Valensminskande strategier (IV) Antikausativ/tativ wahili Nitauza nyumba yangu. Ni- ta- uza nyumba yangu. 1G.- FUT- sälja hus.g mitt Jag ska sälja mitt hus Nyumba yangu inauzika. Nyumba yangu i- na- uz -ika. hus.g.kl9 mitt KL9.- PRE- sälja -TAT Mitt hus är till salu. ( är säljbart ) Valenstransponerande strategier Inversiv-direkt Cree (algonquian; Kanada) nipẽhãnãnak ni- pẽh -ã -nãnak 1.EXKL- vänta.på -DIR -1PL/3PL Vi (exkl.) väntar på dem. nipẽhikonãnak ni- pẽh -iko -nãnak 1.EXKL- wait.for -INV -1PL/3PL De väntar på oss (exkl.)

10 Valensökande strategier (I) Applikativ wahili Ninasoma hadithi. Ni- na- soma hadithi. 1G.- PRE- läsa berättelse.g Jag läser en berättelse. Valensökande strategier (II) Kausativ Trädet föll. Jag fällde trädet. Ninawasomea watoto wangu hadithi Ni- na- wa- som -ea watoto wangu hadithi 1G.- PRE- 3PL.O- läsa -APPL barn.pl min.pl berättelse.g Jag läser en berättelse för mina barn