Funktionell grammatik I Pronomen och kongruens; Referens och bestämdhet

Transkript

1 Pronomen och kongruens; Referens och bestämdhet Pronomen och kongruens Givón intresserar sig för två funktionella domäner som han anser vara viktiga för pronomen och kongruens ( agreement ) semantik (inkl. person, numerus, genus/klass, deixis, kasus) diskurspragmatik (anaforisk referens) Livscykel hos pronominella system uppkomst av semantiska pronominella system: talare/lyssnare numerus klassificerare > betonade fristående pronomen deixis kasus uppkomst av pronominell morfologi: betonade fristående pronomen > obetonade/klitiska pronomen > anaforiskt pronominella affix > obligatorisk pronominell kongruens tillbakagång hos pronominell morfologi: obligatorisk pronominell kongruens > (fusionerad) inflektion > noll

2 Särdrag hos pronomensystem a) talaktsdeltagare ( speech-act participants/saps ) 1:a och 2:a person, kontra icke-deltagare ( non-sap ) 3:e person b) spatial deixis i relation till SAP klassificerar icke-deltagare efter proximitet/visuell (den här, den där) c) numerus singular, dual, plural d) klass/genus klassificerar icke-deltagare efter semantiska drag e) kasus nominativ/ackusativ, ergativ/absolutiv etc. Särdrag hos pronomensystem (2) f) inklusiv kontra exklusiv (1 du/pl) g) bestämdhet/referens (endast 3:e person) många språk har en begränsad uppsättning indefinita/ickerefererande pronomen t.ex. någon, ingen Exempel på pronomensystem ute (uto-aztekiskt; s.v. USA (Utah)) har olika pronomensystem för subjekt och icke-subjekt, t.ex. för singular: subjekt objekt (etc.) 1 nʉ nʉnay 2 ʉm(ʉ) ʉmʉy 3.animat.visuell máas máayas 3.animat.ej visuell uwas uwayas 3.inanimat.visuell mar(ʉ) marʉ 3.inanimat.ej visuell ur(u) uru

3 Exempel på pronomensystem (2) samoanska (austronesiskt; Samoa) sg. dualis pl. 1 o-a u o-tsaa ua (inkl.), o-tsaatsou (inkl.), o-maa ua (exkl.) o-maatsou (exkl.) 2 o- oe o- oulua o-maatsou (exkl.) 3 o-iya o-laa ua o-laatsou Exempel på pronomensystem (3) aneityum (austronesiskt; Vanuatu; från Crystal 1997) 1 2 sg. añak aek, aak dualis akaja (inkl.), ajama (exkl.) ajourau trialis akajau (inkl.), ajamtaj (exkl.) ajoutaj pl.? ajowa Exempel på pronomensystem (4) swahili (niger-kongo; för bemba se s. 404ff) personliga pronomen deiktiska pronomen nära avlägset anaforiskt 1sg mimi 1pl sisi 2sg wewe 2pl ninyi 3 klass 1 (sg) yeye huyu yule huyo 3 klass 2 (pl) wao hawa wale hao 3 klass 3 (sg) huu ule huo 3 klass 4 (pl) hii ile hiyo 3 klass 5 (sg) hili lile hilo 3 klass 6 (pl) haya yale hayo 3 klass 7 (sg) hiki kile hicho 3 klass 8 (pl) hivi vile hivyo 3 klass 9 (sg) hii ile hiyo 3 klass 10 (pl) hizi zile hizo 3 klass 11/14 huu ule huo 3 klass 15 & 17 huku kule huko 3 klass 16 hapa pale hapo 3 klass 18 humu mle humo

4 Implikationella hierarkier för pronominell kongruens om ett språk utvecklar obligatorisk pronominell kongruens utvecklas det först för kategorin/kategorierna (ovan) längs till vänster (t.ex. för subjekt före direkt objekt) a) grammatiska relationer (subjekt > direkt objekt > indirekt objekt) exempel (baskiska/s+do+io) Zuek egunkariak erosten dizkidazue Zu -ek egunkari -ak erosten di -zki -da -zue 2SG -ERG tidning -PL(ABS) köpa.ger AUX.TR.PRES -DO.PL -1SG.IO -2SG.S Du köp tidningarna åt mig Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (2) b) semantisk roll (dativ/mottagare > patient) exempel (spanska/dativ): selodí ayer se- lo- dí ayer DAT.3SG- ACK.3SG.M- gav.1sg igår Jag gav det till henne/honom igår. c) animathet (animat > inanimat (se nedan)) d) humanitet (mänsklig > icke-mänsklig) Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (3) e) bestämdhet (bestämd > obestämd) exempel (swahili/bestämdhet + animathet): A-li-ona ki-su. 3SG.S-PRET-se KL7-kniv Han såg en kniv. A-li-ki-ona ki-su. 3SG.S-PRET-KL7.O-se KL7-kniv Han såg kniven. *a-li-ona m-toto. 3SG.S-PRET-se KL1-barn A-li-mw-ona m-toto. 3SG.S-PRET-3SG.O-se KL1-barn Han såg barnet/ett barn.

5 Implikationella hierarkier för pronominell kongruens (4) f) topikalitet (topikaliserat > icke-topikaliserat) exempel (amhariska/topikaliserat (frontat)) Almaz betun bämäträgiyaw tärrägäcc. Almaz bet -u -n bä- mäträgi -w tärrägä -cc A. hus -BEST -OBJ med- ya sopkva -BEST sopa -3SG.F Almaz sopade huset med kvasten. st Bämäträgiyaw Almaz betun tärrägäccat bä- mäträgiya -w Almaz bet -u -n tärräg -cc -at med- sopkvast -BEST A. hus -BEST -OBJ äsopa -3SG.F -3SG.O Med kvasten sopade Almaz huset. Anaforisk referens That man is very tall. He must have trouble buying clothes. Anaforisk referens (2) anaforisk nollmarkering och obetonade anaforiska pronomen a) Mary came into the room and Ø looked around. b) She was the only one there, she could tell. c) She hesitated, then Ø turned around and Ø walked out. d) Walking away, she saw someone approaching. anaforisk nollmarkering används (i engelska) i kontexter med maximal referentiell och tematisk kontinuitet korrelatet ( antecedent ) står i den närmast föregående satsen och endast subjektet förs vidare (ex. (a) och (c)) enl. Givón styrs användningen av anaforiska pronomen (snarare än noll) i engelska av tre principer: byte av tema ( thematic discontinuity ): i slutet av en satskedja (ex. när (a) går över i (b)) växling av grammatisk roll: subjekt till objekt växling mellan satstyper: t.ex. bi- till huvudsats (andra she i (b)) och i (d)

6 Anaforisk referens (3) ovanstående fungerar endast i vissa språk andra språk saknar distinktionen mellan anaforisk nollmarkering och pronomen, t.ex. språk som har obligatorisk subjektskongruens (t.ex. spanska, bantuspråk, semitiska språk) språk som saknar anaforiska pronomen (t.ex. kinesiska och japanska) Anaforisk referens (4) pronomen och nollanafor kontra bestämda nominalfraser: korrelatet för anaforiska pronomen och nollanafor återfinns huvudsakligen i den närmast föregående satsen (för Ø i en samordnad konstruktion) korrelatet för kontrasterande betonade pronomen återfinns huvudsakligen 2-3 satser tidigare korrelatet för bestämda nominalfraser återfinns (mycket) tidigare i den föregående diskursen Anaforisk referens (5) Love Antell sitter på bageriet Bonne Femme i Aspudden och Ø dricker en americano, espresso med extra vatten. Han har lovat visa oss runt i sina kvarter. För det har han ställt in en körlektion och Ø skjutit på ett illustrationsjobb men Ø vill gärna hinna till repetitionerna vid ettiden. Nya skivan är klar, det väntar promotionspelningar och senare en turné. Love Antell har blivit en folkhemsfavorit, särskilt hos tjejerna, efter sin medverkan i Så mycket bättre i höstas. Loves kvarter visar sig vara en ganska vidsträckt del av sydvästra Storstockholm. Här har han härjat de senaste åren. Tidigare bodde han i en gammal kåk under Essingeleden i Gröndal. Nu har han ateljé i Liljeholmen, bredvid Färgfabriken. Han har pluggat på Konstfack vid Telefonplan och Ø gör fortfarande gärna utflykter till exempelvis Sätrabadet, Mälarhöjdsbadet, kaféet Lyran i Bredäng och Vinterviken. (från dn.se, nedladdad )

7 Andra funktioner hos kongruens en huvudfunktion är naturligtvis att markera kopplingen mellan huvud och dependent(er) modern hebreiska: yalda gdola axat yald -a gdol -a axat barn -F.SG stor -F.SG en.f.sg en stor flicka Andra funktioner hos kongruens (2) markering av verbtyp och transitivitet i samoansk pidginengelska 3SG subjektsmarkören (<pronomen) har överlevt som en anaforisk markör medan objektsmarkören har blivit en markör för transitivitet pikipiki i-ranawe gris S-springa.iväg grisen sprang iväg em i-luk-im pikipiki han/hon S-se-TR gris han/hon såg grisen mi luk-im (pikipiki) jag se-tr (gris) jag såg honom/henne/den/det/ (grisen) mi luk-im yu jag se-tr du jag såg dig Andra funktioner hos kongruens (3) markering av direkt kontra indirekt objekt i lunda (se s. 432) markering av topikala objekt i machiguenga (se s. 433) markering av bestämdhet i swahili (se ovan)

8 Andra funktioner hos kongruens (4) markering av huvud- kontra bisats i bemba olika pronominella markörer för 3:e person i huvud- respektive bisats Umukashi áàishile. umukashi á- à- ishile kvinna.sg 3SG- PRET- komma Kvinnan anlände. umukashi úàishile umukashi ú- à- ishile kvinna.sg 3SG.REL- PRET- komma kvinnan som kom Andra funktioner hos kongruens (5) sammanlänkning av NP-konstituenter i walbiri (/warlpiri; pama-nyungan; Australien) Kurdurlu ka maliki wajilinyi witarlu. kurdu -rlu ka maliki -Ø wajili -nyi wita -rlu barn -ERG PRES hund -ABS jaga -ICKE.PRET liten -ERG Det lilla barnet jagade hunden. Kurdurlu ka maliki wajilinyi wita. kurdu -rlu ka maliki -Ø wajili -nyi wita -Ø barn -ERG PRES hund -ABS jaga -ICKE.PRET liten -ABS Barnet jagade den lilla hunden. Referens Givón (2001: 438) reference is not a mapping from referring linguistic expressions to individuals existing in the [Real World]. Rather, it is a mapping from linguistic expressions to individuals established verbally in the Universe of Discourse

9 Referens (2) varje diskursuniversum startas av en enskild talare som har som avsikt att entiteter ska refereras till eller inte refereras till detta ser Givón som det mest relevanta för grammatiken hos referens i naturliga språk det nominala uttrycket a horse i (a) och (b) saknar i sig själv referens; (a) She s looking for a horse; it escaped last Friday. (b) She s looking for a horse; it had better be white. i (a) avser talaren en häst existerande i diskursuniversumet i (b) avses endast typen häst, men ingen specifik individ det är således talarens referentiella avsikt som bestämmer tolkningen (?) Grammatisk markering av indefinit referens (eftersom bestämda NP:er normalt sett är obligatoriskt refererande undersöks här endast referens hos obestämda NP:er) räkneordet en/ett > referensmarkör i hawaiiansk-engelsk kreol: realis (a) refererande i rid wan-buk han läste en bok (>en specifik) (b) *icke-refererande *i rid buk Grammatisk markering av indefinit referens (2) hawaiiansk-engelsk kreol (forts.): presupposition (a) refererande i hapi i rid wan-buk han är glad att han läste en bok (>en specifik) (b) *icke-refererande *i hapi i rid buk irrealis (c) refererande i want rid wan-buk han ville läsa en (viss) bok (>en specifik) (d) icke-refererande i want rid buk han ville läsa en/någon bok (>ej specifik)

10 Grammatisk markering av indefinit referens (3) hawaiiansk-engelsk kreol (forts.): negativ (a) *refererande *i no-rid wan-buk (b) icke-refererande i no-rid buk han läste ingen bok (>ej specifik) (c) refererande definit i no-rid di-buk han läste inte boken (>en specifik) Grammatisk markering av indefinit referens (4) obetonad demonstrativ den här som referensmarkör realis refererande I met this ˈgirl yesterday, and (>specifik) refererande I met a girl yesterday, and (>specifik) irrealis refererande I was looking for this ˈgirl yesterday, and (>specifik) opak eller icke-refererande I was looking for a girl yesterday, so (>specifik/ej specifik) Grammatisk markering av indefinit referens (5) obetonad demonstrativ den här som referensmarkör (forts.) negation *refererande indefinit *I was not looking for this ˈgirl yesterday, so icke-refererande I was not looking for a girl yesterday. (>ej specifik) predikativ refererande Marvin is this ˈpainter I told you about. opak eller icke-refererande Marvin is a painter.

11 Grammatisk markering av indefinit referens (6) i bemba har den obetonade demonstrativen grammatikaliserats och uppvisar samma mönster som ovan: realis refererande a-a-somene ici-tabo 3SG-PRET-lära REF-bok han/hon läste en bok/boken (>specifik) *icke-refererande a-a-somene ci-tabo 3SG-PRET-lära NREF-bok Grammatisk markering av indefinit referens (7) bemba (forts.) irrealis refererande a-a-fwaayile uku-soma ici-tabo 3SG-PRET-vilja INF-läsa REF-bok han/hon ville läsa en bok/boken (>specifik) icke-refererande a-a-fwaayile uku-soma ci-tabo 3SG-PRET-vilja INF-läsa NREF-bok han/hon ville läsa en bok (>ej specifik) etc. Grammatisk markering av indefinit referens (8) plural tycks förmedla viss indefinithet Han köpte en bok > Han köpte böcker jmf. objektsinkorporering (ute) refererande definit yoghovu-chi uway pakha-ukh-kwa prärievarg-ack DEF.ACK döda-asp-perf han/hon dödade prärievargen refererande indefinit yoghovu-chi pakha-ukh-kwa prärievarg-ack döda-asp-perf han/hon dödade en prärievarg icke-refererande yoghovu-pakha-ukh-kwa prärievarg-döda-asp-perf han/hon dödade (några) prärievargar

12 Bestämdhet och anaforisk referens nominala referenter kodas som bestämda/definita när de förutsetts vara identifierbara eller tillgängliga för lyssnaren referenten finns redan i den mentala representationen koppling mellan referent och existerande mental representation hos lyssnaren kallas grounding mentala strukturer för anaforisk grounding inkluderar: talaktsdeltagare (SAP), deixis, tid, plats universell/generisk, kulturell kunskap anafor, egennamn/platsnamn/tidsepoker/etc. Grammatisk markering av bestämda nominalfraser avlägsna demonstrativer ( distal demonstratives ) den vanligaste grammatikaliseringskällan för definit markering går från betonad till obetonad swahili: bibi ˈhuyu den här kvinnan bibi ˈyule den där kvinnan yule ˈbibi kvinnan (yule obetonat) ute: in mamach den här kvinnan ma mamach den där kvinnan (inom synhåll) u mamach den där kvinnan (utom synhåll) mamach u kvinnan Grammatisk markering av bestämda nominalfraser (2) substantivklassificerare jacaltec: nók djur no7 nók djuret ( djur > animat) no7 wácax kon ch én sten ch en ch én stenen ( sten > litet runt föremål) ch en óme örhänget

13 Grammatisk markering av bestämda nominalfraser (3) bestämdhet-ackusativmarkörer många språk har speciella ackusativmarkörer som endast kodar definita direkta objekt (som vi sett i diskussionen om transitivitet), t.ex. hebreiska: icke-refererande indefinit kaniti sefer köpte.1sg bok jag köpte en bok refererande indefinit kaniti sham sefer-xad köpte.1sg där book-en jag köpte en bok där definit kaniti et-ha-sefer köpte.1sg ACK-BEST-bok jag köpte boken Grammatisk markering av bestämda nominalfraser (4) direkt objekt och dativväxling dativobjekt i ditransitiva satser är nästan alltid mer topikala än patienten vilket leder till att de ofta markeras som direkta objekt (dativväxling) eftersom topikala objekt för det mesta redan är introducerade i diskursen tenderar dessa att vara definita och anaforiska i engelska märks detta genom att patient-do kan vara antingen definita eller indefinita medan dativ-do måste (?) vara definita: She gave a book to the/a boy She gave the book to the/a boy She gave the boy a/the book *She gave a boy the book? She gave a boy a book Bestämdhet, referens & grammatiska relationer/semantiska roller SUBJEKT/AGENT tenderar att vara REF & BEST OBJEKT/PATIENT tenderar att vara REF; BEST eller OBEST DATIV/BENEFAKTIV tenderar att vara REF & BEST ASSOCIATIV tenderar att vara REF & BEST LOKATIV tenderar att vara REF & BEST TID tenderar att vara REF & BEST INSTRUMENT & SÄTT tenderar att vara ICKE-REF & OBEST

14 Bestämdhet, referens & grammatiska relationer/semantiska roller (2) SUBJEKT, DATIV/BENEFAKTIV och ASSOCIATIV är mestadels bestämda p.g.a. sin topikalitet och/eller mänsklighet LOKATIV och TEMPORALA roller är mestadels bestämda p.g.a. att de oftast utgör en ram för texten och kan introduceras innan deltagarna INSTRUMENT och SÄTT är mestadels obestämda p.g.a. att de sällan är topikala och är icke-refererande endast OBJEKT/PATIENT är oförutsägbar detta leder bl.a. till att bestämdhet för objekt/patient inte markeras eller markeras mindre frekvent i många språk Bestämdhet, referens & grammatiska relationer/semantiska roller (3) markörer för bestämd och obestämd grammatikaliseras i första hand för topikala element (< demonstrativer för bestämd; och en/ett, denna eller klassificerare för obestämd) detta tillsammans med den högfrekventa kopplingen mellan lokativ och tid med REF & BEST och INSTRUMENT och SÄTT med ICKE-REF & OBEST leder till att dessa ofta saknar markörer för bestämdhet både LOKATIV/TID och INSTRUMENT/SÄTT har låg topikalitet