Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 8

Transkript

1 Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 8 Referens och bestämdhet; Topik och fokus; Preferred Argument Structure

2 referens verkligheten ( Real World ) kontra diskursuniversum ( Universe of Discourse ) enl. de logiska positivisterna (Russell, m.fl.) var propositioner antingen sanna eller falska beroende på deras förhållande till verkligheten ( Real World ) o sanna överensstämmer med verkligheten o falska överensstämmer inte med verkligheten o möjliga oattesterade i verkligheten (saknar sanningsvärde)

3 referens (forts.) o referens fungerar på liknande vis utgör en länkning ( mapping ) mellan uttryck i språket (NP:er) och existerande entiteter (a) Den nuvarande franska kungen är inte flintskallig. (b) Den nuvarande engelska drottningen är inte flintskallig. enl. Russell innehåller (a) två propositioner, en falsk ( det finns en fransk kung ) och en sann ( det finns ingen som är både fransk kung och flintskallig ), medan (b) innehåller två sanna propositioner ( det finns en engelsk drottning och det finns någon som är engelsk drottning och inte flintskallig ) (a) är exempel på en misslyckad referens ( failed denotation ) och (b) en lyckas referens ( successful denotation )

4 referens (forts.) men naturligtvis kodas (a) och (b) på liknande sätt (samma grammatiska struktur) i ett visst naturliga språk, oavsett deras relation till Real World o Givón (2001: 438) reference is not a mapping from referring linguistic expressions to individual existing in the [Real World]. Rather, it is a mapping from linguistic expressions to individuals established verbally in the Universe of Discourse o oftast sammanfaller verkligheten med diskursuniversum, men där de inte gör det har diskursen företräde

5 referentiell avsikt varje diskursuniversum startas av en enskild talare som har som avsikt att entiteterna ska refereras till eller inte refereras till detta verkar vara det mest relevanta för grammatiken hos referens i naturliga språk o det nominala uttrycket a horse i (a) och (b) saknar i sig själv referens; i (a) avser talaren en häst existerande i diskursuniversumet i (b) avses endast typen häst, men ingen specifik individ det är således talarens referentiella avsikt som bestämmer tolkningen (a) She s looking for a horse; it escaped last Friday. (b) She s looking for a horse; it had better be white.

6 generiska uttryck och icke-referens i den logiska traditionen kan nominala uttryck användas på två sätt - dels refererande och dels generiskt (icke-refererande): o generiskt (icke-refererande): Alla greker är flintskalliga. o refererande: Sokrates är flintskallig.

7 generiska uttryck och icke-referens (forts.) i naturliga språk är dock även generiska uttryck som alla greker refererande, men refereras till en grupp eller typ istället för en individ o nominala predikativ refererande: He s a teacher I met in collage (You asked me who he was) icke-refererande: John is a teacher (You asked me what he did for a living) o irrealis refererande: She was looking for a teacher I recommended (but she couldn t find him) icke-refererande: She was looking for a teacher to study with (but she couldn t find any) o negation refererande: She didn t find the teacher I recommended (He was out of town) icke-refererande: She didn t find a teacher to study with (nobody was available)

8 semantiken hos indefinit referens (eftersom bestämda NP:er normalt sett är obligatoriskt refererande undersöks här endast referens hos obestämda NP:er) referentiell opacitet (Quine 1953) (a) Johan gifte sig med en rik kvinna. (b) Johan ville gifta sig med en rik kvinna, (i) men hon avvisade honom. (ii) men han hittade ingen. o (a) är transparent dvs. en specifik kvinna som Johan gifte sig med finns i diskursuniversum o (b) är opak (ogenomskinlig) dvs. det finns två möjliga tolkningar: refererande (i) eller icke-refererande (ii)

9 semantiken hos indefinit referens (forts.) fakta kontra icke-fakta o som vi tidigare sett so kan NP:er endast tolkas som icke-refererande inom icke-faktamodalitet, annars måste de tolkas som refererande o Hon åt en smörgås. o Hon ville äta en smörgås. o Hon misslyckades med att äta en smörgås.

10 semantiken hos indefinit referens (forts.) referens och icke-påståendesatser o manipulativa (t.ex. imperativ) satser och ja/nej-frågor faller in under irrealis (dessa uttrycker ju deontisk modalitet) Hon köpte ett hus. (>ett specifikt hus) Köp ett hus! (*>ett specifikt hus) Köpte hon ett hus? (*>ett specifikt hus) o enl. Givón (s. 447) är frågeordsfrågor mer problematiska ( = implikation) Vem köpte ett hus? ( Någon köpte ett hus) Var köpte hon ett hus? ( Hon köpte ett hus någonstans) När köpte hon ett hus? ( Hon köpte ett hus vid någon tidpunkt) Varför köpte hon ett hus? ( Hon köpte ett hus av någon orsak)

11 semantiken hos indefinit referens (forts.) o å ena sidan faller NP:erna in under presupposition dvs. fakta, men Givón hävdar att exempel från andra språk tyder på att detta inte är fallet: i modern hebreiska markeras distinktionen mellan refererande och icke-refererande enheter grammatiskt (refererande med obetonat en/ett och icke-refererande är nollmarkerade)

12 semantiken hos indefinit referens (forts.) o å ena sidan faller NP:erna in under presupposition dvs. fakta, men Givón hävdar att exempel från andra språk tyder på att detta inte är fallet: i modern hebreiska markeras distinktionen mellan refererande och icke-refererande enheter grammatiskt (refererande med obetonat en/ett och icke-refererande är nollmarkerade) hi mexapeset ish-xad she-hayta tsrixa lifgosh kan hon leta.imprf man-en REL-vara.3SG.F måste.3sg.f att.möta här Hon letar efter en man som hon skulle träffa här hi mexapeset l-a ish, ve-im hi timtsa mishehu hon leta.imprf DAT-3SG.M man och-om hon hitta.fut någon Hon letar efter en man, och om hon hittar en och i frågeordsfrågor: Mi kana bayit sham? vem köpte hus där Vem köpte ett hus där? *Mi kana bayit-xad sham? vem köpte hus-ett där

13 semantiken hos indefinit referens (forts.) referens i nominala predikativ o beter sig mycket likt irrealis: antingen refererande eller icke-refererande (attributiv) användning är möjlig för obestämda NP modern hebreiska icke-refererande (attributivt) hi isha tseira hon kvinna ung.sg.f Hon är en ung kvinna refererande zot isha-xat she-pagashti be-yrushalayim denna.f kvinna-en REL-möta.1SG i-jerusalem Hon är en kvinna som jag mötte i Jerusalem Givón menar att man kan relatera denna kontrast till modalitet genom att säga att predikativen är inherent habituella och således tidslösa även i t.ex. preteritum: o icke-refererande: Hon var en ung kvinna. o refererande: Hon var en kvinna jag mötte på universitetet. o habituell är, iaf. i denna kontext, irrealis

14 grader av referentialitet ev. kan man se en gradering av referentialitet i naturliga språk o Såg du någonting där? o Såg du någon där? o Såg du någon kvinna där? o Såg du en kvinna där? o Såg du en kvinna med en röd tröja där? o Såg du en kvinna med en röd tröja sittandes på en grön stol intill utgången?

15 grader av referentialitet (forts.) detta kan också observeras inom olika underkategorier av irrealis o realis (refererande) Hon köper ett hus. o futurum Hon kommer att köpa ett hus. o modalt komplement Hon vill köpa ett hus. o modal Hon kanske köper ett hus. o konditional Om hon köper ett hus o subjunktiv konditional Om hon verkligen köpte ett hus o negation (icke-refererande) Hon köpte inte ett hus. o princip: det verkar som att ju troligare det är att en händelse kan komma att ske desto troligare är det att en NP i irrealis kommer att tolkas som refererande

16 grammatisk markering av indefinit referens räkneordet en/ett som referensmarkör o i t.ex. hebreiska (ovan), mandarin, turkiska, och många indoeuropeiska språk o och i hawaiiansk-engelsk kreol: realis (a) refererande i rid wan-buk han läste en bok (>en specifik) (b) *icke-refererande *i rid buk presupposition (a) refererande i hapi i rid wan-buk han är glad att han läste en bok (>en specifik) (b) *icke-refererande *i hapi i rid buk

17 grammatisk markering av indefinit referens (forts.) irrealis (a) refererande i want rid wan-buk han ville läsa en bok (>en specifik) (b) icke-refererande i want rid buk han ville läsa en bok (>ej specifik) negativ (a) *refererande *i no-rid wan-buk (b) icke-refererande i no-rid buk han läste ingen bok (>ej specifik) (c) refererande definit i no-rid di-buk han läste inte boken (>en specifik)

18 grammatisk markering av indefinit referens (forts.) obetonad demonstrativ den här som referensmarkör o realis refererande I met this ˈgirl yesterday, and (>specifik) refererande I met a girl yesterday, and (>specifik) o irrealis refererande I was looking for this ˈgirl yesterday, and (>specifik) opak eller icke-refererande I was looking for a girl yesterday, so (>specifik/ej specifik) o negation *refererande indefinit *I was not looking for this ˈgirl yesterday, so (endast betonad grammatisk) icke-refererande I was not looking for a girl yesterday (>ej specifik)

19 grammatisk markering av indefinit referens (forts.) o predikativ refererande Marvin is this ˈpainter I told you about opak eller icke-refererande Marvin is a painter

20 grammatisk markering av indefinit referens (forts.) i bemba den obetonade demonstrativen grammatikaliserats och uppvisar samma mönster som ovan: o realis refererande a-a-somene ici-tabo 3SG-PRET-lära REF-bok han/hon läste en bok/boken (>specifik) *icke-refererande a-a-somene ci-tabo 3SG-PRET-lära NREF-bok

21 grammatisk markering av indefinit referens (forts.) o irrealis refererande a-a-fwaayile uku-soma ici-tabo 3SG-PRET-vilja INF-läsa REF-bok han/hon ville läsa en bok/boken (>specifik) icke-refererande a-a-fwaayile uku-soma ci-tabo 3SG-PRET-vilja INF-läsa NREF-bok han/hon ville läsa en bok (>ej specifik) o etc

22 grammatisk markering av indefinit referens (forts.) markering av icke-referens o plural tyck förmedla viss irrelevans Han köpte en bok > Han köpte böcker o objektsinkorporering (ute) refererande definit yoghovu-chi uway pakha-ukh-kwa prärievarg-ack DEF.ACK döda-asp-perf han/hon dödade prärievargen refererande indefinit yoghovu-chi pakha-ukh-kwa prärievarg-ack döda-asp-perf han/hon dödade en prärievarg icke-refererande yoghovu-pakha-ukh-kwa prärievarg-döda-asp-perf han/hon dödade (några) prärievargar

23 bestämdhet och anaforisk referens nominala referenter kodas som bestämda/definita när de förutsetts vara identifierbara eller tillgängliga för talaren referenten finns redan i den mentala representationen koppling mellan referent och existerande mental representation hos lyssnaren kallas grounding mentala strukturer för anaforisk grounding : o mental modell för den delade aktuella talsituationen talarksdeltagare, deixis, tid, plats, arbetsminne, fokus av uppmärksamhet o mental modell för permanent generisk-lexikal kunskap universell/generisk, kulturell kunskap o mental modell för aktuell text anafor, egennamn/platsnamn/tidsepoker/etc.

24 bestämdhet och anaforisk referens (forts.) generiska subjekt o Russell m.fl. tog för givet att generiska subjekt var icke-refererande o data från naturliga språk visar att generiska subjekt är typiskt topikala och därför refererande o refererar till typ (genus, art) snarare än individ ( token ) definit sg.: The lion is a dangerous feline. indefinit sg. A lion is a dangerous feline. indefinit pl. Lions are dangerous. kvantifierade indefinita pl.: All/many/some lions are dangerous. o alla ovanstående typer behandlas lika i efterföljande diskurs, med anaforiska pronomen (it, they eller noll): The/a lion is a dangerous feline. It lives in the open veld in Africa, Ø hunts for animals, and sometime Ø attacks people. (All) lions are a dangerous feline. It lives in the open veld in Africa, Ø hunts for animals, and sometime Ø attacks people.

25 bestämdhet och anaforisk referens (forts.) o generiska objekt, däremot, kan endast kodas i två av de fyra formerna som kodar generiska subjekt: definit sg.: He thought about the lion and how majestic it is. *indefinit sg. *He thought about a lion, and how majestic it was. indefinit pl. He thought about lions and how majestic they are. *kvantifierade indefinita pl.: *He thought about all lions and how majestic they are. o spanska: generiska subjekt markeras vanligtvis i bestämd form och kan tolkas som kodning av antingen typ eller individer: me dan miedo los leones mig ge.pl rädsla BEST lejon.pl lejon skrämmer mig / (de här) lejonen skrämmer mig me da miedo el león mig ge.sg rädsla BEST lejon.sg lejon skrämmer mig / (det här) lejonet skrämmer mig *me dan miedo leones mig ge.pl rädsla lejon.pl

26 bestämdhet och anaforisk referens (forts.) o bemba: subjekt, till skillnad från objekt, kan endast markeras som refererande och kan vara antingen refererande definita eller generiska (både i singular och plural): aba-ntu baasuma REF.PL-människa bra/goda.pl (de här) människorna är bra/goda / människor är bra/goda *ba-ntu baasuma EJ-REF.PL-människa bra/god.pl umu-ntu muusuma REF.SG-människa bra/god.sg (den här) människan är bra/god. / människor är bra/goda *mu-ntu muusuma EJ-REF.SG-människa bra/god.sg

27 grammatisk markering av bestämda nominalfraser (forts.) avlägsna demonstrativer ( distal demonstratives ) o den vanligaste grammatikaliseringskällan för definit markering o går från betonad till obetonad o swahili: bibi ˈhuyu den här kvinnan bibi ˈyule den där kvinnan yule ˈbibi kvinnan (yule obetonat) o ute: in mamach den här kvinnan ma mamach den där kvinnan (inom synhåll) u mamach den där kvinnan (utom synhåll) mamach u kvinnan

28 grammatisk markering av bestämda nominalfraser (forts.) substantivklassificerare o jacaltec: nók djur no7 nók djuret ( djur > animat) no7 wácax kon ch én sten ch en ch én stenen ( sten > litet runt föremål) ch en óme örhänget

29 grammatisk markering av bestämda nominalfraser (forts.) bestämdhet-ackusativmarkörer o många språk har speciella ackusativmarkörer som endast kodar definita direkta objekt, t.ex. hebreiska: icke-refererande indefinit kaniti sefer köpte.1sg bok jag köpte en bok refererande indefinit kaniti sham sefer-xad köpte.1sg där book-en jag köpte en bok där definit kaniti et-ha-sefer köpte.1sg ACK-BEST-bok jag köpte boken

30 grammatisk markering av bestämda nominalfraser (forts.) o i andra språk kodar markören både ackusativ och bestämdhet, t.ex. turkiska: icke-refererande indefinit adam elma al-di man äpple köpa-pret mannen köpte (några) äpplen refererande indefinit adam bir-elma al-di man en-äpple köpa-pret mannen köpte ett äpple definit adam elma-yi al-di man äpple-best.ack köpte-pret mannen köpte äpplet

31 grammatisk markering av bestämda nominalfraser (forts.) direkt objekt och dativväxling o dativobjekt i ditransitiva satser är nästan alltid mer topikala än patienten vilket leder till att de ofta markeras som direkta objekt (dativväxling) o eftersom topikala objekt för det mesta redan är introducerade i diskursen tenderar dessa vara definita och anaforiska o i engelska märks detta genom att patient-do kan vara antingen definita eller indefinita medan dativ-do måste (?) vara definita: She gave a book to the/a boy She gave the book to the/a boy She gave the boy a/the book *She gave a boy the book? She gave a boy a book

32 grammatisk markering av bestämda nominalfraser (forts.) topikalisering och bestämdhet (s. 472) o det finns en stark korrelation mellan topikaliseringskonstruktioner och både anafora och bestämdhet o t.ex. vänsterdislokering fungerar för bestämda och generiska NP men inte för obestämda: På tal om vargen, så dödade vi den inte. På tal om vargar, så dödar vi dem inte. *På tal om en varg, så dödade vi den inte.

33 grammatisk markering av bestämda nominalfraser (forts.) bestämdhet, referens och grammatiska relationer/semantiska roller (s 473) subjekt/agent tenderar att vara REF & BEST objekt/patient tenderar att vara REF; BEST eller OBEST dativ/benefaktiv tenderar att vara REF & BEST associativ tenderar att vara REF & BEST lokativ tenderar att vara REF & BEST tid tenderar att vara REF & BEST instrument & sätt tenderar att vara ICKE-REF & OBEST o subjekt, dativ/benefaktiv och associativ är mestadels bestämda p.g.a. sin topikalitet och/eller mänsklighet o lokativ och temporala roller är mestadels bestämda p.g.a. att de oftast utgör en ram för texten och introduceras innan deltagarna o instrument och sätt är mestadels obestämda p.g.a. att de sällan är topikala och är icke-refererande o endast objekt/patient är oförutsägbar detta leder bl.a. till att bestämdhet för objekt/patient inte markeras eller markeras mindre frekvent i många språk

34 grammatisk markering av bestämda nominalfraser (forts.) o markörer för bestämd och obestämd grammatikaliseras i första hand för topikala element (< demonstrativer för bestämd och en/ett, denna eller klassificerare för obestämd) detta tillsammans med den högfrekventa kopplingen mellan lokativ och tid med REF & BEST och instrument och sätt med ICKE-REF & OBEST leder till att dessa ofta saknar markörer för bestämdhet både lokativ/tid och instrument/sätt har låg topikalitet

35 Topik och topikalitet o termen topik/topikalitet används på flera olika sätt, bl.a.: 1. satstopik det satsen/proposition handlar om (Lambrecht 1997, 2000; Van Valin 2005) 2. diskurstopik det diskursen handlar om 3. topikalitet är en gradvis egenskap de flesta nominala referenter (NP:er) är topikala i större eller mindre utsträckning (Givón) o termen topikalisering används oftast för den formella, syntaktiska markeringsstrategin

36 Topik och topikalitet (forts.) o funktionella aspekter o topikalitet = återkommande referent o referentidentifikation o kataforisk tematisk vikt o gammal (eller given ) information

37 Topik och topikalitet (forts.) o konstruktioner o topikkodningsmorfologi - viktiga referenter (med stor kataforisk tematisk vikt) kan introduceras med speciella markörer (ex. engelska): one One Creole lady came in and wanted to buy fish demonstrativer This lady came in kontra A lady came in o dislokering Mary I never saw (fontat) Mary, I never saw her (vänsterdislokering) I never saw her, Mary (högerdislokering)

38 Topik och topikalitet (forts.) o DO-promotion He gave the book to Mary > He gave Mary the book o raising (till objekt eller subjekt) Maria såg Johan Maria såg att Johan åkte Maria såg Johan åka Johan sågs åka

39 Fokus fokus är oftast associerad med konceptet ny information (kontra given/gammal ) o ny information kan definieras som information som talaren genom ett yttrande förmodar att han introducerar i lyssnarens medvetande (Chafe 1976) o given information (~topik) kan likaledes definieras som information som talaren förmodar finns i lyssnarens medvetande vid tidpunkten för ett yttrande (Chafe 1976)

40 Fokus (forts.) o Halliday (1967) definierar informationsfokus ( information focus ) som en sorts emfas, varvid talaren markeras den del av ett meddelande (kan vara hela meddelandet) som han/hon vill ska tolkas som informativt. Det som är i fokus är ny information; inte i innebörden att det inte kan ha nämnts tidigare, vilken den i och för sig oftast inte har, utan att talaren presenterar informationen som inte möjlig att känna till utifrån det som yttrats tidigare i diskursen

41 Fokus (forts.) o ett exempel på ny information: A: [Vad gjorde ni igår?] B: Vi GICK PÅ BIO. o men i följande exempel är, faktisk, den fokala informationen i B:s svar given/gammal information: A: [Var gick ni igår, till restaurangen eller bion?] B: Vi gick till RESTAURANGEN. o Lambrecht (1994) använder termerna oförutsägbara och icke utvinningsbara (från tidigare i diskursen)

42 Typer av fokus (Van Valin 2005, etc.) predikatsfokus vanligen omarkerad subjektet är topik och (hela eller del av) resterande delen av satsen är fokus ex: A: Hur är det med din bil? B: Den HAR GÅTT SÖNDER.

43 Typer av fokus (forts.) satsfokus vanligen en markerad konstruktion hela satsen (utom eventuella topikala icke-subjektsargument) är fokus ex. A: Hur är läget? B: MIN BIL HAR GÅTT SÖNDER.

44 Typer av fokus (forts.) konstituentfokus ( narrow focus ) en enskild konstituent eller del av konstituent är fokus ex. A: Jag hörde att din bil gick sönder? B: Nej, det var min MOTORSCYKEL som gick sönder.

45 fokusmarkering prosodisk markering (intonation, accent, ton) ex. Lena ringde IGÅR (inte i torsdags) LENA ringde igår (inte Karin) Lena RINGDE igår (hon skrev inte) ordföljd ex. i turkana är grundordföljden VSO men en NP kan markeras som fokus genom att inta en position innan verbet (SVO/OVS)

46 fokusmarkering (forts.) verbmarkör ex. ejagham (Watters 2000) (a) à-nâm bì-yù 2SG.PERF-köpa C8-jams hon köpte jams (b) à-nàm-é jěn 3SG.PERF-köpa-FOK vad vad köpte hon? (c) à-nàm-é bì-yù 3SG.PERF-köpa-FOK C8-jams hon köpte jams

47 fokusmarkering (forts.) speciella fokuspartiklar/-ord ex. anghem (Watters 2000) (a) fú ki mɔ nyìŋ á kì -bé råtta BEST PRET springa på C7-gård råttan sprang på gården (b) fú ki mɔ nyìŋ nô á kì -bé råtta BEST PRET springa FOK på C7-gård råttan sprang på gården (den gick inte)

48 fokusmarkering (forts.) speciella fokuskonstruktioner o kluvna satser ex. Det var LENA som ringde (inte Karin) Det var IGÅR som hon ringde (inte i torsdags) o pseudoklyvning ex. Den som ringde var LENA o vänsterdislokering ex. LENA, HON ringde igår (och Karin, hon ringde i torsdags)

49 räckvidd hos fokus i typfallet är inte hela satsen i fokus utan endast en fras eller annan del t.ex.: o adjektiv Jag vill ha en GRÖN bil. o räkneord Jag vill ha TVÅ bilar. o predikat eller del av predikat: Jag MÅLADE inte rummet, jag målade OM rummet.

50 Preferred Argument Structure Bakgrund: om grammatik kontra diskurs: sådant som ej passat in under termen grammatik har traditionellt förpassats till områden som: o lexikon o den sociala sfären o psykolingvistisk processning o pragmatik o och kanske framförallt diskurs grammatik och diskurs samverkar och påverkar varandra fundamentalt på alla nivåer varken grammatik eller diskurs kan studeras eller förklaras utan referens till den andra

51 Preferred Argument Structure (forts.) Tre grundläggande antaganden: 1. talare utnyttjar tillgängliga grammatiska strukturer för att realisera sina (språkliga) syften 2. diskursen omfattar återkommande mönster utöver de som är givna av grammatiken, alltså: systematiska, men olika, mönster återfinns i både diskurs och grammatik 3. grammatisk struktur tenderar att utvecklas efter mönster etablerade diskursen, dvs. grammatiken kodar bäst det som talare utför oftast har högst sannolikhet att grammatikaliseras

52 Preferred Argument Structure (forts.) Återkommande mönster i typologiskt perspektiv: eftersom vi finner återkommande grammatiska mönster bland obesläktade språk, som uppkommit ur olika historiska språkförändringar, är det troligt att vi kommer att finna mönster bland diskursfunktioner bland olika språk som liknar varandra Du Bois ex.: Preferred Argument Structure o Preferred Argument Structure = en preferens, i spontant tal, för vissa syntaktiska konstruktioner: fulla lexikala NP:er tenderar att förkomma i subjektsposition i intransitiva satser och i objektsposition i transitiva satser talare tenderar att undvika lexikala NP:er i subjektsposition i transitiva satser sammanfaller således med ny information i pragmatiken o Preferred Argument Structure är ingen kategorisk regel men är mycket utbredd i spontant tal i alla undersökta språk

53 Preferred Argument Structure (forts.) argumentstruktur: traditionellt: verbens argumentstruktur specificerar hur många nominalfraser som kan användas kognitivt: argumentstrukturen är endast en struktur för de förväntningar som triggas av verben (varje enskild användning av ett visst verb ökar sannolikheten för vilken uppsättning nominala roller som kan förekomma) intresset är för kärnargumenten (core arguments) inom intonationsenheterna kärnargumenten är de mest centrala, mest grammatikaliserade agrumenten snarare obligatoriska än valfria

54 Preferred Argument Structure (forts.) referentiell form: o traditionellt: valet av lexikal eller pronominell NP ligger utanför grammatiken valet är fritt o enl. diskurspragmatiska faktorer är dock valet inte helt fritt, ex: JOANNE: His tail is curved like that. Does it always get curved like that? eller PETE: Without even telling Harold? HAROLD: Without telling me? o talare är i diskursen noga med att hålla ordning på redan introducerade referenter och de som introduceras för första gången, detta styr till viss del valet av lexikal/pronominell NP

55 Preferred Argument Structure (forts.) o i Preferred Argument Structure: diskurspragmatiska faktorer samverkar med syntaktisk struktur argumentstrukturen hos ett verb påverkar sannolikheten för förekomsten av lexikala NP Du Bois föreslår att den grammatiska strukturen i en sats bidrar med en sorts arkitektonisk ramverk för kognitiva uppgifter kognitivt krävande uppgifter, som att introducera nya referenter, är förvissade till bestämda grammatiska omgivningar, medan icke krävande kognitiva uppgiften är grammatiskt fria

56 Preferred Argument Structure (forts.) intransitiva satser o S kan vara lexikal eller pronominell transitiva satser o preferens för max en lexikal NP o A är pronominell o O är lexikal ditransitiva satser o samma mönster som transitiva satser o A och I är pronominella o O är lexikal

57 Preferred Argument Structure (forts.) Tabell 1: Antal satser/intonationenheter med 0, 1 och 2 lexikala NP Kvantitet Totalt Språk n % n % n % n % hebreiska 261 (50) 252 (48) 9 (2) 522 (100) sakapultek 211 (46) 240 (53) 5 (1) 456 (100) papago 430 (57) 307 (40) 22 (3) 759 (100) engelska 252 (47) 241 (45) 39 (7) 535 (100) gooniyandi (62) (35) 114 (3) (100)

58 Preferred Argument Structure (forts.) Tabell 2: Syntaktisk roll hos lexikala NP Roll A S O Totalt Språk n % n % n % n % hebreiska 18 (8) 103 (44) 111 (48) 232 (100) sakapultek 11 (5) 126 (58) 81 (37) 218 (100) papago 37 (10) 169 (47) 152 (42) 358 (100) engelska 21 (8) 90 (35) 146 (57) 257 (100) spanska 35 (6) 215 (36) 341 (58) 591 (100) franska 32 (5) 290 (45) 324 (50) 646 (100) br. portugisiska (8) (39) (53) (100) japanska 48 (7) 320 (48) 293 (44) 661 (100)

59 Preferred Argument Structure (forts.) Referentiell pragmatik referentiell pragmatik syftar på pragmatiska faktorer som influerar val av form, struktur, roll m.m., t.ex. pragmatisk markering av ny information introducerad information refereras till senare främst med hjälp av pronomen detta speglar talarens antaganden om den kognitiva ansträngning som krävs av lyssnaren för att frammana referenten

60 Preferred Argument Structure (forts.) Tabell 3: Antal satser/intonationenheter med 0, 1 och 2 lexikala NP med ny information Kvantitet Totalt Språk n % n % n % n % sakapultek 336 (73) 122 (27) 0 (0) 458 (100) engelska 463 (87) 72 (13) 0 (0) 535 (100) Tabell 4: Syntaktisk roll hos kärnargument med ny information Roll A S O Totalt Språk n % n % n % n % hebreiska 6 (6) 40 (43) 47 (51) 93 (100) sakapultek 6 (6) 58 (55) 42 (40) 106 (100) engelska 0 (0) 15 (21) 57 (79) 72 (100) spanska 2 (1) 56 (28) 142 (71) 200 (100) franska 0 (0) 75 (34) 143 (66) 218 (100)

61 Preferred Argument Structure (forts.) Preferred Argument Structure har två parallella dimensioner, en grammatisk och en pragmatisk Tabell 5: Begränsningar för Preferred Agrument Structure grammatik pragmatik kvantitet undvik men än ett lexikalt kärnargument undvik mer än ett nytt kärnargument roll undvik lexikala A undvik nya A satsens syntaktiska struktur påverkar direkt den kognitiva processningen av lexikal information

62 Preferred Argument Structure (forts.) KOGNITIV KOSTNAD diskursmönstren handlar inte i första hand om nominalfraser eller ny information utan om kognitiv kostnad (cognitive cost) ett systematiskt utnyttjande av syntaktiska strukturer som ett ramverk för att organisera och bearbeta kognitiv kostnad vid talproduktion och talförståelse generellt sett är nya referenter kostsamma och tillgängliga referenter billiga (även annat är kostsamt, t.ex. relativsatser, som följer samma mönster som Preferred Argument Structure, och förekommer alltså huvudsakligen i S- eller O-rollerna men inte i A-rollen) talare vet var i satsen de ska placera den kostsamma nya informationen och lyssnare vet var de kan förväntas stöta på den