FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson"

Per-Olof Henriksson
för 5 år sedan
Visningar:

1 FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson

2 Att lära Distinktionen mellan talarmening och språklig mening Paul Grice analys av talarmening och språklig mening M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 2 / 16

3 mena verb. -menade -menat pres. -menar Jag menade inte att ta sönder koppen! Jag avsedde inte att ta sönder koppen! Jag har länge menat att orange är den fulaste färgen. Jag har länge hävdat att orange är den fulaste färgen. Vad menade Amelia Earhart med att säga att det svåraste är beslutet att handla, resten är bara uthållighet?? M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 3 / 16

4 mening substantiv. -en -ar Vad är meningen med livet? Vad är syftet med livet? Det var inte meningen att slå sönder koppen. Det var inte min avsikt att slå sönder koppen. Enligt min mening borde man titta på elevernas behov, inte deras betyg. Min åsikt är att man borde titta på elevernas behov, inte deras betyg. En mening innehåller vanligen fler än ett ord. En sats innehåller vanligen fler än ett ord. Uttrycken galt och gris av hankön har samma mening.? M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 4 / 16

5 betyda verb. -betydde -betytt pres. -betyder Hennes texter har betytt mycket för hur jag tänker om kunskap. Hennes texter har påverkat hur jag tänker om kunskap mycket. Har vår tid tillsammans inte betytt någonting för dig? Har du inte värdesatt vår tid tillsammans alls? galt och gris av hankön betyder samma sak.? galt betyder gris av hankön.? M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 16

6 betydelse substantiv. -n -r Hennes teori har haft stor betydelse för hur vi ser på kunskap idag. Hennes teori har haft stort inflytande på hur vi ser på kunskap idag Vad har det för betydelse att jag aldrig kan komma tillbaka? Vad har det för (relevanta) konsekvenser att jag aldrig kan komma tillbaka? Uttrycken galt och gris av hankön har samma betydelse.? M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 6 / 16

7 Två Sorters Mening Framförallt två sorters konstruktioner motsätter sig enkel analys. 1) x menar att y. - Vad menade Earhart med att säga att det svåraste är beslutet att handla, resten är bara uthållighet? - Earhart menade att mental omställning är svårare än fysisk ansträngning. I den här sortens konstruktioner är x alltid en person. Vi kallar den här sortens mening för talarmening. 2) x betyder y. - galt betyder gris av hankön. I den andra sortens konstruktioner är x typiskt sett ett språkligt uttryck (t.ex. ett ord eller en sats). Vi kallar den här sortens mening för språklig mening. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 7 / 16

8 Två Sorters Mening Påståenden om språklig mening kan fångas i termer av både betyda, betydelse och mening. galt betyder gris av hankön. galt och gris av hankön har samma betydelse. galt och gris av hankön har samma mening. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 8 / 16

9 Två Sorters Mening Påståenden om talarmening kan inte enkelt översättas i termer av betyda, betydelse eller mening. Earhart menar att mental omställning är svårare än fysisk ansträngning. Earhart betyder att mental omställning är svårare än fysisk ansträngning. Genom att säga att det svåraste är beslutet att handla, resten är bara uthållighet menade Earhart att mental omställning är svårare än fysisk ansträngning. det svåraste är beslutet att handla, resten är bara uthållighet betyder mental omställning är svårare än fysisk ansträngning. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 9 / 16

-... -HD: Det visar att det finns 364 dagar när du kan få inte-födelsedagspresenter men bara en när du kan få födelsedagspresenter. Det där är ära. - A: Jag vet inte vad du menar med ära.

10 -... -HD: Det visar att det finns 364 dagar när du kan få inte-födelsedagspresenter men bara en när du kan få födelsedagspresenter. Det där är ära. - A: Jag vet inte vad du menar med ära. - HD: Klart att du inte gör det - förrän jag berättar för dig. Jag menade det där är ett fint bindande argument. - A: Men ära betyder inte ett fint bindande argument. - HD: När jag använder ett ord... betyder det precis vad jag väljer att det ska betyda - varken mer eller mindre. - A:Frågan är... om du kan få ord att betyda så många saker (Carroll, 1872, s.186). M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 10 / 16 Två Sorters Mening Talarmening är under den enskilda talarens kontroll. Den språkliga meningen är inte det.

11 Angelägna filosofiska frågor Vad är då talarmening och språklig mening? Är de två helt oberoende sorters entiteter? Hur passar de in i världen? M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 11 / 16

Paul Grice Grice (1957) ger en analys av talarmening i termer av mentala tillstånd hos talaren (dennes avsikter) och analyserar sedan (mycket skissartat) språklig mening i termer

12 Paul Grice Grice (1957) ger en analys av talarmening i termer av mentala tillstånd hos talaren (dennes avsikter) och analyserar sedan (mycket skissartat) språklig mening i termer av talarmening. Senare (i synnerhet i några av hans William James-föreläsningar från ) har han utvecklat båda analyserna. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 12 / 16

13 En analys av talarmening (Grice 1957) Givet en talare T, en lyssnare L och en proposition p, T menar (genom att yttra x) att p omm 1) T har för avsikt att få en lyssnare L att tro att p. 2) T har för avsikt att L skall förstå att 1). 3) T har för avsikt att L skall börja tro att p delvis på basis av att L förstår 1). M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 13 / 16

14 Grice analys av talarmening (formaliserad) För att tydligare se strukturen på Grice analys kan den formaliseras. Detta kan rimligen göras med hjälp av tre stycken predikat (Kemmerling 2013): i) A x (y) En person x har för avsikt att orsaka att y ii) B x (p) En person x tror att p iii) S x (y, p) y ett skäl för en person x att tro att p i) T talarmenar att p omm 1) A T (B L (p)). 2) A T (B L (A T (B L (p)))). 3) A T (S L [A T (B L (p)), B L (p)]). M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 14 / 16

15 En analys av språklig mening (Grice 1957) x means NN (timeless) that so-and-so might at first shot be equated with some statement or disjunction of statements about what people (vague) intend...to effect by x Givet en sats s och en proposition p, ii) s betyder att p omm 1) Talare talarmenar p när de yttrar s. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 15 / 16

16 Lästips Saul, J. (2002) Speaker Meaning, What is Said, and What is Implicated. N ous 36(2) Saul kopplar på ett tydligt sätt ihop Grice diskussion om mening med hans diskussion om antydningar (i Logic and Conversation ) och visar att det inom hans teori går att mena saker som varken sägs eller antyds och att antyda saker som inte menas. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 16 / 16

Relevanta dokument

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson mening subst. -en -ar Vad är meningen med livet? Vad är syftet med livet? Det var inte meningen att slå sönder koppen. Det var inte min avsikt att slå