FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

Transkript

1 FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning II Martin Jönsson

2 Att lära Distinktionen mellan att säga och implikera ( antyda) Paul Grice analys av att säga och implikera M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 2 / 10

3 Grice fyra begrepp Grice (1967) använder sig av fyra centrala begrepp: 1. Vad som sägs 2. Konventionell Implikatur = 3. Partikulär Konversationell 4. Generell M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 3 / 10

4 Vad som sägs Grice beskrivning av vad som sägs i Logic and Conversation är kort och informell trots att den är essentiell för att förstå hans implikaturbegrepp. In the sense in which I am using the word say I intend what someone has said to be closely related to the conventional meaning of...the sentence...he has uttered. Suppose someone to have uttered the sentence He is in the grip of a vice...one would know that he had said about some particular male person... x that at the time of the utterance... either (1) x was unable to rid himself of a certain kind of bad character trait or (2) some part of x s person was caught in a certain kind of tool...but for a full identification of what the speaker had said, one would need to know (a) the identity of x, (b) the time of utterance, and (c) the meaning, on the particular occasion of utterance, of the phrase in the grip of a vice [a decision between (l) and (2)]. Grice (1975 [1967], föreläsning 2, s.25) Grice återkommer dock till begreppet senare i den föreläsningsserie där Logic and Conversation är andra delen: Givet en talare T och en proposition p, T sa att p omm T gjorde något x 1) genom vilket T talarmenade att p. 2) som är en instans av en typ S som i något språk betyder (språkligt) p. Grice (1967, föreläsning 5, s. 88) M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 4 / 10

5 Konventionell Implikatur Grice tänker sig att det som sägs med en sats ligger väldigt nära satsens språkliga mening, förutom det han kallar konventionell implikatur. Den konventionella implikaturen tillhör satsens mening men ingår inte i vad som sägs, eller i satsens sanningsvillkor. - Anta att T säger s: Jessa är fattig men ärlig. - T förmedlar då någonting i stil med: q : Fattiga personer är i allmänhet inte ärliga. - T säger uppenbarligen inte q, och q behöver inte vara sann för att s skall vara sann. - Enligt Grice är q en konventionell implikatur. Karakteristiskt för dessa är att de... - inte går att förneka (are not cancelable); T är genom sitt yttrande oåterkalleligt förbunden till q. - går att koppla loss (are detachable); Om S säger att Jessa är fattig och ärlig så har S och T sagt samma sak men S har inte implikerat q. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 5 / 10

6 Konversationell Implikatur De konventionella implikaturerna skiljer Grice från de konversationella implikaturerna, antydningar som generas med hjälp av en uppsättning dolda konversationsmaximer (därav dessa implikaturers namn) som Grice tänker sig styr våra vardagliga samtal. Sammarbetsprincipen: Utforma ditt konversationella bidrag så att det passar konversationens mål eller syfte. 1) Kvantitetsmaximen. - Var lagom informativ! 2) Kvalitetsmaximen. - Säg bara sanna, rättfärdigade satser! 3) Relevansmaximen. - Var relevant! 4) Manérmaximen. - Utryck dig tydligt och strukturerat! M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 6 / 10

7 Konversationell Implikatur Givet en talare T, en lyssnare L och två propositioner p, q Om T sagt att p, så implikerar T konversationellt q till L om 1) L tror att T följer konversationsmaximerna innan T sagt att p. 2) L måste anta q för att kunna fortsätta tro att T följer konversationsmaximerna när T sagt att p. 3) T tror att L kan räkna ut att q måsta antas för att L skall kunna bibehålla sin trosföreställning att T följer konversationsmaximerna. - Grice ger (en lite oklarare version av) denna analys i sin text, men hans exempel avslöjar att q (det som implikeras) kan spela åtminstone tre olika roller: i) Att undvika ett skenbart maximbrott, ii) Att förklara ett faktiskt maximbrott, och iii) Att kompensera för ett faktiskt maximbrott. Så 2) och 3) borde förändras i enlighet med detta. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 7 / 10

8 Partikulär och Generell Konversationell Implikatur Partikulär Konversationell Implikatur: L står vid sin bensinlösa bil med tanklocket i handen. T kommer förbi och säger Det finns en bensinmack runt hörnet. - T implikerar partikulärt att bensinmacken är öppen. Generell Konversationell Implikatur: Ett hus rasade i natt. - Yttranden av den här satsen implikerar generellt (/har vanligen implikaturen) att någon annans hus än talarens rasade i natt. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 8 / 10

9 En Tabell Säg att T har yttrat s och därmed sagt att p och vidare förmedlat q. Vilken sorts implikatur är q? PKI GKI KI Kan T förneka q? Ja Ja Nej Är det omöjligt att säga p utan att förmedla q? Ja* Ja* Nej Genereras q med Konversationella Maximer? Ja Ja Nej Går p - q kopplingen att ersätta med ett resonemang? Ja Ja Nej Förmedlar yttranden av s i allmänhet q? Nej Ja Ja *Om inte implikaturen är kopplad till Manérmaximen M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 9 / 10

10 Fördjupning Carston, Robyn. (2002) Relevance Theory and the Saying/Implicating Distinction. UCL Working Papers in Linguistics Carston förespråkar en relevansteoretisk syn på mening och implikatur. Enligt henne bestäms både vad som sägs och vad som impliceras av pragmatiska processer. Vidare tänker hon sig att de här processerna har ett kognitivt snarare än ett konventionellt ursprung. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 10 / 10