Föreläsning 3 Sis ht Ellen Breitholtz, institutionen för lingvistik, göteborgs universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 3 Sis ht Ellen Breitholtz, institutionen för lingvistik, göteborgs universitet"

Transkript

1 Föreläsning 3 Sis ht 2007 Ellen Breitholtz, institutionen för lingvistik, göteborgs universitet

2 Vilda barn Är språk medfött eller inlärt? Vilket språk pratar en människa som levt isolerad från andra människor? Finns det ett naturligt språk, och är vissa språk i så fall mer naturliga än andra?

3 Intresse för ursprungligt språk genom historien Filosofen och författaren Rousseau ( ) och hans teori om den naturliga människan var viktiga motiv under romantiken Intresset för människans ursprung (parat med en uppfattning att det primitiva och vilda var eftersträvansvärt), motiverade vetenskapsmän och författare under slutet av början av talet att intressera sig för mänsklighetens ursprungliga språk, och vad som händer med ett barn som levt som en vilde, isolerad från människor.

4 Björnpojkar och vargflickor Carl von Linné rapporterar flera fall där barn uppfostrats av djur, bla en vargpojke i Tyskland på 1300-talet, en björnpojke i 1600-talets Litauen och en Irländsk fårpojke från ungefär samma tid. Huruvida dessa rapporter är sanna eller inte är svårt att avgöra talet var ju länge sedan redan på 1700-talet! Men, det finns även senare fall, tex två flickor i Indien på 1940-talet som sägs ha uppfostrats av vargar. Det finns även flera exempel på barn som växt upp isolerade från andra människor. Även många av dessa fall är dock, liksom i fallen med de vilda barnen, dåligt dokumenterade. Det finns dock ett antal fall som vi vet mer om:

5 Victor I Frankrike år 1800 hittades en pojke i skogen av jägare. Han verkade vara i årsåldern och hade bara på sig resterna av en skjorta. Hans utseende stämde bra överens med romantikens föreställning om vilden, som vid den här tiden var högaktuell. Han kunde inte använda mänskligt språk, de enda ljud han yttrade var djurliknande grymtningar. Sicard, föreståndare för ett institut för döv-stumma hörde talas om pojken och fick vårdnaden om honom. Sicard hade en teori om att många av de metoder som han framgångsrikt använt för att få döva barn att kommunicera, skulle kunna fungera också i fråga om den vilde pojken. Dessvärre grusades snart Sicards förhoppningar - pojken gjorde inga framsteg och Sicard gav upp.

6 Itard En eldsjäl vid namn Itard tog över den vilde pojken. Han gick annorlunda tillväga än vad Sicard gjort Till att börja med gav han pojken ett namn: Victor. Itard började jobba med Victors socialisering genom lekar och andra aktiviteter Victor började snart engagera sig i världen omkring honom, han började klä sig själv, bada, äta med bestick och uttryckte känslor och önskningar genom vad Itard kallade handlingsspråk d v s rörelser. Victor lärde sig dock inte språk i den utsträckning Itard hoppats, han använde endast några få ord, och det var oklart om han kunde använda dem utan kontextuella ledtrådar.

7 Victor lär sig skriftspråk Efter mycket arbete lyckades Itard tillslut få Victor att lära sig en hel del ord kopplade till specifika begrepp - genom skrivna kort med orden på. Victor använde först dessa kort för att själv kommunicera med omgivningen, och övergick såsmåningom till att själv skriva orden. Orden Victor lärde sig var, förutom konkreta ting som bok, handlingsverb som äta, dricka och kasta även stor och liten, varm och kall, som ju är relativa begrepp och därför kräver att man kan jämföra.

8 Tal igen Skriftspråk ansågs inte likställt med tal vid den här tiden, och Itard var därför missnöjd med Victors oförmåga att tala. Ytterligare försök gjordes alltså, men utan framgång. Victor förblev stum resten av sitt liv. Varför? Är det omöjligt att lära sig tala vid en viss ålder eller hade Victor någon medfödd eller senare skada som hindrade honom från att lära sig tala?

9 Genie Genie hittades i 70-talets LA. Hon var 13 år gammal och hade hållits inlåst under fruktansvärda förhållanden sedan hon var 20 månader Hon hade aldrig träffat andra människor än sina föräldrar. Den enda interaktionen hon upplevde var när pappan gav henne mat och när han slog henne med en käpp. Mamman hade varit alltför förtryckt av pappan för att våga hjälpa Genie. Tillslut hade hon dock lyckats fly och tagit dottern med sig. Genie började snart använda ord för att beteckna en mängd begrepp, men höll sig länge till enordsyttranden. Hon föreföll inte heller ha något begrepp om grammatiska strukturer.

10 Genies utveckling Under sina fem första år av frihet togs hon väl om hand av en fosterfamilj, och hennes språk utvecklades från enordsstadiet till telegrafstadiet. Denna förändring sker ju vanligen i 1-2årsåldern, för Genie kom den vid 14. Genie utvecklades socialt, deltog i aktiviteter och använde språk både för att be om saker, svara på frågor och berätta saker. Hennes grammatik förbättrades inte nämnvärt, men hon kunde ändå uttrycka komplexa skeenden. I början är ju barnets förmåga att förstå språk mycket större än förmågan att själv producera språk. Denna skillnad minskar normalt med tiden, men i Genies fortsatte den att vara relativt stor. Trots mycket träning, omsorg och uppmärksamhet lyckades Genie, liksom Victor, aldrig utveckla ett normalt mänskligt språk.

11 Isabelle Isabelle hade levt de första 6,5 åren av sitt liv med en mor som var stum sedan en olycka tidigt i barndomen. Modern hade aldrig utvecklat något språk, och levde, sedan hon vid 22 års ålder födde Isabelle, instängd i ett rum utan andra mänskliga kontakter än sitt barn. Modern lyckades dock fly och Isabelle omhändertogs av myndigheterna. Isabelle kommunicerade endast med primitiva gester, och fastän hon verkade förstå att ord var symboler som motsvarade vissa begrepp var prognosen för hennes språkliga utveckling negativ. Hon gjorde dock stora framsteg och bara 2-3 månader efter att hon omhändertagits kunde Isabelle producera fullständiga meningar. Efter 20 månader yttrade hon komplexa meningar som What did Miss Mason say when you told her I cleaned my classroom.

12 Chelsea Chelsea hade felaktigt diagnostiserats som mentalt utvecklingsstörd istället för hörselskadad, och hade därför inte exponerats för språk. När hon var 32 år gammal upptäcktes hennes hörselskada och hon fick hjälpmedel så att hon kunde uppfatta ljud näst intill normalt. Hon utvecklade ett relativt stort vokabulär och lärde sig använda språk i olika funktioner i samvaron med andra. Hennes syntaktiska förmåga utvecklades dock aldrig särskilt långt, hon producerade yttranden som The boat sits water on och banana the eat.

13 Helen Keller Född på 1880-talet, blev blind och döv vid en olycka vid 19 månaders ålder. När Helen var sju anställdes en kvinna som själv var synskadad för att lära flickan språk....och det lyckades! Först lärde Helen sig kommunicera genom att beröring (man skrev ord i hennes handflata), senare lärde hon sig till och med att tala genom att känna på sina egna och andras talorgan. Såsmåningom lärde Helen sig även att läsa och skriva Braille (blindskrift), tog examen vid universitetet med goda resultat och arbetade resten av sitt liv som föreläsare och författare.

14 Slutsatser Helen och Isabelle lärde sig språk helt och hållet, Victor, Genie och Chelsea gjorde det inte - Varför? De var relativt unga när språkträningen inleddes. Detta påverkar ganska säkert åtminstone talförmågan (Isabelle lärde sig tala normalt och Helen var döv, men lärde sig trots det att tala, fast inte helt normalt). Ett argument för det är att Victor lärde sig skriva bättre än tala. Helen och Isabelle fick kärlek och omsorg av familj respektive mor - Victor levde mer eller mindre ensam i vildmarken och Genie blev brutalt plågad och misshandlad.

15 Kritisk ålder Finns det en kritisk ålder efter vilken det inte längre går att lära sig ett första språk? Jämförelsen mellan Helen & Isabelle å ena sidan och Victor, Genie och Chelsea å andra sidan, indikerar att de sistnämnda var för gamla för att fullt ut lära sig språk. P g a osäkerhet i en mängd frågor är detta dock svårt att säga med säkerhet. Mer säkert är det dock att det ÄR möjligt att lära sig språk fullständigt vid 7 års ålder, annars hade inte Helen och Isabelle klarat det.

16 Djur och språkinlärning Kan djur lära sig tala? Använda språk överhuvud taget? Kan man säga att en hund som lyder kommandot sitt! kan språk?

17 Gua & Viki Ett forskarpar uppfostrade chimpansen Gua tillsammans med sin son, i tron att apan skulle lära sig språk av sig själv liksom ett människobarn om det bara utsattes för samma stimuli. I fallet Viki uppfostrade ett par apan som man uppfostrar ett litet barn, men gav henne dessutom aktiv språk- och uttalsträning. Gua visade bättre resultat än Viki. Varför? Gua hade ett mänskligt syskon Vikis föräldrar fokuserade för mycket på talproduktion och för lite på talförståelse.

18 Washoe På 60-talet hade man börjat misstänka att apornas talorgan helt enkelt inte var sådana att de kunde producera tal i någon större utsträckning. Försök gjordes därför att lära apor teckenspråk. Washoe lärde sig ca 130 ord och kunde använda dem i 2- och 3- ordsyttranden. Trots många års träning kom hon aldrig förbi nivån hos ett 2-3-årigt barn. Washoe flyttades efter flera år till ett forskningsreservat där aporna fick leva tillsammans men fortfarande fick viss träning, tex i att använda redskap. Föreståndarna för centret hävdar att de sett exempel på trepartssamtal mellan chimpanser, och att de apor som lärt sig tecken av människor sedan lär ut dem till yngre apor.

19 Nim Chimpsky Terrace, empirist, ville bevisa att Noam Chomsky har fel - Djur kan visst lära sig språk! Nim kunde inte lära sig syntax, d v s en specifik ordordning där olika positioner betydde olika funktioner i satsen (subjekt, objekt etc.) Terrace förklarade detta med att en chimpans behov kan uppfyllas genom enordsyttranden, och därför behöver de aldrig tillägna sig syntax. Detta motsägs dock av barns språkutveckling - de flesta av ett litet barns behov skulle också kunna förstås och uppfyllas genom enordsyttranden, ändå övergår barn relativt tidigt till flerordsyttranden! Nim blev omhändertagen och fick ömhet och omtanke, men han fick sin träning i en klinisk miljö och utan verksamhetsanknytning.

20 Gorillan Koko Framgångarna med Koko var större än tidigare, b l a skapade hon nya ord av sådana hon redan kunde, på ett semantiskt logiskt sätt. Exempel på ord som Koko hittade på är vit tiger för Zebra, ögonhatt för mask och fingerarmband för ring. Koko rapporteras även ha använt språk för att skämta, ljuga och berätta om saker som hänt i förfluten tid - något som bara människor troddes kunna. Trots att Koko vid 15 års ålder kunder över hundra tecken kom hon dock aldrig längre än ett 3-4-årigt barn.

21 Apor och artificiella språk: Lana & Sarah Färger och geometriska former på tangentbord. Olika kombinationer betydde specifika ting eller handlingar. Lana var tvungen att trycka på knapparna i rätt ordning för att få det hon ville. Lanas meningar utryckte visserligen korrekt syntax, men hon hade inte lärt sig dem enligt syntaktiska regler, utan lärt sig varje fras för sig, ungefär som när man lär sig en handfull fraser på ett främmande språk inför semestern. Med Sarah använde man istället magneter (ungefär som kylskåpspoesi ) med ord för substantiv, verb, adjektiv och även vissa grammatiska funktioner som FRÅGA. Sarah lärde sig tex att tala om saker som inte finns närvarande i talsituationen, och visade en del prov på viss syntaktisk skicklighet - resultaten är dock inte helt entydiga på den punkten.

22 Kanzi Bonoboapor, eller dvärgchimpanser, sägs vara mest lika oss människor i fråga om språk och kommunikation Bonobon Kanzi fick se skötarna trycka på knappar som symboliserade vissa ord, samtidigt som skötarna sa orden. När han själv tryckte på en knapp sa en talsyntes det ord som knappen motsvarade. Kanzi kom upp till en språklig nivå motsvarnade en 2,5-årig människa.

23 Delfiner I en studie som påbörjades i slutet av 70-talet lyckades en forskare få två delfiner att lära sig en typ av artificiellt språk. I ena fallet gester, i andra fallet ljud, fick symbolisera specifika begrepp, framför allt föremål och handlingsverb. Antalet ord som delfinerna lärde sig behärska var inte så stort, eftersom studien inte fokuserade på ordmängd. Däremot lärde sig delfinerna, som i princip de enda djuren, syntaktiska relationer.

24 Papegojan Alex Lärde sig att förstå och svara på frågor om över hundra olika föremål (även abstrakta kategorier som form, färg, material och kvantitet) Alex lärde sig också att be om olika föremål och att tacka nej till dem när han inte ville ha dem. På många sätt gjorde Alex större framsteg än aporna och till och med delfinerna, även om delfinerna gjorde större framsteg i fråga om syntax.

25 Djurs kommunikation i det vilda Apor och turtagning Apor har visat sig ha olika varningsrop för olika slags fiender tex. Bin och honungsdanser - endast i kommunikativt syfte, ej endast expressivt Fåglar har speciella ljud för olika funktioner

26 Varför kan inte relativt intelligenta djur lära sig språk? Chomsky: Om apor verkligen hade förmåga att lära sig avancerat språk - skulle de inte gjort det för länge sedan? Empiristerna: Djur saknar tillräcklig intelligens Rationalisterna: Djur saknar speciell språkförmåga

Föreläsning 3 Sis vt Ellen Breitholtz, institutionen för lingvistik, göteborgs universitet

Föreläsning 3 Sis vt Ellen Breitholtz, institutionen för lingvistik, göteborgs universitet Föreläsning 3 Sis vt 2008 Ellen Breitholtz, institutionen för lingvistik, göteborgs universitet Vilda barn Är språk medfött eller inlärt? Vilket språk pratar en människa som levt isolerad från andra människor?

Läs mer

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik Kollegium SSKKII (Kognitionsvetenskap) Innehåll Vad är mänskligt språk och hur utvecklas det? Förutsättningar

Läs mer

Ljud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal.

Ljud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal. SIS del 1 Viktiga frågeställningar: Hur barn lär sig (sitt första) språk. Kiritsk ålder för språkinlärning? Kan djur lära sig språk? Relationen mellan tal och skrift. Hur lär sig vuxna ett nytt språk?

Läs mer

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken? Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta Välkommen! Vad är r Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk lvkänsla för r dig? Har du koll påp din Vad är r Vad väljer v du att börja, b sluta eller fortsätta tta med? Vad är r egenskapen att

Läs mer

Språket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz

Språket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz Språket och hjärnan SIS vt 2008 Ellen Breitholtz Hjärnhalvorna - hemisfärerna Hjärnan är uppdelad i två spegelvända halvor, en högeroch en vänsterhalva. Den högra halvan kontrollerar vänster sida av kroppen,

Läs mer

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm DÖVENHETEN Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm 180426 INNEHÅLL Presentation Dövenheten som verksamhet - råd, stöd och service till vuxna teckenspråkiga

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Språkets uppkomst och språken idag Djurkommunikation & språkinlärning hos djur

Språkets uppkomst och språken idag Djurkommunikation & språkinlärning hos djur Djurkommunikation & språkinlärning hos djur Djurkommunikation the infinite use of finite means är även en egenskap hos vissa fåglars och sång valars - åtminstone i den bemärkelsen att de har en uppsättning

Läs mer

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Språk - kommunikation

Språk - kommunikation Språk - kommunikation Är förmågan till språk art-specifik? Är den typisk för människan eller kan djur lära sig språk? Kan djurs kommunikation betraktas som språk? Språk - kommunikation Kommunikation Finns

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Vad du ska känna till om språk så här långt.

Vad du ska känna till om språk så här långt. Vad du ska känna till om språk så här långt. Hur många språk finns det i världen? Det finns ingen exakt siffra, men någonstans mellan 6000 och 7000 språk talas i världen. Vissa språk saknar skriftspråk.

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer

Läs mer

Kognitiva modeller för språkinlärning

Kognitiva modeller för språkinlärning Kognitiva modeller för språkinlärning Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989) Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Språk. Språkets natur. Kreativt

Språk. Språkets natur. Kreativt Språk Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Språkets natur Språk bygger inte på associationer Språk är organiserat i strukturer Språk är inte så olika: Ord och satser för att uttrycka

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan. Uppsala universitet Oscar Björk

Språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan. Uppsala universitet Oscar Björk Språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan Uppsala universitet Oscar Björk Oscar.bjork@edu.uu.se Vad är språk? - Funktionellt i relation till våra sociala syften - Sociosemiotik (Systemisk-funktionell

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

MASKERADKOSTYMER DJUNGEL

MASKERADKOSTYMER DJUNGEL MASKERADKOSTYMER DJUNGEL Ref. 66011 Ref. 66011 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "DJUNGELN" SV INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan

Läs mer

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier SAGAN Om RÄVEN Av Freja Fortier Kap 1 Ungarna Det var en gång en rävmamma som var ganska ensam men som tur att hon skulle få ungar. Hon bodde ute i skogen i sitt lilla gryt. Det var en mycket vacker skog

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Avsätt minuter för att belysa ett område. Uppföljningen ta minuter

Avsätt minuter för att belysa ett område. Uppföljningen ta minuter E F F E K T I V K O M M U N I K A T I O N D u b b e l s t j ä r n a n H u r k a n n i a n v ä n d a f r å g o r n a? Avsätt 30-60 minuter för att belysa ett område. Uppföljningen ta 10-15 minuter 1. Välj

Läs mer

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan. INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Befria Rödluvan att bråka med normen i sagor

Befria Rödluvan att bråka med normen i sagor Barnens fantasi utgör det allra starkaste och mest verksamma inlärningsinstrumentet. Kieran Egan, Berätta som en saga Befria Rödluvan att bråka med normen i sagor Johan Theodorsson Berättare, Dramapedagog

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Under ett rött paraply

Under ett rött paraply ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG ORD skäller (s 5, rad 3) här: ljud som hund gör kopplet (s 6, rad 7) ett snöre som sätts runt hundens hals då man går på promenad koltrast (s 6, rad 12) en liten,

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Barnets psykologi. Usha Goswami. Översättning av Lisa Sjösten. fri tanke

Barnets psykologi. Usha Goswami. Översättning av Lisa Sjösten. fri tanke Barnets psykologi Usha Goswami Översättning av Lisa Sjösten fri tanke Till minne av mitt syskonbarn Zachary Thomas Goswami-Myerscough Fri Tanke förlag fritanke.se info@fritanke.se Usha Goswami 2014 Svensk

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1. Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

Läs mer

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn

Läs mer

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade 1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Språk, tanke och kultur Medfött - inlärt Ellen Breitholtz 1. Språk, tanke, kultur Övergripande frågor Hur hör språk, tanke och kultur ihop? Bestäms vår kultur av vårt

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

Historien om Svarthjärta & Guldhjärta

Historien om Svarthjärta & Guldhjärta Historien om Svarthjärta & Guldhjärta År 1291, när Sverige fortfarande var ett helt nytt land, föddes en pojke i Stockholm. Pojken växte upp under tuffa tider och fick kämpa hårt för brödfödan. Detta till

Läs mer

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.

Läs mer

Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 18 månader Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga

Läs mer

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt För några generationer sedan var uppfattningen att personlig mognad var att ha utvecklat sin förmåga att samtala. Nu har vi levt

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd

081901Brida.ORIG.indd i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer