Perceptuell kompensation hos blinda L1- och L2-talare

Transkript

1 Perceptuell kompensation hos blinda L1- och L2-talare Medför blindhet bättre förutsättningar vid andraspråksinlärning? Helena Smeds, Centrum för tvåspråkighetsforskning Institutionen för svenska och flerspråkighet Stockholms Universitet Finansieras av Vetenskapsrådet Evidence from a number of studies indicates that one consequence of blindness appears to be enhancements across broad categories of auditory perceptual and cognitive functions, particularly in cases of early-onset blindness. (Stevens & Weaver, 2005:1901) /Helena Smeds, Centrum för tvåspråkighetsforskning 1

2 Övergripande syfte: Att få större insikter i blinda individers förutsättningar vid andraspråksinlärning Specifikt syfte: Att undersöka olika aspekter av auditiv språkprocessning; fonologiskt korttidsminne, igenkänningsminne, episodiskt minne, talperception i brus och talproduktion (andraspråksuttal) Teoretisk bakgrund Avsaknad av forskning om andraspråksinlärning hos blinda Förstaspråksutveckling hos blinda barn Neuropsykologisk forskning på blinda L1-talare Minnesforskning; fonologiskt korttidsminne, igenkänningsminne, episodiskt minne Forskning om talperception i brus hos L2-talare Forskning om andraspråksuttal 2

3 Minnesforskning Tidigt blinda har ett överlägset fonologiskt korttidsminne jämfört med seende (Röder & Neville, 2003; Hull & Mason, 1995; Rokem & Ahissar, 2009). Det fonologiska korttidsminnet hanterar inlärning av nya ord, the sounds of new words (extra viktigt i tidiga faser av L2-inlärning) (Baddeley, Gathercole & Papagno, 1998) Hög kapacitet hos fonologiska korttidsminnet medför muntligt flyt i tidiga stadier av andraspråksinlärningen (O Brien, 2007) Hög kapacitet hos fonologiska korttidsminnet medför ett bra andraspråksuttal i tidiga faser av andraspråksinlärning (Hu et al, 2012) Förknippas med språkinlärningsbegåvning (Speidel, 1993; Papagno & Vallar, 1995) Är viktigt för andraspråksinlärning hela livet (Gathercole, 2006) Fonologiska korttidsminnets kapacitet styr hastigheten på L2-inlärning, samt vilken slutnivå som uppnås (Bolibaugh & Foster, 2013) Tidigt blinda har en överlägsen förmåga att repetera många ord i rätt ordningsföljd (Raz et al, 2007) Tidigt blinda har en snabbare bearbetning av ljud och talljud (Röder, Rösler & Neville, 2000; Röder & Rösler, 2003; Hugdahl et al, 2004; Kujala et al, 1997; Niemeyer & Starlinger, 1981) - Speed of processing hypothesis (Stevens & Weaver, 2005). 3

4 Tidigt blinda har en överlägsen förmåga att känna igen nya/främmande ord (auditivt igenkänningsminne) och röster (Röder, Rösler & Neville, 2001; Röder, Wolber & Neville (unpubl.) in Röder & Neville, 2003). Ett bra igenkänningsminne medför en förbättrad förmåga att uppmärksamma nya ord och grammatiska drag som ändelser (Meara, 2005; Service, 1992; Service & Kohonen, 1995; Speciale et al, 2004) Igenkänningminne för ord associeras med språkbegåvning och implicit inlärning (Granena, 2013) Snabbare inlärningshastighet (Speciale, Ellis & Bywater, 2004) Talperception i brus Tidigt blinda har en bättre förmåga att uppfatta L1-talljud (stavelser) utan brus (Hugdahl et al, 2004) och i brus än seende (Rokem & Ahissar, 2009; Niemeyer & Starlinger, 1981) L2-talare har ett dolt handikapp ( a hidden inability ) när det gäller att uppfatta tal i brus (McAllister, 1997) 4

5 Andraspråksuttal Grundantagande: att det finns ett samband mellan talperception och talproduktion (Llisterri, 1995) Många aspekter av talperception är mer utvecklat hos tidigt blinda, t ex förmågan att uppfatta talljud (Hugdahl et al, 2004) talperception utan brus (Rokem & Ahissar, 2009), talprocessningshastighet (Hugdahl, 2004; Stevens, 2005), vilket således kulle kunna medföra en förbättrad talproduktion. Andraspråksuttal har ej undersökts vetenskapligt hos blinda, förutom i förstudierna (Kjellberg Smeds, 2008); vissa blinda får bättre uttal, men inte blinda som grupp. Varför kan blinda kompensera för synförlusten? P g a hjärnans förmåga till anpassning och förändring beroende på bl a hur den används (use-dependent plasticity), på genetiska faktorer och på interaktionen med miljön. Syncentrum som en extra hårddisk som koloniseras av de resterande sinnesmodaliteterna och andra funktioner, t ex minnesfunktioner. Förändringarna påverkas av: Ålder då synnedsättningen inträder (startålder för blindhet AOB tidig/sen blindhet) Graden av förändring (jfr synsvaghet/blindhet) Vilket område i hjärnan som saknar input (i detta fall syncentrum) /Helena Smeds, Centrum för tvåspråkighetsforskning 5

6 Forskningsfrågor 1. Har tidigt blinda individer utvecklat sitt fonologiska korttidsminne/igenkänningsminne/episodiska minne i högre grad än sent blinda och seende? 2. Har tidigt blinda individer utvecklat förmågan att uppfatta tal i brus i högre grad än sent blinda och seende, eller beror det på om (a) de är L1 eller L2- talare, på (b) karaktären på bruset (vitt brus/babbelbrus) eller (c) på längden på talstimuli (ord/mening)? 3. Har tidigt blinda L2-talare utvecklat ett bättre andraspråksuttal än sent blinda och seende L2-talare? Metod Deltagare: 40 L1-talare: 11 tidigt blinda ( barndomsblinda ), 9 sent blinda ( vuxenblinda ) och 20 seende 40 L2-talare: 11 tidigt blinda, 9 sent blinda, 20 seende Samtliga L2-deltagare kom till Sverige som vuxna Genomsnittlig ålder: M: SD: 9.15 Inga signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, könsfördelning, AO, LOR, AOB, LOB, edu, matchande språklig bakgrund hos L2-deltagarna 6

7 Screening test: 1) Hörseltest 2) Grammatikalitetsbedömningstest Fonologiskt korttidsminne Digit span, 2-8 siffror i följd på svenska, deltest i Illinois Test of Psycholinguistic Abilities (Kirk, McCarthy & Kirk, 1990). Nonsensordrepetition (2-5 stavelser), CNRep (Gathercole et al, 1994), anpassat till svensk fonotax av Hedman (2009) Lat A (1-13 stavelser), deltest i Swansea Language Aptitude Tests (Meara, Milton & Lorenzo-Dus, 2003) repetition av nonsensord, språkneutralt Igenkänning av ljudsekvenser/ främmande ord Llama D, deltest i Llama Language Aptitude Tests (Meara, 2005), (2-5 stavelser), språkneutralt Episodiskt minnestest, återberättelse av text Alomba (179 words) Talperception i brus Vitt brus, babbelbrus Språkliga nivåer: ord, mening Foreign Accent Rating-experiment - uttalstest - 24 L1-bedömare - talsampel från L2-deltagarna; repeterat tal och fritt tal 7

8 Resultat Fonologiskt korttidsminne, repetition av ljudsekvenser: Digit span, CNRep, LatA EB>LB, S Digit span EB>LB, S L1>L2 OBS! Preliminära figurer!! Figur 1. Boxplot över tidigt blinda (EB), sent blinda (LB) och seendes (S) resultat på Digit span 8

9 CNRep nonsensordrepetition EB>LB, S L1>L2 Figur 2. Boxplot över tidigt blinda (EB), sent blinda (LB) och seendes (S) resultat på CNRep Lat A nonsensordrepetition EB>LB, S L1=L2 Figur 3. Boxplot över tidigt blinda (EB), sent blinda (LB) och seendes (S) resultat på Lat A 9

10 Andra analyser på Lat A-resultaten % 68% 56% 44% 24% 23% 9% 0% 1,7% 1-4 syllables 5-8 syllables syllables EB LB S Figur 4. Mean score on percent correctly repeated item on the collapsed levels on Lat A; 1-4, 5-8 and syllable-levels, EB (n=22), LB (n=17) and (n=38) displayed separately. Igenkänning av främmande ord, Llama D EB, LB> S 10

11 Igenkänningsminne; Llama D EB, LB>S L1=L2 Tabell 1. Figur 1. Tidigt blinda (EB), sent blinda (LB) och seendes (S) resultat på Llama D Test group EB (14.30) LB (12.96) S (12.44) Episodiskt minne, Alomba Inga signifikanta gruppskillnader 11

12 Scores (here not expressed in negative values) Scores (negative scores shown as positive and positive scores as negative) Talperception i brus: L1>L2 L1: Ordnivån: inga signifikanta skillnader Meningsnivån: vitt brus EB>LB, S, babbelbrus EB = S, S > LB, EB = LB (men! EB var nästan signifikant bättre än LB (p =.067) L2: inga signifikanta gruppskillnader; igen fördel av att vara blind Talperception i brus 3 2, ,48 2,88 5,42 3,28 6,97 2,78 L1 L2 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2,12 0,25 L1 L EB LB S -0,5-1 -1,5-0,57-0,56-0,93 EB LB S Figure 5. Speech perception of sentences in white noise Figure 6. Speech perception of sentences in babble noise 12

13 Andraspråksuttal Inga signifikanta skillnader i denna studie Möjligen finner man signifikanta skillnader i tidiga inlärningsfaser, eftersom fonologiska minnets betydelse för andraspråksuttal har betydelse då enligt Hu et al (2012) Diskussion Blinda individer har inte bättre förutsättningar att minnas många detaljer från en informationstät text (Alomba), d v s deras episodiska minne var inte signifikant bättre i denna studie än sent blinda och seendes. Andraspråkstalare har ett dolt handikapp när det gäller att uppfatta tal i brus, och blinda andraspråksinlärare har inte någon fördel jämfört med seende 13

14 Tidigt blinda L1-talare har lättare att uppfatta meningar i vitt brus (unpatterned white noise) än sent blinda och seende. Men denna fördel försvinner i en pratig miljö, och både tidigt och sent blinda verkar påverkas mer negativt än seende under dessa förutsättningar. Tidigt blinda L2-talare har inte ett bättre uttal än sent blinda och seende L2-talare, i de faser då andraspråket är väl etablerat. Tidigt blinda individer har utvecklat sitt fonologiska korttidsminne i högre grad än sent blinda och seende individer. Fördelar vid andraspråksinlärning: + inlärning av nya ord, specifikt sounds of new words (Baddeley, 2012) + initialt flyt i muntlig produktion vid L2-inlärning (O Brien et al, 2007) + förbättrat uttal i tidiga faser av L2-inlärning (Hu et al, 2012) + inlärningshastighet (Bolibaugh & Foster, 2013) + slutlig behärskningsnivå (Bolibaugh & Foster, 2013) 14

15 Sent blinda har utvecklat det fonologiska korttidsminnet till viss del, men inte i lika hög grad som sent blinda ( partial compensation; Röder & Rösler, 2003). Både tidigt och sent blinda har utvecklat sitt auditiva igenkänningsminne, specifikt förmågan att känna igen nya ord: + högre inlärningshastighet vid inlärning av nya ord, en receptiv förmåga (Meara, 2005; Speciale, Ellis & Bywater, 2004) + lättare att uppfatta grammatiska drag (Meara, 2005) + mer resurser kvar till semantisk och syntaktisk processning (Speciale, Ellis & Bywater, 2004) 15

16 Slutsats Blinda har bättre förutsättningar vid andraspråksinlärning än seende, framförallt tidigt blinda. Referenser Amedi, A. Raz, N., Pianka, P., Malach, R., & Zohary, E. (2003). Early visual cortex activation correlates with superior verbal memory performance in the blind. Nature Neuroscience, 6(7), Baddeley, A.D., Gathercole, S. & Papagno, C. (1998) The phonological loop as a language learning device. Psychological Review, vol 105, no, 1, Gathercole, S.E., Willis, C.S., Baddeley, A.D. & Emslie, H. (1994). The children s test of nonword repetition: a test of phonological working memory. Memory, 2 (2),

17 Granena, G. (in press). Cognitive aptitudes for L2 learning and the LLAMA Language Aptitude Test: What aptitude does the LLAMA measure. In: Grañena, G. & Long, M. H. (eds). Sensitive periods, language aptitude, and ultimate L2 attainment. Under contract, delivery date July 1, To be published by John Benjamins in Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk. Doctoral dissertation. Centre for Research on Bilingualism: Stockholm University. Hugdahl, K., Ek, M., Takio, F., Rintee, T., Tuomainen, J., Haarala, C., & Hämäläinen, H. (2004). Blind individuals show enhanced perceptual and attentional sensitivity for identification of speech sounds. Cognitive Brain Research, 19(1), Kujala, T., Lehtokoski, A., Alho, K., Kekoni, J., & Näätänen, R. (1997). Faster reaction times in the blind than sighted during bimodal divided attention. Acta Psychologica, 96(1-2), Meara, P. (2005). Llama Language Aptitude Tests. The manual. Swansea, UK: Lognostics. Meara, P., Milton, J., & Lorenzo-Dus, N. (2003). Swansea language aptitude tests (LAT) v.2.0. Swansea, UK: Lognostics. Niemeyer, W., & Starlinger, I. (1981). Do the blind hear better? investigations on auditory processing in congenital or early acquired blindness II. central functions. International Journal of Audiology, 20(6),

18 Papagno, C. & Vallar, M.D. (2007). Verbal short-term memory and vocabulary learning in polyglots. The quarterly journal of experimental psychology, 48A (1), Raz, N., Striem, E., Pundak, G., Orlov, T. & Zohary, E. (2007). Superior Serial memory in the Blind: A case of Cognitive Compensatory Adjustment. Current Biology, 17, Röder, B. & Neville, H.J. (2003). Developmental functional plasticity. In Grafman, J. & Roberson, I.H. (eds), Handbook of neuropsychology, 2 nd Edition, Vol. 9, Röder, B., Rösler, F., & Neville, H. J. (2000). Event-related potentials during auditory language processing in congenitally blind and sighted people. Neuropsychologia, 38(11), Röder, B., Rösler, F., & Neville, H. J. (2001). Auditory memory in congenitally blind adults: A behavioral-electrophysiological investigation. Cognitive Brain Research, 11(2), Röder, B., & Rösler, F. (2003). Memory for environmental sounds in sighted, congenitally blind and late blind adults: Evidence for crossmodal compensation. International Journal of Psychophysiology : Official Journal of the International Organization of Psychophysiology, 50(1-2), Service, E. & Kohonen, V. (1995). Is the relation between phonologicalo memory and foreign language learning accounted for by vocabulary acquisition? Applied Psycholinguistics, 16, Speciale, G, Ellis, E.C. & Bywater, T. (2004). Phonological sequence learning and short-term store capacity determine second language acquisition. Applied Psycholinguistics, 25, Stevens, A. A., & Weaver, K. (2005). Auditory perceptual consolidation in early-onset blindness. Neuropsychologia, 43(13),