Virtuell språkundervisning Distans- och hybridkurser

Transkript

1 I. Hur presterade studenterna på Skype? Virtuell språkundervisning Distans- och hybridkurser Personliga erfarenheter och reflek<oner Kvan<ta<va skillnader Mindre spontant tal Färre ycranden Mindre ak<va, försik<gare Talmängden beroende av <digare språkexponering, självförtroende, intresse e II. Hur presterade studenterna på Skype? Teknologins prestanda Kvalita<va skillnader sjösjuk sju\osju PERCEPTION INGA PROBLEM Fonologi/Fone<k Förmåga ac uppfaca fone<ska kontraster (vokalljuden t.ex. e- ä, u- o, y- i, långa och korta ljudsegment) Förmågan ac uppfaca var ord börjar och slutar Förmågan ac uppfaca tal i normal talhas<ghet Prosodi PRODUKTION INGA EXTRA PROBLEM Samma svårigheter som studenter i tradi<onellt LJUDKVALITET Buller, brus i omgivningen samt eko och dröjsmål i dataöverföringen kan leda <ll nervositet, irrita<on och distrak<on. Förlorad talinforma<on innebär sämre inlärning. Tröskeln för när L2- talare inte längre kan uppfaca tal är lägre än hos L1- talare. Hyltenstam, Abrahamsson (2002, 2003) BILDKVALITET Fördelar med projektorbild Det är inte all<d möjligt ac ha båda parter på video 1

2 Slutsatser Skype Inlärningsaspekter Försik<g op<mism om möjligheten ac hålla grundläggande ucalsundervisning med enklare konferensteknik (Skype) Interak<va ak<viteter från det tradi<onella met går ac överföra <ll det virtuella met. Skype ger studenterna möjlighet <ll omedelbar feedback. UCal är endast en del av kommunika<va kompetensen hur utvecklas förmågan ac ucrycka sig i tal och ac konversera? Skype och konferensteknik kan vara EN del av en distanskurs, men Slutsatser Skype Tekniska, logis<ska/administra<va aspekter Billig teknik finns, men högre <llförlitlighet och ljud- och bildkvalitet än Skype erbjuder är önskvärt. Skalbarhet: Fungerar med en, möjligtvis två, satelli<ns<tu<oner. Få problem med studenter ur millenium- genera<onen. Skype är ec VoIP, ej en undervisningsplaform. (Adobe Connect, Elluminate Educa<onal Edi<on) Hybridkurser på CU Varför hybridkurser på CU? För få lek<oner för effek<v inlärning Heterogena studentgrupper Svårt ac få tag på textböcker Försök ac expandera programmet och rekrytera nya studenter Svar på ökad eherfrågan på webbkurser MiC eget intresse av datorstödd undervisning 2

3 Kurshemsida för hybridkurser Läromedel i hybridkurserna Lingua2 Användarvänlig Integrerad mul<media Välkomnande Inbjuda <ll interak<on Lärande i hybridkurs Fysiskt Läromedel Virtuellt 3

4 Fysiskt Par- och gruppövningar Presenta<on av nyc material Lärarfeedback Social interak<on Gäster Teknisk support Inlärningsmodell - Hybridkurs Läromedel/ Klasshemsida Texter Audio- visuellt material Länkar Gramma<k Lexikon Diskussionsforum Teknisk support Prov Studenternas sidor Virtuellt Tandemövningar Interak<va övningar Automa<serad feedback Distans- och hybridkurser i Europa: Användning av Lingua- kursen på europeiska universitet Universitet Kontakt Vilket behov fyller kursen? Universiteit Gent, Belgien University of Freiburg, Tyskland Rijksuniversiteit Groningen, Nederländerna Freek Adriens LoCa Karlsson Ester Giresch Hybridkurs som läromedel Hybridkurs (2 i stället för 4 undervisnings- <mmar) Distanskurs. Biämnes- studenter och kontrakt- studenter Ges andra distanskurser? Nej. Ibland studenter i svensk liceratur som tar kursen utan ac vara med på lek<onerna Nej Nej. Kommentar Största styrkan hörförståelseträningen Kräver självdisciplin UCalet mindre utvecklat Slutsatser Hybridkurs Posi<v feedback från studenterna Fungerar som Non Credit- kurs. Credit- kurs? Mer färdigutvecklat material behövs. Arbetsintensiv undervisningsform kräver många lärar<mmar både för utveckling och genomförande Kommunika<v kompetens Facebook- genera<onen skriver KompleCera med muntliga övningar, t.ex. obligatoriska chacuppgiher, tandemövningar, inbjudna gäster, Skype- partyn Diskussionsforum mycket givande Skalbarhetsfrågan: Hur stora kan klasserna vara? Hur många satellitplatser? Fördelar med eu webbaserat undervisningsmaterial FUNKTION Mul<media Enkel åtkomst <ll databaser Sökfunk<on Materialets omfacning FÖRDEL Stöder fler inlärningss<lar Tilltalar Millenium- genera<onen Databaser (gramma<ka, ordböcker, ucalslexikon, uppslagsverk, Språkbankens konkordanser, synonymlexikon m.m.) kan länkas <ll kursen. Sökfunk<oner som språkligt hjälpmedel: Studenterna kan undersöka t.ex. frekvens, konkordans, kolloka<on. Användbart vid avancerade språkstudier, t.ex. i kontras<va studier: jämförelser av lexikala, gramma<ska och s<lis<ska drag i texter 4

5 Nästa steg 100 % distans? Förslag på tredjeårskurser Sekvens med två kurser Cecilia OvesdoCer Alm Swedish Linguis<cs Theory and Applica<on Merete Leonhardt- Lupa Transla<on Basics for Advanced Learners of Swedish Referenser och läs<ps Kraemer, A. (2008), Formats of Distance Learning. I: Goertler, S. och Winke, P. Opening Doors through Distance Language Edcuca4on: Principles, Perspec4ves, and Prac4ces. CALICO Monograph Series Volume 7. McAllister, R. (1997), Perceptual Foreign Accent: L2 users comprehension ability. I: Allan James och Jonathan Leather (red.) Second Language Speech Structure and Process. Berlin: Mouton de Gruyter. McAllister, R. (1996), Aspects of the rela<on between the produc<on and percep<on of a second language. I: TMH- QPSR 37:2. hcp:// Yuping, W. (2007), Task Design in Videoconferencing- supported Distance Language Learning. CALICO Vol. 24, Nr. 3. hcps:// Rekommenderad liceratur om distansinlärning Goertler S. och Winke, P. (red.) (2008), Opening Doors through Distance Learning Educa4on: Principles, Perspec4ves, and Prac4ces. CALICO Monograph Series, Volume 7 Blake, R. (2008), Brave New Digital Classroom: Technology and Foreign Language Learning. Georgetown University Press 5