Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

Transkript

1 Sida: 1 (6) Projektplan Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

2 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Bakgrund och projektidé Projektmål Avgränsningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Plan Beslutspunkter, milstolpar Projektkalkyl Organisation Bilagor och referenser... 6 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar 1 Hösten 2013 Första utkast till projektbeskrivning Projektplan Basfakta Godkännande Beställare/projektägare: Gustav Boklund Projektledare: Gustav Boklund (tillfällig)

3 Sida: 3 (6) 1 Mål 1.1 Bakgrund och projektidé Många förslag och idéer finns för att förbättra och effektivisera studenternas lärande. Framstående pedagoger(1) framhåller t.ex. formativ examination med feedback till studenten, Flipped classroom med korta inspelade föreläsningar, mentometersvar av studenter, peer instruction och aktiverade studenter genom planerade lärarlösa studiegrupper. Flipped classroom har stark tonvikt på att använda sig av digitala verktyg. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer interaktion mellan lärare och studenter. Inför ett moment förbereder läraren det centrala innehållet med genomgångsmaterial i form av till exempel en videofilm, wiki, podcast eller text på en blogg. Alternativt används ett färdigställt material. Studenterna får sedan i uppgift att gå igenom materialet så många gånger de behöver för att ta till sig innehållet före nästa lektion. Genom att eleverna i förväg får tillgång till innehållet för lektionen kan de komma "tankeförberedda" och "uppvärmda" till skolan. Studenterna får då en chans att reflektera över lektionsinnehållet, vilket gör att fler frågor hinner mogna hos dem och de blir mer mottagliga för de innehållsmässiga delarna. Detta innebär att lektionen kan ägnas åt fördjupning, analys, individuell anpassning samt feedback, istället för som tidigare för genomgång. Studier har visat att metoden kan leda till markanta förbättringar i studentresultat. Det flippade klassrummet innebär ett större ansvar för studenten att aktivt ta del av undervisningen. Det innebär också att läraren kan använda det frigjorda utrymmet på lektionstid till pedagogiskt väl genomtänkta aktiviteter åt eleverna. Peer instruction är en evidensbaserad, interaktiv undervisning metod som utvecklats av Harvard professor Eric Mazur i början av 1990-talet. Ursprungligen användes metoden för att förbättra lärandet i inledande fysik för grundutbildningsklasser vid Harvard University, nu är peerundervisning använd i olika discipliner och institutioner över hela jordklotet. Forskning visar att effektiviteten av inbördes instruktion vida överstiger den mer traditionella undervisningsmetoden med ren föreläsning. Peer undervisning som metod innebär att studenter förbereder sig enligt Flipped classroom modellen. Därefter, i klassen, engagerar läraren studenterna genom att ställa konceptuella frågor som är baserade på studenternas svårigheter. Förfarandet beskrivs av Eric Mazur som följer: Läraren ställer frågan utifrån elevernas svårigheter med kursmaterialet Eleverna reflekterar över frågan Studenterna ger ett enskilt svar Läraren ser igenom studenternas svar Studenterna diskuterar sina tankar och svar med sina kamrater Studenterna ger sedan igen ett individuellt svar Läraren återigen granskar svaren och avgör om mer förklaring behövs innan han går vidare till nästa koncept.

4 Sida: 4 (6) Den formativa bedömningen är framåtriktad och innehåller tydlig information om vad studenten (konkret) skall göra för att utveckla de kompetenser som behövs för att klara kursmålen. Den formativa bedömningen kan ske på olika sätt och är integrerad i de läraktiviteter som kursen innehåller, den erbjuder studenterna stöd och feedback i studierna och att förbättra deras lärande och den sker under större delen av kursens gång. När kontinuerlig bedömning fungerar som bäst kan den Ge studenten struktur i lärandet. Bryta ner bedömningen till greppbara enheter. Vara uppmuntrande, motiverande och skapa självförtroende. Vara en källa till bra dialog mellan lärare och student. Ge studenten insikter i sin utveckling. Delprojekt 1. Inventera goda existerande exempel på campusundervisning med gott läranderesultat 2. Flipped classroom, ta fram ett koncept för Högskolan Dalarna, och tillämpa det på 2 olika kurser. 3. Metodik och teknik för korta 5-10 minuters videoinspelningar. 4. Peer instruction, Ta fram koncept och introducera på 2 kurser. 5. Utveckla mentometertekniken ihop med peer instruction idén. 6. Formativ examination på campus/nät. Teknik för enkel regelbunden självkontroll för studenterna. 7. Aktiv kommunikation med studenter och lärarlösa studiegrupper 1.2 Projektmål 1. Rapport över goda exempel på campusundervisning med gott läranderesultat 2. Flipped classroom tillämpas på 2 olika kurser hösten God metodik och teknik för korta 5-10 minuters videoinspelningar testas och presenteras. 4. Peer instruction koncept tas fram och introduceras på 2 kurser. 5. Metodik för mentometer ihop med peer instruction utvecklas och provas inom 2 kurser. 6. Formativ examination på campus/nät. Teknik för enkel regelbunden självkontroll för studenterna tas fram och tillämpas på 2 kurser. 7. Aktiv kommunikation mellan studenter och lärare etableras på 2 program. 8. Lärarlösa studiegrupper introduceras på 2 kurser. 1.3 Avgränsningar Inga avgränsningar nämnda bortsett från metoder.

5 Sida: 5 (6) Plan 2.1 Beslutspunkter, milstolpar Följande beslutspunkter (BP) och milstolpar (MS) är definierade: Datum BP 1 MS Beskrivning BP 1 Möte med styrgruppen, projektplan fastställs MS1 Nulägesrapport presenteras BP 2 Möte med styrgruppen, riktlinjer för delprojekt MS2 Detaljerad projektplan baserad på nulägesrapport BP 3 Genomgång av nyutformade kurser och kursplaner MS3 Studiehandböcker klara. Nov BP 4 Möte med styrgruppen, genomgång av resultat. Plan för att sprida resultat inom akademin. Dec MS4 Slutrapport klar 2.2. Projektkalkyl Kalkylpost Timmar Kostnad Utvecklingstid lärare kkr Resor, konferenser 50kkr Informationsspridning, interna seminarier kkr Totala timmar/kostnader Summa: 995kkr

6 Sida: 6 (6) 2. Organisation Roll Namn Tel/E-postadress Styrgrupp Projektledning Arbetsgrupp I&S ledningsgrupp/gustav Boklund Gustav Boklund Markku Jääskeläinen Ulf Oom Gardtman Björn Andersson Roger Johansson Leif Åkerblom Ola Nääs Michael Nilsson 3.1 Rapportering Syfte/resultat När Ansvarig/deltagare Lägesrapport till programledare April Gustav Boklund Lägesrapport till programledare September Gustav Boklund Slutrapport till programledare December Gustav Boklund 3. Bilagor och referenser Bilaga Dokumentnamn Utgåva, datum 1 2