Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet
|
|
- Malin Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet 2 Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet 3 Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet 4 Lunds skolors resurscentrum, Lunds kommun
2 Bakgrund En möjlig bakomliggande faktor för språkstörning är begränsningar i förmågan till bearbetning Långsammare bearbetning, begränsat arbetsminne Språkstörning/reducerad bearbetningshastighet kan framkallas hos barn med typisk språkutveckling genom uppsnabbat tal Arbetsminne/korttidsminne har betydelse för bearbetningskapacitet Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har begränsat korttids/arbetsminne
3 TROG-2 (Bishop, 2003; sv. normering: Dahlgren- Sandberg, Miniscalco & Åsberg, 2009) Meningsförståelsetest översatt från engelska Bildpekning (4 alternativ; lexikala eller grammatiska distraktorer) 20 block med 4 uppgifter i varje Ökande svårighetsgrad Svenska normer 4;0-12;11 år; estimerade värden 13;0-16;5 Finns i digital version på engelska
4 Syfte Förfina instrument för bedömning av språkförståelse Utarbeta metod för att undersöka talhastighetens betydelse för språkförståelsen med hjälp av den digitala versionen av TROG-2 Pröva ut metoden på en mindre grupp deltagare med lindrig intellektuell funktionsnedsättning
5 Specifika frågor Har talhastigheten betydelse för resultatet på TROG-2 och i så fall hur? Påverkas förekomst av begäran om upprepning och ångrade val av talhastigheten? Vilken roll spelar faktorer som fonologiskt korttidsminne, arbetsminneskapacitet och taluppfattning?
6 Digitaliserad TROG-2 Samma testuppgifter som i tryckta versionen Inläsning av meningarna i den svenska översättningen av kvinnlig svensk logoped ( Läs i normal hastighet ) Exempel 1: Exempel 2: Administreras via dator med pekskärm Testledare ger instruktion, 2 övningsuppgifter
7 Manipulation av talhastighet Utifrån inspelningen skapades två ytterligare versioner: 160% av originalets duration (långsam version) 60% av originalets duration (snabb version)
8 Explorativ studie 10 unga vuxna, i åldrarna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning Två versioner av TROG-2 med slumpmässig fördelning av snabba och långsamma instruktioner Genomförande av TROG-2 på dator med pekskärm vid två olika tillfällen med 6-7 veckors mellanrum Ytterligare test: nonordsrepetition, arbetsminneskapacitet, taluppfattning (tal i brus)
9 Exempel på testuppgifter Nonordsrepetition: `minals,kloffa satokama los Samtidig bearbetning och minne (CLPT-Competing Language Processing Task): Bord har armar Höns värper ägg Katter äter möss Sängar kan simma
10 Variabler Antal felval Antal ångrade val Antal begäran om repetition (man kan få en mening repeterad en gång) Antal korrekta block Procent konsonanter korrekt i nonordsrepetition (4-5 stavelser) Procent korrekt ihågkomna ord i CLPT Uppfattning av ord i brus 6dB (% korrekt)
11 Resultat Antal felval, ångrade val och repetitioner 10 p=0, Snabb Långsam 2 0 Antal felval Ångrade val Repetitioner
12 Antal block korrekt Snabb Långsam 5 0 Antal block korrekt
13 Detaljerad analys Uppdelning efter prestation <16 felval totalt: ingen effekt av talhastighet >16 felval totalt: signifikant effekt av talhastighet (Chi 2 ; p=0,006) Uppdelning i block: Block A-O: ingen effekt för talhastighet Block P-T: signifikant effekt för talhastighet på (Chi 2 ; p=0,019)
14 Korrelationer mellan antal felval/korrekta block och ångrade val och repetitioner vid snabbt och långsamt villkor Ångrade val Repetitioner Felval snabb 0,64* -0,18 Felval långsam 0,37-0,27 Block snabb -0,61-0,15 Block långsam -0,42 0,35
15 Antal korrekta block gång 1 och gång * 10 Gång 1 Gång Antal block
16 Samband mellan TROG-resultat och nonordsrepetition, CLPT, ord i brus Nonordsrep. CLPT Ord i brus Antal felval snabb 0,16-0,65* -0,19 Antal felval långsam -0,20-0,58-0,07 Ångrade val snabb 0,59-0,38-0,33 Ångrade val långsam 0,05-0,52-0,12 Rep. snabb -0,17 0,38-0,59 Rep. långsam 0,02 0,36-0,62 Korrekta block snabb -0,19 0,70* 0,32 Korrekta block långsam 0,22 0,64* 0,04
17 Indikationer utifrån studiens resultat Totalt något högre antal felval vid snabb talhastighet, men det påverkar inte antal block signifikant Talhastighet har större effekt vid svårare uppgifter och hos individer med större problem Antal ångrade val tenderar korrelera med slutresultat, f.a. i snabba villkoret Signifikant högre resultat gång 2 än gång 1 Arbetsminneskapacitet är den faktor som har störst betydelse för resultatet, oavsett villkor Taluppfattning är relaterat till antal begäran om repetition
18 Metodologiska överväganden för fortsatt forskning Viss inlärningseffekt när man gör testet två gånger med kort intervall Olika antal snabba gång 1 och 2 (eftersom det var slumpat) påverkan? Onaturligt att växla talhastighet inom ett test? Reaktionstid
19 Fortsatt forskning Testning av barn med typisk språkutveckling 5-6 år: normal vs. långsam vs. snabb version (c:a 40 barn i varje grupp) Testning av arbetsminneskapacitet Fortsatt testning av ungdomar med mild intellektuell funktionsnedsättning: En version där två av uppgifterna i varje block ges snabbt och två långsamt Fler åldersgrupper barn med typisk språkutveckling Fler kliniska grupper, t.ex. barn med språkstörning, barn med olika grad av hörselnedsättning
20 Metodologiska överväganden - klinik Olika logopeder har olika taltempo och anpassar sig till uppgiften och det enskilda barnet Effekterna av upprepad testning med samma test viktigt följa rek. minimi-intervall (9 månader) Önskvärt med digitaliserad version för kliniskt bruk? Möjlighet att översätta digitaliserad version till olika språk?
21 Arbetet görs inom ramen för The Linnaeus environment Thinking in Time: Cognition, Commmuncation and Learning, finansierat av Vetenskapsrådet, projekt nr och med stöd från Stiftelsen Margit Wibel.
Talhastighetens betydelse för språkförståelsen. Caroline Amnell Elin Sandberg Karin Thulin
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Talhastighetens betydelse för språkförståelsen Caroline Amnell Elin Sandberg Karin Thulin Logopedutbildningen,
Läs merInteraktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt
Läs merSpråkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?
Läs merBarn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte
Läs merAtt komma igång med Q-global för AWMA-2
Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Du kommer först till denna sida där du loggar in med dina inloggningsuppgifter. Klicka på Ny Testperson. Nedanstående sida visas. Här skriver du in bakgrundsinformation
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merAuditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Läs merDAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR
SPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, MED. DR., UNIVLEKTOR SPECIALPEDAGOGIK DAGENS FÖRELÄSNING There s more to the
Läs merVarför fattar dom inte vad vi gör?
Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Utmaningar idag för barnlogopedin
Läs merLässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig
Läs merBarn och elever med språkstörning
Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF 2017-01-31 Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt
Läs merKompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Läs merSPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER
SPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, MED. DR., UNIVLEKTOR SPECIALPEDAGOGIK DAGENS FÖRELÄSNING There s more to the
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merOm sambandet mellan logopedens röstkvalitet, språkförståelse och kognitiv förmåga hos barnet
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Om sambandet mellan logopedens röstkvalitet, språkförståelse och kognitiv förmåga hos barnet Linnea Anderberg
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merArbetsminnets betydelse för förmågan att minnas nya ord i kontext hos gymnasieelever i år 2 och 3
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Arbetsminnets betydelse för förmågan att minnas nya ord i kontext hos gymnasieelever i år 2 och 3 Suvi Karjalainen
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merAPD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset
APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset 2017-05-04 APD Auditory Processing Disorder (c)apd Central Auditory Processing Disorder
Läs merPSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Läs merVarför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27
Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad
Läs merAtt bygga språk/engelska för elever med språkstörning
Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel
Läs merHur påverkar buller? En studie om hörförståelse och kognition hos lågstadiebarn
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Hur påverkar buller? En studie om hörförståelse och kognition hos lågstadiebarn Carl Dürnberger Amie Jow Logopedutbildningen,
Läs merAMIRA TIME. Lätt version. Lärarhandledning
AMIRA TIME Lätt version Lärarhandledning Amira time lätt version Om programserien Amira time lätt version är en sitcom i 15 avsnitt. Avsnitten är cirka 4 minuter långa. Serien syftar till att bidra till
Läs merEn studie om hur olika röstkvaliteter i kombination med bakgrundsbuller påverkar barns språkförståelse
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi nstitutionen för kliniska vetenskaper, Lund En studie om hur olika röstkvaliteter i kombination med bakgrundsbuller påverkar barns språkförståelse Maria
Läs merSpråkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped
Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merÅldersreferenser för TROG, Test for Reception of Grammar, på svenska för flerspråkiga barn i åldrarna 4:6-5:6 år
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet, kurs Huvudämne: Logopedi Examensarbete D-nivå, poäng Vårterminen Åldersreferenser för TROG, Test for Reception of Grammar,
Läs merOM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna
Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.
Läs merÖrsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP2210 Språkstörningar hos barn och ungdomar, 10 högskolepoäng Language Disorders in Children and Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merOM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna
Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,
Läs merNär andraspråket dröjer
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet - flerspråkighet Del 6: När andraspråket dröjer När andraspråket dröjer Eva-Kristina Salameh, Skånes universitetssjukhus Vissa elever
Läs merPåverkas elevers språkförståelse och återkallande av information av röstkvalitet och auditiv eller audiovisuell presentation?
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Påverkas elevers språkförståelse och återkallande av information av röstkvalitet och auditiv eller audiovisuell
Läs merLäsförmåga hos vuxna Titel med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 262 Läsförmåga hos vuxna Titel med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning som deltar i daglig
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs mer3- och 5-åringars resultat på Dynamisk Motorisk Talbedömning DYMTA: En åldersjämförelse
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund 3- och 5-åringars resultat på Dynamisk Motorisk Talbedömning DYMTA: En åldersjämförelse Mervi Harjuniemi och
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merSvensk normering av TROG-2 Titel för åldrarna 6-8 år samt undersökning av sambandet mellan grammatisk språkförståelse och narrativförståelse
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 204 Svensk normering av TROG-2 Titel för åldrarna 6-8 år samt undersökning av sambandet mellan grammatisk språkförståelse
Läs merSamtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter
Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Kommunikationskarnvalen 2012 pernille.holck@med.lu.se Pragmatik Användandet av språklig och ickespråklig förmåga i kommunikativt
Läs merVad gjorde han igår? Han vosade!
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Vad gjorde han igår? Han vosade! Förmågan att böja verb och nonsensverb i preteritum samt förmågan till nonordsrepetition
Läs merKlassrummet är en gemensam arbetsplats! Road map. Bakgrund man typ glömmer fyran. Begränsningar hos mottagaren
Klassrummet är en gemensam arbetsplats! Lyssnaransträning eller talarkomfort? Om lärares röster och barns lyssnande i klassrum VIVEKA LYBERG ÅHLANDER LEG LOGOPED, DOCENT AVD FÖR LOGOPEDI, FONIATRI OCH
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merLexikal förmåga och användning hos arabisk-svenska barn med och utan språkstörning
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Lexikal förmåga och användning hos arabisk-svenska barn med och utan språkstörning Frida Petersen Mohamed Wail
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling
Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merFlerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson
Flerspråkighet och dyslexi IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson Inledning Lite drygt 20% av grundskolans elever har idag ett annat modersmål
Läs merBegåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder
Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för
Läs merbarn med CI och/eller hörapparat
Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade och döva barn med CI och/eller hörapparat Björn Lyxell, Birgitta Sahlén, Inger Uhlén, Tina Ibertsson, Claes Möller, Malin Wass, Lena Asker- Arnàson, Cecilia
Läs merSkriftlig berättarförmåga, arbetsminne och läsning hos elever i år 8 och elever i år 1 på gymnasiet
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Skriftlig berättarförmåga, arbetsminne och läsning hos elever i år 8 och elever i år 1 på gymnasiet Magdalena
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merUppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning
Läs merAtt hantera två eller flera språk
www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal
Läs merINSTITUTIONEN FÖR LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Lunds universitet
Välkommen till samarbete med Institutionen för logopedi, foniatri och audiologi! INBJUDAN TILL HANDLEDARUTBILDNING FÖR AUDIONOMER INOM OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN! Förändringarnas vindar har sedan en tid
Läs merSvensk normering av TROG-2 Titel för åldrarna 8-10 år och sambandet mellan grammatisk språkförståelse och ordavkodning
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 207 Svensk normering av TROG-2 Titel för åldrarna 8-10 år och sambandet mellan grammatisk språkförståelse och ordavkodning
Läs merKartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merBarnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling
Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person 0-3 månader Första leendet Känner igen
Läs merSammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010
Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merFonologiskt korttidsminne hos tvåspråkiga barn med och utan språkstörning
Institutionen för psykologi Fonologiskt korttidsminne hos tvåspråkiga barn med och utan språkstörning Afsaneh Dadras Psykologexamensuppsats Vol VIII (2006): 19 Handledare: Magnus Lindgren & Eva-Kristina
Läs merSkrivförmåga hos vuxna med intellektuella eller kommunikativa funktionsnedsättningar inom daglig verksamhet
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 264 Skrivförmåga hos vuxna med intellektuella eller kommunikativa funktionsnedsättningar inom daglig verksamhet
Läs merEn studie om relationen mellan fonologisk medvetenhet och arbetsminne samt om självskattningsförmåga i årskurs 4 och 6
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund En studie om relationen mellan fonologisk medvetenhet och arbetsminne samt om självskattningsförmåga i årskurs
Läs merTaltydlighet hos barn med cochleaimplantat, hörapparat och normal hörsel: en indikator för begränsningar inom andra språkliga domäner?
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Taltydlighet hos barn med cochleaimplantat, hörapparat och normal hörsel: en indikator för begränsningar inom
Läs merLoopar och ljud 3 av 7. Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Loopar och ljud 3 av 7
Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Lektionsförfattare: Lotta Ohlin Andersson Till läraren 1. Loopar och ljud 2. Repetera det du gjort En
Läs merLoopar och ljud 3 av 7. Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Loopar och ljud 3 av 7
Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Lektionsförfattare: Lotta Ohlin Andersson Till läraren 1. Loopar och ljud 2. Repetera det du gjort Sida
Läs merFaktorer som påverkar gramma.sk förståelse
2018-10-18 Vad är språk? Faktorer som påverkar gramma.sk förståelse O"a beskrivet/studerat u0från delkomponenter Anna Eva Hallin, leg. logoped, Ph.D., postdoktor www.sprakforskning.se O"a beskrivet/studerat
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merSekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk
www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och
Läs merLäsförmåga och arbetsminne hos barn med hörapparat eller cochleaimplantat
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Läsförmåga och arbetsminne hos barn med hörapparat eller cochleaimplantat Karin Pfändtner & Sonia Wallfelt Examensarbete i logopedi 30 hp HT 2013 Nr
Läs merMinnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Läs merPedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet
Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare
Läs merDyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merSPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan
SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan INNEHÅLL Vad är språkstörning? Hur märks språkstörning? Vilka konsekvenser kan en språkstörning leda
Läs merLOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1740-14 Sid 1 (5) LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2014-12-23
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merMuntlig bildeliciterad berättarförmåga hos 8-åriga normalspråkiga barn relaterat till inferens, lexikon och arbetsminne
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Muntlig bildeliciterad berättarförmåga hos 8-åriga normalspråkiga
Läs merUtprovning av testbatteri för bedömning av subtila språkstörningar på elever i årskurs 8 och 9
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi 51 Utprovning av testbatteri för bedömning av subtila språkstörningar på elever i årskurs 8 och 9 Galatia Olsson-Bolonassos och
Läs merDaniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (
Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning
Läs merIntellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap
Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap lisa.palmqvist@liu.se Lisa Palmqvist Vad är en doktorand? 2018-09-10 2 Lisa Palmqvist
Läs merKognitiv belastning och visuellt beteende hos äldre förare med hörselnedsättning
Kognitiv belastning och visuellt beteende hos äldre förare med hörselnedsättning Birgitta Thorslund, VTI & Linnaeus Centre HEAD, LiU Björn Peters, VTI Bakgrund - doktorandprojektet Lite forskning kring
Läs merEn tvärsnittsstudie om förskolebarns förmåga till inferens utifrån inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS)
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund En tvärsnittsstudie om förskolebarns förmåga till inferens utifrån inferensdeltestet i The New Reynell Developmental
Läs merDålig hörsel kan leda till demens
Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus
Läs merTaLiS. - Taluppfattning och Listening Span-test. Inledning. Teoretisk bakgrund
TaLiS - Taluppfattning och Listening Span-test Mats Andrén, Hanna Björk, Lars Petter Björkman, Anna Hillertz, Edvard Johansson, Carola Markström, Sanna Åsberg Linköpings universitet, juni 2003 Denna studie
Läs merAuditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv.
Auditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv. Marie Randau Hörselpedagog Barn-och utbildningsförvaltningen Silviaskolan Hur kan APD yttra sig? Uppfattas som hörselskadad trots normalt
Läs merDigitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde!
Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde! Agneta Gulz, Professor i kognitionsvetenskap, Lund University Cognitive Science (LUCS) och Inst. för datavetenskap, Linköpings universitet 1 Explore & Support
Läs merSpråksvårigheter och flerspråkighet
Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped
Läs merTräning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning
Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne
Läs merESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne
Läs merDyspraxi (Verbal & Oral)
Dyspraxi (Verbal & Oral) Caroline Andersson, Leg. Logoped Oralmotoriskt Centrum, Talkliniken Danderyds sjukhus Nationell Språkförskolekonferens 2 september 2016, Sollentuna Verbal dyspraxi Vad är det?
Läs merTill dig som vill remittera till Vårängens språkförskola
Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som
Läs merVad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Läs merFörsämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom
Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom Ett problem med minne, nedsatt hörsel eller låg talhastighet? C uppsats i kognitionsvetenskap ht 2005 Björn Johansson Kollegium SSKKII, Göteborgs
Läs merSpråkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin
Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]
Läs merFortsätt med Scratch: Meddelande och game over (del 5/6)
Fortsätt med Scratch: Meddelande och game over (del 5/6) I lektionen programmerar eleverna ett spel i Scratch och lär sig använda meddelandefunktionen. Till läraren 1. Använd meddelanden i Scratch 2. Repetera
Läs mer