Auditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv.

Transkript

1 Auditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv. Marie Randau Hörselpedagog Barn-och utbildningsförvaltningen Silviaskolan

2 Hur kan APD yttra sig? Uppfattas som hörselskadad trots normalt audiogram Svårt förstå talat språk vid bullrig bakgrund Behov av upprepningar Tar längre tid på sig att svara i muntlig konversation Svårt hålla uppmärksamheten uppe Svårt lära sånger och ramsor

3 Hur APD kan yttra sig - fortsättning Svag musikalitet och sångförmåga Missförstånd Dåligt minne Lättdistraherad Svårt följa långa muntliga instruktioner Svårt lokalisera ljud Svårt att förstå sarkasmer, intonationer/tonfall, affekt/känslostämning

4 Närliggande diagnoser ADHD Autismspektrum Språkstörning Dyslexi Inlärningssvårigheter

5 Schematisk bild Dyslexi Inlärningsstörning APD ADHD Asperger Språkstörning Autism

6 Hur vanligt är APD? % av äldre normalbefolkning (Cooper & Gates, 1991, Ear Hear) Hos barn ca 2-3 %, två gånger vanligare bland pojkar än flickor (Chermak & Musiek, 1997)

7 Bakomliggande orsaker Bakomliggande orsaken ofta oklar 70 % områden med polymikrogyri (missbildning under fosterlivet), vänster hjärnhalva eller i corpus callosum 25 % försenad mognad 5 % neurologisk sjukdom

8 Vem kan utredas? Skolbarn (över sju år, eller ännu hellre från årskurs 2 och uppåt) Få vuxna utreds i nuläget

9 Underlag för utredning Audiogram Beskrivning av den upplevda hörselsituationen Tal i brus Gärna psykologbedömning, både begåvningsprofil och gällande koncentrationssvårigheter Gärna språk- och/eller läs- och skrivutredning Arbetsminne

10 Allmänt om APD-testerna Finns normalvärden, men inte så omfattande som skulle behövas Språklig komponent i auditiva bearbetningstest språkstörning? Observationsformulär Testerna kompletteras med språktest, läs- och skrivtest och arbetsminnestest

11 Centrala auditiva processer som testas Tidsprocessande, uppfatta pauser Försvårat tal, förmågan att kunna fylla i det som saknas Auditiv diskrimination, att skilja mellan auditiv stimuli

12 Centrala auditiva processer som testas Temporal ordning/sekvenstest, förmågan att diskriminera mellan sekvenser av auditiva stimuli Binaural interaktion, lokalisation, hur öronen arbetar tillsammans Dikotiskt lyssnande, Binaural integration: Förmåga att ta till sig två olika signaler som presenteras samtidigt, en till varje öra Binaural Separation: Förmåga att ta in signal som presenteras till ena örat och ignorera samtidig signal till andra örat

13 Olika förklaringsmodeller 1. Buffalomodellen 2. Bellis-Ferre-modellen Förklarar svårigheter utifrån helhetsperspektiv Teoretiska, bygger på omfattande litteratur Finns kritik Jämförelse med afatiska problem som vid stroke

14 Åtgärder/ bemötande Tre angreppssätt Miljöpåverkan Kompensatoriska strategier Auditiv träning

15 Auditiv träning Neural plasticitet = träning ger förändrad neural arkitektur, reorganisation Träna diskriminationsförmåga gällande bl.a. intensitet, duration, språkljud, ljudmönster, pauser i brus Forskningsstudier, mest barn som tränas. Datoriserade program som ökar i svårighetsgrad

16 Kompensatoriska strategier Genom att stärka högre förmågor som språk, minne och uppmärksamhet så kan detta hjälpa till att uppväga för bristande auditiv bearbetningsförmåga. Ge förkunskaper inför lektion

17 Påverka omgivningen Ljudomgivning (buller, akustik, FM-system) Visuellt stöd Talhastighet, pauser, mängden information Kunskap hos omgivningen Anteckningar

18 Tre kategorier av konsekvenser av utredning Defekt avkodning Prosodisk defekt Integrationsbrist

19 Defekt auditiv avkodning Pojke 10 år Normal hörselstatus Uttrycker att han inte hör Oroliga föräldrar, trötta föräldrar Når ej målen i skolan Koncentrationssvårigheter Mycket trött Uppfattas som nonchalant gentemot omgivningen Remiss Hörselenheten Psykologkontakt Utredningar inom samtliga områden Hörseltekniska hjälpmedel Remiss till audiologiska avdelningen Diagnos APD

20 Bellis-Ferre-modellen Defekt auditiv avkodning Dysfunktion i vänster hjärnhalva, sannolikt i primära auditiva kortex Dåliga testresultat gällande tal i brus, nonordsdiskrimination, Gap Detection in Noise (GIN), höger öra sämre vid testning av dikotiskt tal Sämre på verbal del av WISC-test (IQ)

21 Defekt auditiv avkodning- fortsättning Verkar ha hörselnedsättning trots normalt audiogram Svårt med fonologisk avkodning (ljudande) vid läsning Dålig vokabulär, svårt lära nytt språk Bättre med multimodal kommunikation Nytta av förbättrat signal-brus-förhållande (FM)

22 Miljö och kompensatoriska åtgärder som utfördes. Logoped audiologiska avdelningen, hörselpedagog och hörselenheten i samarbete Psykologinsatser till skola och föräldrar Information till personal och anhöriga Allmän hörselinformation och strategier Akustiska åtgärder FM-system Förberedande information inför nya aktiviteter. Utformning av personligt schema Fokus på basämnena Strukturkompensation

23 Auditiva insatser åtgärder som utfördes Diskriminationsträning i samarbete med (ISPEC, stödenhet som inriktar sig mot diagnostiserat neuropsykiatriskt funktionshinder) Minnesträning (ISPEC) Ljudexponering (buller)

24 Prosodisk defekt Pojke 12 år Föräldrar kontaktar själv audiologiska avdelningen efter att ha hittat information på Internet om APD. Normal hörselstatus Säger att han hör men inte alltid förstår vad som sägs. Oroliga, uppgivna föräldrar misstankar om annan diagnos Misstolkar ofta omgivningen Upplevs som väldigt avvaktande av omgivningen Ofta ledsen och känner sig utanför Når inte alla målen i skolan Har svårt att förstå tvära kast. Mycket ljudkänslig Använder gärna någonting som skyddar mot huvudet, mössa eller hätta. Ofta mycket trött Diagnos APD

25 Bellis-Ferre-modellen Prosodisk defekt Dysfunktion i höger hjärnhalva Dåliga testresultat gällande sekvenstest (duration och/eller frekvens) både vid benämning och nynnande, vänster öra sämre vid dikotiskt tal. Normalt resultat gällande tal i brus, nonordsdiskrimination, Gap Detection in Noise (GIN)

26 Prosodisk defekt- fortsättning Lägre resultat gällande icke-verbal del av WISC-test (IQ) Svårt processa prosodiska element i talet vilket kan leda till svårigheter förstå sarkasmer, intonation/tonfall, affekt/känslostämning. Svårt sjunga, läser monotont. Social kommunikation påverkad. Lässvårigheter gällande ortografisk läsning (helordsläsning)

27 Miljö och kompensatoriska åtgärder som utfördes. Logoped audiologiska avdelningen, hörselpedagog och hörselenheten i samarbete Information till personal och anhöriga Allmän hörselinformation och strategier Akustiska åtgärder Individuellt schema med luft för korta pauser Fokus på basämnena Repetitioner vid information Visuell information, bilder och teckenspråk/tss Socialträning och förståelse för omgivningen Strategier kring ljudkänslighet Strukturkompensation

28 Auditiva insatser som utfördes Prosodi- och sångövningar Tal- och språkträning (nyckelord), pragmatisk och socialträning. språkljudsövningar

29 Integrationsbrist Flicka 11 år Långvariga specialpedagogiska insatser Specialpedagog upplever att flickan har svårt att uppfatta instruktioner och säger ofta va. Föräldrar kontaktar audiologiskaavdelningen Normal hörselstatus Föräldrarna ledsna oroliga, finns det fler diagnoser? (resultat, gränsland ADHD) Minnessvårigheter Stavningssvårigheter (dyslexi) Upplevs av omgivningen som mycket glad och okoncentrerad. Orolig Upplever ibland röster som Kalle Ankaspråk. Trött, ledsen (enligt barn och förälder) Svårt att följa med i sociala situationer Svårt att följa verbala instruktioner Svart att följa med i längre dialoger Kordinationssvårigheter (skriva) Diagnos APD

30 Bellis-Ferre-modellen Integrationsbrist Dysfunktion corpus callosum, hjärnbalken, nervfibrer Dåliga testresultat gällande tal i brus och sekvenstest, men endast vid benämning (nynnande fungerar). Vänster öra sämre på dikotiskt tal

31 Integrationsbrist fortsättning Dålig kommunikation mellan hjärnhalvorna. Svårt följa rörlig ljudkälla. Stavningssvårigheter (svårt koppla grafem till språkljud). Dålig bimanuell koordination Kan prestera sämre vid multimodal kommunikation, för mycket information

32 Miljö och kompensatoriska åtgärder som utfördes Logoped audiologiska avdelningen, hörselpedagog och hörselenheten i samarbete Information till personal och anhöriga Allmän hörselinformation och strategier Akustiska åtgärder Individuellt schema med luft för korta pauser Minnesträning (datorprogram, skolans) Strukturschema i detalj Egen kalender till allmänna saker Läs- och språkträning, (specialpedagog skola) Koordinationsövningar FM-system Visuellt stöd i undervisningen, bilder och text

33 Appar Strukturappar, finns olika modeller att välja mellan. Crazy Copy Auditiv förmåga, minnesträning, intensitet, duration, språkljud, ljudmönster, pauser i brus Nätbaserad Simon

34 Lästips Parthasarathy TK (2005) An introduction to APD in Children, Lawrence Erlbaum Associates Inc. Moore DR, Auditory processing disorder (APD): Definition, Diagnosis, Neural Basis, and Intervention. Audiological Medicine. 2006; 4: 4-11 American Speech-Language-Hearing Association. (2005). (Central) Auditory Processing Disorders [Technical Report]. Tillgänglig via

35 Tack för mig!