Barn och elever med språkstörning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Barn och elever med språkstörning"

Siv Persson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare

2 Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt stöd: - Specialpedagogisk utredning - Specialpedagogisk rådgivning - Information och utbildning

3 Bild 3 Språk

4 Bild 4 Fonologisk utveckling och uttal Reflexiva ljud: skrik, gnyenden, vokaljoller, stavelsejoller Vid ca 1 års ålder de första orden. Systematiska strategier för att förenkla (nalle lalle) 3-5 år: Fonologisk medvetenhet och uttal förbättras successivt Vid skolstarten behärskar barnet de flesta språkljud; både att uttala och känna igen dem.

5 Bild 5 Grammatisk utveckling Det lilla barnet uppfattar sats- och meningsgränser I 2 årsåldern när barnet har ca 50 ord i sitt aktiva ordförråd börjar det kombinera två ord i telegrafiskt tal, sms-tal (ha boll) Allteftersom treordsmeningar uppstår läggs grammatiska morfem till (prata pratade, sola solade, gå gådde) I sexårsåldern kan barnet de flesta grammatiska konstruktioner, men kan fortfarande ha svårt att förstå och använda passivsatser upp till års ålder.

6 Bild 6 Ordförrådsutveckling Förstår första orden vid ca 4 månaders ålder Säger första orden vid ca 1 års ålder. (Känner igen ca 100 ord innan de själva börjar använda ord) Vid 2 år ca aktiva ord Ordexplosion i 2-årsåldern Snabb utveckling av ordförrådet, vid 6 års ålder kan ca 6000 ord. I 15-årsåldern har ordförrådet vuxit till ca ord. Abstrakta uttryck. Ordförrådet fortsätter utvecklas livet ut!

Bild 7 Pragmatik Det lilla barnet: gemensamt uppmärksamhetsfokus, turtagning Från 3-årsåldern: samtalsstrategier, tar lyssnarens perspektiv, ber om förtydliganden,

7 Bild 7 Pragmatik Det lilla barnet: gemensamt uppmärksamhetsfokus, turtagning Från 3-årsåldern: samtalsstrategier, tar lyssnarens perspektiv, ber om förtydliganden, berättar kronologiskt I skolåldern används mer avancerade samtalsstrategier, förståelsen för undermeningar förfinas och man klarar mer krävande samtalssituationer kommunikation

8 Bild 8 Språkstörning När man fastnar på ett ord, så försvinner alla andra ord. Man släpper orden och så försvinner det. Det är nog så för alla nästan. Det är som att de andra kör sportbil och jag åker trehjuling.

9 Bild 9 Språkstörning Ett barn med språkstörning har svårigheter med något av språkets form språkets innehåll språkets användning men ofta med en kombination av alla dessa delar.

10 Bild 10 Begreppet språkstörning Funktionsnedsättning! Språkförsening? Språkstörning? Språklig sårbarhet?

11 Bild 11 Vad beror språkstörning på?

Bild 12 Hur språkliga områden och förmågor kan påverkas vid en språkstörning Uppfatta och skilja mellan språkljud Uttal Bilda meningar Svårt att uppfatta om ord är korta eller

12 Bild 12 Hur språkliga områden och förmågor kan påverkas vid en språkstörning Uppfatta och skilja mellan språkljud Uttal Bilda meningar Svårt att uppfatta om ord är korta eller långa Svårt att höra vilket ljud ett ord börjar eller slutar med Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. Lund: Studentlitteratur. 12

13 Bild 13 Litet ordförråd Kategorisera ord Komma på ord Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. Lund: Studentlitteratur. 13

14 Bild 14 Använda och tolka ögonkontakt, kroppsspråk och mimik Vänta på sin tur i samtalet Förstå ironi eller bildliga uttryck Anpassa språket till situationen Nettelbladt, U. & Salameh, E. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 2. Lund: Studentlitteratur. 14

15 Bild 15 Språkstörning och dyslexi The simple view of reading (läsning= avkodning X förståelse) God språkförståelse, dålig ordavkodning (klassisk dyslexi) God ordavkodning, god språkförståelse Dålig ordavkodning, dålig språkförståelse (SLI) God ordavkodning, dålig språkförståelse Gough &Tunmer, 1986

16 Bild 16

17 Bild 17 Christer Jacobsson, docent i pedagogisk psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hämtad från artikeln Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter,

18 Bild 18 Klassrumsbaserad språklig bedömning Intervjuer med och sammanställning av information från elev, pedagoger och föräldrar Insamling och bedömning av representativa texter och klassrumsuppgifter från eleven Observation i klassrummet (och gärna i andra skolsituationer också, som t.ex. matsal, rast osv.) Analys och dynamisk bedömning av uppgifter och material från klassrummet. Anna Eva Hallin

19 Bild 19 Olika sätt att kartlägga språkutveckling Statisk bedömning Statisk bedömning fokuserar på svårigheter hos barnet/eleven. I en statisk bedömning så ingår ofta uppgifter av stigande svårighetsgrad, och testledaren förväntas inte/ska inte ge någon feedback. I en statisk bedömning ska testledaren försöka vara så neutral som möjligt och inte engagera sig eftersom likvärdig presentation av testuppgifter är viktigt för både validitet och reliabilitet. Dynamisk bedömning Dynamisk bedömning fokuserar på hur barnet/eleven lär sig. Utgår från vad barnet kan, och har alltså inget felsökningsperspektiv. I en dynamisk bedömning ger man återkoppling till barnet/eleven och noterar hur mycket stöd och stöttning barnet/eleven behöver för att klara en viss uppgift. I en dynamisk bedömning ska det finnas en trygg relation och en tvåvägskommunikation mellan den som testar och den som blir testad. Anna Eva Hallin

Bild 20 Språkstörning vid flerspråkighet Språkstörning på alla barnens språk Flerspråkighet orsakar inte språkstörning, alla barn som kan lära sig ett språk, kan lära sig flera Viktigt att föräldrar

20 Bild 20 Språkstörning vid flerspråkighet Språkstörning på alla barnens språk Flerspråkighet orsakar inte språkstörning, alla barn som kan lära sig ett språk, kan lära sig flera Viktigt att föräldrar använder det språk de behärskar bäst, inte det som lärs ut i skolan Flerspråkighet försenar inte språkutvecklingen tvärtom! Att blanda språk när man pratar, s.k. kodväxling tyder på att man är språkligt kompetent Paradis, Genesee & Crago (2011) Hedman, C., Salameh, E. m.fl. (2012) Ibanez, K.( 2016) 20

21 Bild 21 Språkliga svårigheter är inte alltid en språkstörning Selektiv mutism Oralmotoriska svårigheter Verbal dyspraxi Stamning Hörselnedsättning

22 Bild 22 Exempel på områden och förmågor som kan påverkas vid en språkstörning Reglering av det egna beteendet Uppmärksamhet Social förmåga Svårigheter överlappar varandra och förändras över tid 22

Vi människor utvecklas över tid och den diagnos som bäst förklarar

23 Bild 23 Samvariation Adhd och autism är exempel på diagnoser som ofta förekommer tillsammans med en språkstörning. Vi människor utvecklas över tid och den diagnos som bäst förklarar ett yngre barns svårigheter, kanske inte är aktuell när barnet blir äldre

24 Bild 24 Arbetsminne Psykiska funktioner som jämför och bearbetar information som hämtas från både kort- och långtidsminne (ICF, b1443, Socialstyrelsen). Arbetsminnesförmågan har mycket stor betydelse vid inlärning. Personer med språkstörning har ofta nedsatt arbetsminneskapacitet. 24

25 Bild 25 25

26 Bild 26 Bygg upp ordförrådet

27 Bild 27 Ur SPRÅKLÅDAN, Johan Althoff, bild Robert Nyberg,

28 Bild 28 Kommer från tyskans fenster. På danska heter det vindue. Vindöga har gett upphov till det engelska window

29 Bild 29 fotobomba frisparksprej svajpa medvetet eller omedvetet hoppa in i bild eller på annat sätt sabotera när någon fotograferar. vit sprejfärg som används vid frisparkar i fotboll för att markera var bollen ska ligga och var försvarsmuren ska stå. Styra till exempel en dator eller surfplatta genom att dra med fingret på skärmen

30 Bild 30 Struktur och förutsägbarhet Använd tidshjälpmedel Se till att uppgifter ofta har liknande upplägg och struktur Ge tid och många tillfällen till repetition Visualisera

31 Bild 31

32 Bild

33 Bild 33 Ta hänsyn till barnets förmåga att lyssna Anpassa talet Tecken som stöd Be barnet upprepa vad som har sagts Se över ljudmiljön

34 Bild 34 Demonstrera, visa och ge modeller

35 Bild 35 Återgivande text Det jag redan vet Om visste jag... Nu har jag lärt mig att Jag har också lärt mig att Något annat som jag har lärt mig Slutligen har jag lär mig Argumenterande text Jag vill ge min åsikt angående Jag anser att I den frågan har jag följande argument För det första Avslutningsvis

36 Bild 36 Lektion 1 Skapa nyfikenhet för språket Anpassa talet Demonstrera, visa och ge modeller

37 Bild 37 Referenser och länkar Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. Lund: Studentlitteratur. Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 2. Lund: Studentlitteratur. (Tracy Packiam Alloway) Att arbeta med språkstörning I förskola och skola, Institutet för språk och folkminnen,

Relevanta dokument

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion