Påverkas elevers språkförståelse och återkallande av information av röstkvalitet och auditiv eller audiovisuell presentation?
|
|
- Isak Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Påverkas elevers språkförståelse och återkallande av information av röstkvalitet och auditiv eller audiovisuell presentation? Stina Christoffersson & Johanna Pihl Logopedutbildningen, 2015 Vetenskapligt arbete, 30 högskolepoäng Handledare: Viveka Lyberg-Åhlander & Jonas Brännström
2 SAMMANFATTNING Syftet med studien var att genom en kvantitativ experimentell inom-subjektdesign undersöka hur elevers prestation på ett språkförståelsetest och återkallande av informationen från testet påverkades av talarens röstkvalitet samt av auditiv eller audiovisuell presentation. De olika röstkvalitéerna kombinerades tillsammans med auditiv eller audiovisuell presentation till fyra olika villkor: typisk röst/auditiv presentation; typisk röst/audiovisuell presentation; dysfonisk röst/auditiv presentation samt dysfonisk röst/audiovisuell presentation. Deltagarna bestod av 57 elever i årskurs 2 som testades inom de olika domänerna språkförståelse, arbetsminne, exekutiva funktioner samt förmågan att återkalla information. Testbatteriet bestod av Clinical Evaluation of Language Fundamentals (CELF), Competing Language Processing Task (CLPT), Elithorn s Mazes (EM) och CELF-Återkallande. Även deltagarnas subjektiva skattning samlades in under testningen. Den audiovisuella presentationen under testningen med CELF bestod av en virtuell agent. För att kontrollera att deltagarna var normalhörande genomfördes även en hörselscreening. Inga signifikanta skillnader hittades mellan prestation vid de olika villkoren på CELF och CELF-Återkallande. Den subjektiva skattningen visade att eleverna skattade den typiska rösten och den audiovisuella presentationen mer positivt än den dysfoniska rösten och den auditiva presentationen. De signifikanta fynd som studien visar är viktiga då de speglar deltagarnas upplevelse av rösterna och de olika presentationsformerna. Fynden ger viktiga ledtrådar till förståelsen av vad som är ansträngande och/eller underlättar för skolbarn, relevant både för fortsatt forskning och i klassrummet. Sökord: Röstkvalitet, språkförståelse, audiovisuell presentation, subjektiv skattning, återkallande
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Hypoteser 2 2. BAKGRUND Språkförståelse Arbetsminne Långtidsminne och återkallande Exekutiva funktioner Röstproblem hos lärare Audiovisuell presentation Subjektiv skattning av dysfoniska röster 7 3. METOD Forskningsetiska överväganden Deltagare Rekrytering Inklusionskriterier Deskriptiv data av deltagarna Material Hörselscreening Clinical Evaluation of Language Fundamentals IV CELF Competing Language Processing Task CLPT Elithorn s Mazes EM CELF-Återkallande Deltagarnas subjektiva skattning Röstinspelningar och inspelning av den virtuella agenten Röstinspelning av CELF och CLPT Logopedbedömning av rösterna Virtuell agent Validering av testmetod Testförfarande Förberedelser Procedur Analys av data RESULTAT Deskriptiv statistik Villkorens påverkan på resultaten på CELF Villkorens påverkan på resultaten på CELF-Återkallande 20
4 4.4 Exekutiva funktioner Deltagarnas subjektiva skattning av villkoren Sammanfattning av resultat DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Implikationer för framtida forskning och klinisk verksamhet Slutsats REFERENSER BILAGOR 34
5 1. INLEDNING Språkförståelse hos elever kan påverkas av yttre faktorer såsom en lärare med dysfonisk röst (Morton & Watson, 2001) eller bakgrundsbuller (Lyberg-Åhlander et al., 2015b). Morton och Watson (2001) har gjort en av de första studierna som undersöker om en dysfonisk röst kan påverka elevers språkförståelse. Studiens upplägg var att deltagarna fick höra ett antal upplästa texter och sedan från en lista peka ut vilka ord som förekommit i texterna samt dra en sammanfattande inferens av innehållet. Hälften av texterna lästes upp av en kvinna med typisk röst och den andra hälften av en kvinna med måttlig till svår dysfoni. Deltagarna var högpresterande elever och medelåldern var 11;5 år. Slutsatsen som författarna drog var att eleverna presterade bättre både på att identifiera ord och att dra en sammanfattande inferens då de lyssnat till kvinnan med typisk röst. Ytterligare en studie inom ämnet är gjord av Rogerson och Dodd (2005). Syftet med deras studie var att undersöka hur en mildare form av dysfoni påverkade deltagarnas förmåga att processa språk. Författarna ville även undersöka hur förmågan påverkades av att deltagarnas studieresultat varierade i högre grad än de gjort i tidigare studier. Deltagarnas medelålder var 9;8 år. För att genomföra studien användes videoinspelningar med tre olika texter upplästa med tre olika röstkvaliteter (typisk, mild dysfoni samt grav dysfoni). Under testningen användes även en ljudinspelning från ett klassrum för att simulera en vanlig klassrumsmiljö. Slutsatser från studien var att elevernas resultat påverkades oberoende av grad av dysfoni och studieresultat. Liknande resultat kan ses i Morsomme, Minell och Verduyckts studie från 2011 som använde sig av en språkförståelseuppgift i form av två korta texter samt en diskriminationsuppgift med minimala par. Deltagarnas medelålder var 8;5 år. Den dysfoniska rösten medförde lägre resultat på båda uppgifterna, dock mer markant vid diskriminationsuppgiften. Deltagarna fick även ge sina subjektiva åsikter om rösterna. Den dysfoniska rösten skattades av flertalet av deltagarna i negativa termer, både känslorelaterade (ledsen, arg) och sjukdomsrelaterade (halsont, sjuk). Det har nyligen publicerats två svenska studier inom ämnet av Lyberg-Åhlander, Haake, Brännström, Schötz, och Sahlén (2015a) samt Lyberg-Åhlander et al. (2015b) Syftet med den första studien var att undersöka hur lärares röstkvalitet påverkar elevers resultat på ett språkförståelsetest som testar receptiv grammatisk förståelse hos barn. Deltagarna i studien var elever i årskurs 2. Till studien gjordes två digitala inspelningar av språkförståelsetestet, en med typisk röst och en med dysfonisk röst. Samma kvinna spelade in de båda röstkvaliteterna. Eleverna delades in i två grupper där den ena gruppen fick lyssna till den typiska rösten och den andra gruppen till den dysfoniska. Författarnas fynd var att eleverna som fick lyssna till den dysfoniska rösten presterade sämre på de svårare uppgifterna i språkförståelsetestet jämfört med de som lyssnade till den typiska rösten. Eleverna som lyssnade på den dysfoniska rösten blev också mer osäkra och korrigerade sig mer vid de enklare uppgifterna. Slutsatserna som drogs var att eleverna som lyssnade på den dysfoniska rösten måste omfördela kognitiv kapacitet till att processa röstsignalen på bekostnad av språkförståelsen (Lyberg-Åhlander et al., 2015a). Den andra studien är en vidareutveckling av den tidigare studien men med tillägg av bakgrundsbuller. Bakgrundsbullret var i form av ett multitalker babble noise som består av flera personer som pratar samtidigt vilket skapar ett babbel (Lyberg-Åhlander et al., 2015b) 1
6 Det finns dock fortfarande kunskapsluckor inom fältet. Föreliggande studie vill bygga vidare på ovan nämnda studie av Lyberg-Åhlander et al. (2015a) genom att undersöka om en visuell komponent, liknande den i Rogerson och Dodd (2005), påverkar resultaten. Studien syftar även till att undersöka hur väl elever kan återkalla information ungefär 30 minuter efter att de har hört den och om förmågan påverkas beroende av röstkvalitet och auditiv eller audiovisuell presentation. Tidigare studier inom ämnet har ofta baserats på gruppjämförelser men då en inom-subjektdesign är bättre på att fånga upp individuella skillnader kommer en sådan design att användas. Varje deltagare fungerar således som sin egen kontrollperson. 1.1 Syfte Syftet med studien är att genom en kvantitativ experimentell inom-subjektdesign undersöka om elevers prestation på ett språkförståelsetest och återkallande av information från testet påverkas av röstkvalitet samt av auditiv eller audiovisuell presentation. De olika röstkvaliteterna typisk och dysfonisk röst kombineras tillsammans med auditiv eller audiovisuell presentation till fyra olika villkor: typisk röst/auditiv presentation; typisk röst/audiovisuell presentation; dysfonisk röst/auditiv presentation samt dysfonisk röst/audiovisuell presentation. Den audiovisuella presentationen i studien är i form av en virtuell agent. Studien syftar även till att undersöka om elevers exekutiva funktioner påverkar resultatet och återkallandet av språkförståelsetestet. Dessutom undersöker studien om de olika villkoren påverkar elevernas upplevelse av röstkvaliteterna och upplevd ansträngning vilket innebär att studien även har vissa kvalitativa inslag. 1.2 Frågeställningar Påverkas resultatet på ett språkförståelsetest av talarens röstkvalitet? Blir resultatet på ett språkförståelsetest olika beroende på om presentationen är auditiv eller audiovisuell? Påverkar de olika villkoren (typisk/auditiv, typisk/audiovisuell, dysfonisk/auditiv samt dysfonisk/audiovisuell) förmågan att återkalla information? Inverkar elevers exekutiva funktioner på resultatet och återkallandet av språkförståelsetestet? Hur skattar eleverna röstkvaliteterna och auditiv samt audiovisuell presentation? Finns det en korrelation mellan skattning och prestation vid varje villkor? 1.3 Hypoteser Författarnas hypoteser är: Att lyssna på en dysfonisk röst påverkar resultatet på språkförståelsetestet och återkallandet av information från testet negativt 2
7 Att eleverna presterar bättre på språkförståelsetestet samt återkallandet av information från testet vid audiovisuell presentation, oberoende av vilken röstkvalitet de lyssnat på Att eleverna som presterar högt på testet för exekutiva funktioner klarar språkförståelsetestet och återkallandet av information från testet bättre Att den dysfoniska rösten leder till fler negativa kommentarer samt att det finns en korrelation mellan elevernas skattning och prestation vid varje villkor 2. BAKGRUND 2.1 Språkförståelse Språkförståelse är en komplex förmåga bestående av flera olika delkomponenter; fonologisk förståelse, lexikal förståelse, grammatisk förståelse samt pragmatisk förståelse (Nettelbladt & Salameh, 2007). Ofta då språkförståelse testas används test där barnet endast ska peka på den bild som motsvarar ett visst yttrande. Språkförståelse i skolan ställer dock helt andra krav. Eleven måste både kunna tolka explicit samt implicit information, således både det som sägs rakt ut och det som måste tolkas genom att dra slutsatser och använda sin bakgrundskunskap. För att få en så bred bild av ett barns språkförståelse som möjligt bör alltså ett test som fångar upp båda dessa förmågor användas (Nettelbladt, 2013). I följande studie kommer språkförståelse testas genom hörförståelsedelen ur Clinical Evaluation of Language Fundamentals IV, CELF (Semel, Wiig & Secord, 2003). Språkförståelse testas här genom förståelse av kortare berättelser, narrativer, där det krävs att lyssnaren både kan tolka explicit och implicit information. För att kunna förstå en narrativa krävs pragmatisk förståelse. Grunden är den språkliga analysen som innehåller fonologisk, lexikal och grammatisk information om yttrandet (Bishop, 1997). Dock är det inte allt som krävs utan lyssnaren måste även kunna dra inferenser och forma egna slutsatser för att förstå en narrativa i sin helhet. Detta gör lyssnaren bland annat genom att använda sig av sin omvärldskunskap och den fysiska kontexten för att komma fram till den mest rimliga tolkningen av en berättelse eller ett yttrande (Nettelbladt, 2013). För att kunna förstå en berättelse måste även lyssnaren förstå anaforiska referenser, vilket innebär att kunna förstå meningar som exempelvis Jag såg John igår. Han såg väldigt trött ut. En lyssnare som besitter denna kunskap förstår att det är John som ser trött ut. Detta görs genom att man som lyssnare bygger upp en mental bild av de viktigaste komponenterna i berättelsen snarare än att man tolkar och minns varje mening för sig (Bishop, 1997). 2.2 Arbetsminne Med arbetsminne menas förmågan att tillfälligt kunna lagra och bearbeta information under en viss tidsperiod. Arbetsminnet spelar en viktig roll vid flera former av komplext tänkande, 3
8 däribland språkförståelse då detta kräver att information hålls kvar i arbetsminnet samtidigt som den bearbetas (Just & Carpenter, 1992). Exempelvis är förståelse av narrativer till stor del beroende av arbetsminneskapacitet. Lyssnaren måste då integrera ny information från berättelsen med tidigare hörda delar och omvärldskunskap för att skapa en klar bild av handlingen och kunna dra slutsatser (Lepola, Lynch, Laakkonen, Silvén & Niemi, 2012). Två av de mest framstående modellerna över arbetsminnet har presenterats av Baddeley och Hitch samt Just och Carpenter. Baddeley och Hitchs teori bygger på antagandet att arbetsminnet är uppbyggt av flera delkomponenter; den centrala exekutiven, den fonologiska loopen, det visuospatiala sketchblocket samt den episodiska bufferten (Baddeley, 2003). Föreliggande studie kommer att baseras på den andra välkända teorin om arbetsminne, The Capacity Theory of Comprehension av Just och Carpenter. Teorin beskriver arbetsminne som ett amodalt system som innehåller både lagring till långtidsminnet och bearbetning. Vid en arbetsminneskrävande uppgift aktiveras både lagring och bearbetning samtidigt och dessa initieras av en gemensam bränslekälla som benämns aktivering. Den totala mängden av aktivering tillgängligt för de två funktionerna utgör en individs arbetsminneskapacitet. När ett ord lagras och bearbetas i arbetsminnet kräver detta en viss mängd aktivering. För att bearbetnings- och lagringsförmågan inte ska påverkas krävs det att nivån av aktivering inte överskrider ett visst tröskelvärde. Detta kallas capacity constrained comprehension. Om tröskelvärdet överskrids påverkas antingen bearbetningsförmågan, lagringsförmågan eller båda (Just & Carpenter, 1992). Förmågan att bearbeta och lagra information kan även påverkas av yttre faktorer. Osman och Sullivan (2014) genomförde en studie där de undersökte barns prestation på fyra arbetsminneuppgifter i antingen tyst miljö eller med ett konkurrerande multitalker babble noise av fyra talare med signal-brusförhållande på 0 db och -5 db. Studien visade att prestationen på arbetsminnestesterna påverkades negativt av det konkurrerande bakgrundsbabblet. Författarnas slutsats var att dåliga ljudförhållanden tillförde en betydande kognitiv belastning då uppgiften genomfördes. Då individen utöver uppgiften även måste processa de yttre faktorerna minskar den totala kapaciteten tillgänglig för lagring och bearbetning. En invändning mot studien är att det är svårt att urskilja om det är hörbarhet eller kognitiv prestation som försämrats. Studien gjord av Lyberg-Åhlander et al. (2015a) visar att liknande effekter uppstår då lyssnaren måste bearbeta en dysfonisk röst. 2.3 Långtidsminne och återkallande Långtidsminnet kan delas in i olika delkomponenter. Nyberg och Tulving (1996) föreslår en indelning i episodiskt minne, semantiskt minne, proceduralt minne och perceptuellt minne. Det episodiska minnet innehåller representationer av upplevda händelser och hörda berättelser. Minnena är knuta till tid och rum och är personspecifika. Det semantiska minnet är involverat i inlärning och hågkomst av generell omvärldskunskap. Minnet för motoriska, perceptuella och kognitiva förmågor finns lagrat i det procedurala minnet. Här finns exempelvis kunskap om hur 4
9 man cyklar eller sätter på kaffe. Det perceptuella minnet hjälper oss att identifiera objekt och kan således underlätta orientering i omvärlden. I föreliggande studie testas återkallande av information från den episodiska komponenten av långtidsminnet då deltagarna ska återkalla information från berättelser de hört. För att testa långtidsminne används ofta uppgifter där deltagarna blir presenterade för ett material, exempelvis en berättelse eller listor med ord. Efter en viss tidsperiod uppmanas deltagarna att återge innehållet från materialet. Återkallandet kan ske antingen fritt eller med hjälp av frågor. För att försäkra sig om att det är långtidsminnet som testas och inte korttids- eller arbetsminnet används ofta en orelaterad uppgift mellan presentationen av materialet och återkallandet. Uppgiften fungerar som en distraktor och gör så att information inte kan upprepas direkt från korttidsminnet utan måste plockas fram från långtidsminnet (Galotti, 2004). Yttre faktorer såsom bullerexponering kan påverka långtidsminnet och återkallande negativt. Hygge, Evans, och Bullinger (2002) visade i sin studie att långvarig bullerexponering i form av flygplansbuller gav upphov till signifikant sämre prestation vid ett långtidsminnestest. Studien ville visa hur bland annat läsning och minne påverkas av att ha en flygplats i närområdet. Slutsatserna som författarna drog var att konstant bullerexponering leder till försämrad återkallningsförmåga. Författarna menade även att prestationen kan försämras ytterligare ju längre exponeringen pågår. 2.4 Exekutiva funktioner För att kunna sätta upp mål, planera för hur dessa ska uppnås samt inhibera irrelevanta handlingar krävs exekutiva funktioner (Singer & Bashir, 1999). Exekutiva funktioner är ett komplext begrepp och används ofta som en paraplyterm för komponenter ansvariga för kontroll över individens mentala- och fysiska handlingar. Några av de komponenter som inkluderas i definitionen är uppmärksamhet, kognitiv flexibilitet, inhibering, initiering, metakognition, organisering och planering samt självreglering. Även arbetsminne inkluderas i begreppet. De exekutiva funktionerna utvecklas från spädbarnsålder ända upp till vuxen ålder med spurtar kring 2-5 års ålder samt under puberteten (Cartwright, 2012). Flertalet av komponenterna som ingår i de exekutiva funktionerna krävs vid förståelse och produktion av språk. För att kunna förstå exempelvis en berättelse fordras förmågan att kunna inhibera ovidkommande information. För att säkerställa förståelsen av ny information är det viktigt att kunna monitorera sin förståelse och att kunna be om klargöranden vid behov. Att kunna reflektera över sin förståelse är en del av den metakognitiva förmågan (Cartwright, 2012). Även vid produktion av språk krävs exekutiva funktioner för att kunna planera sitt yttrande och på bästa sätt kunna förmedla det tänkta budskapet (Singer & Bashir, 1999). Förmågan att inhibera är av särskild vikt då den akustiska signalen är påverkad av störande faktorer såsom en dysfonisk röst eller bakgrundsbuller. För att inte störas av den dysfoniska rösten krävs det att lyssnaren kan bortse från det dysfoniska och istället fokusera på det som sägs (Lyberg-Åhlander et al., 2015a). 5
10 2.5 Röstproblem hos lärare Röstproblem hos lärare är vanligt förekommande vilket Fritzell (1996) visade i sin studie. Studiens syfte var att undersöka ett möjligt samband mellan yrke och röstproblem. Materialet som användes samlades in från ett antal foniatriska specialkliniker i Sverige under åren och gällde nybesök. Resultatet visade att röstbelastande yrken såsom lärare, präster, säljare och jurister är speciellt utsatta för att drabbas av röstbesvär. Av patienterna fanns det en överrepresentation av lärare. Studien har replikerats i ett magisterarbete av Lundholm och Olson (2012) och resultaten visade att lärare fortfarande var en överrepresenterad yrkesgrupp bland patienterna. En studie av Lyberg-Åhlander, Rydell, och Löfqvist (2010) visar likande resultat. Syftet med studien var att undersöka hur stor förekomsten av röstproblem var hos en grupp lärare i Sverige. Författarna ville även undersöka hur lärarna själva skattade möjliga faktorer i arbetsmiljön som kan ligga till grund för röstbesvär. Resultatet visade att 13 % av lärarna led av röstproblem ibland, ofta eller alltid. Lärarna som rapporterade röstbesvär angav att de blev mer påverkade än sina röstfriska kollegor av dålig rumsakustik och dåliga ljudförhållanden. Simberg, Sala, Vehmas, och Laine (2005) genomförde en studie där de undersökte förändringar i förekomst av röstproblem hos lärare i Finland över en 12-årsperiod. Röstproblemen hos lärarna tycks ha ökat över tid. De faktorer som tros ha bidragit till denna ökning baserat på lärarnas enkätsvar var sämre ljudmiljö på grund av stökiga elever och mer bakgrundsbuller, större klasser samt högre prevalens av kronisk rinit. Den höga prevalensen av kronisk rinit tros bero på sämre städade klassrum samt förekomst av mögel i skolbyggnaderna. Stökiga elever kan anses vara en orsak till de ökade röstproblemen på grund av Lombardeffekten. Effekten innebär att talaren trots bakgrundbullret försöker bibehålla ett fördelaktigt signal- till brusförhållande för kommunikation genom att höja röststyrkan och således ökar det fonatoriska trycket (Lane & Tranel, 1971). Röstproblem leder ofta till en dysfonisk röst. Akustiska kännetecken för den dysfoniska rösten är hyperfunktion/press, läckage, reducerat omfång, afoni, registerbrott, förhöjt läge, knarr samt bitonalitet (Hammarberg, 2000). En röst behöver dock inte uppvisa alla dessa kännetecken för att upplevas som dysfonisk utan det kan räcka med en eller två av ovanstående. Om en patient uppger sig vara hes är detta ofta en kombination av hyperfunktion och läckage. Röstproblem kan även innebära sensoriska besvär som rösttrötthet eller smärta i och/eller kring larynx (Colton, Casper & Leonard, 2011). 2.6 Audiovisuell presentation Taluppfattning sker inte endast genom den auditiva kanalen utan även den visuella kanalen används för att uppfatta det som sägs. Mycket forskning handlar om hur visuella ledtrådar kan underlätta förståelsen då den auditiva signalen är störd, exempelvis i bakgrundsbuller. Sumby och Pollack (1954) beskriver i sin studie att förståelsen av det som sägs underlättas av att lyssnaren får se talarens läpp- och ansiktsrörelse då ljudmiljön är bristfällig. Däremot kan inte samma resultat ses när ljudmiljön är optimal då informationen från den akustiska signalen då 6
11 är fullt tillräcklig för att lyssnaren ska förstå det som sägs. Mishra, Lunner, Stenfelt, Rönnberg, och Rudner (2013) går ytterligare lite längre i sitt resonemang då de menar att visuella ledtrådar till och med kan verka som en distraktor för förståelse när den akustiska signalen är optimal. Anledningen till att de visuella ledtrådarna verkade som en distraktor var enligt författarna att deltagarna tvingades använda kognitiv kapacitet för att tolka de visuella ledtrådarna på bekostnad av processandet av uppgiften. I en studie av Arnold och Hill (2001) ses annorlunda resultat. Författarna vill visa att audiovisuell presentation inte enbart underlättar då den akustiska signalen är störd utan även då den är intakt. Genom sin studie visar författarna att audiovisuell presentation även underlättar då talaren exempelvis har en annan dialekt eller att det som sägs är syntaktiskt och semantiskt komplext. Det visuella stödet används således inte enbart när den auditiva signalen är otillräcklig. Det är inte enbart läpp- och ansiktsrörelser som kan öka förståeligheten av ett yttrande. Munhall, Jones, Callan, Kuratate, och Vatikiotis-Bateson (2004) undersökte om även huvudrörelser kan påverka förståeligheten. Huvudrörelser används vanligen för att förstärka exempelvis betoning och andra prosodiska aspekter av talet. Deltagarna fick se fyra olika animeringar av ett huvud; en med naturliga huvud- och ansiktsrörelser, en med endast ansiktsrörelser, en med förstärka huvudrörelser och en enbart auditiv version. Uppgiften bestod sedan i att identifiera ord ur meningar i ett multitalker babble noise. Resultatet visade att deltagarna presterade signifikant bättre då de fick se animeringen med de naturliga huvudrörelserna. Sammanfattningsvis finns det således många olika antaganden om att audiovisuell presentation stöttar eller stjälper förståelse och bearbetning. Vid en intakt auditiv signal skiljer sig åsikterna åt; att audiovisuell presentation hjälper, är obetydligt eller stör. Vid en ofullständig auditiv signal är åsikterna mer entydiga och pekar på en audiovisuell presentation hjälper. 2.7 Subjektiv skattning av dysfoniska röster En dysfonisk röst ger ofta upphov till en mer negativ upplevelse hos den som lyssnar än vad en typisk röst gör. Lallh och Rochet (2000) fann i sin studie att universitetsstudenter skattade personer med röst- eller resonansstörningar signifikant sämre än personer med typiska röster. Hälften av studenterna hade i förväg fått läsa information om röst- och resonansstörningar men trots deras nya kunskap ändrades inte attityden till rösterna. Deltagarna fick skatta rösterna utifrån 24 olika parametrar, exempelvis intelligent/ointelligent, frisk/sjuk och attraktiv/oattraktiv. Det finns endast ett fåtal studier som har undersökt hur barn bedömer dysfoniska röster. Brännström et al. (2015) undersöker hur barn i årskurs 2 skattar en typisk och en dysfonisk röst. Deltagarna fick skatta rösterna efter att ha lyssna på dem under ett språkförståelsetest genomfört i ett multitalker babble noise. Resultaten stöder studien av Lallh och Rochet (2000) då den 7
12 dysfoniska rösten skattas mer negativt än den typiska rösten. Skattningen gjordes genom femgradiga skalor med emoticons samt en frisvarsfråga. Några av de åsikter som framkom vid lyssnandet på den dysfoniska rösten var stressad och trevlig men lite jobbig att lyssna på. Morton och Watson (2001) diskuterar i sin studie att elevers negativa upplevelse av en lärare med dysfonisk röst kan påverka relationen mellan lärare och elev. En sämre relation kan enligt författarna sänka motivationen hos eleven vilket i sin tur kan påverka skolprestationen negativt. 3. METOD 3.1 Forskningsetiska överväganden Samtliga rektorer, lärare, föräldrar och forskningsdeltagare informerades skriftligen om studiens upplägg, att deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde dra tillbaka sin medverkan. Önskade de inblandade ytterligare information ombads de kontakta forskningsledarna via mail. Alla deltagarna behövde en påskriven medgivandeblankett från samtliga vårdnadshavare innan testningen påbörjades. Resultaten avidentifierades och lagrades på ett säkert ställe. Endast personer med nära koppling till studien fick ta del av testmaterialet. Då studien önskade ett så representativ urval som möjligt valdes skolorna ut slumpmässigt. Medverkan i studien medförde inga risker för deltagarna. Fördelar med att delta i studien var att alla deltagarna blev hörselscreenade. Författarna hoppas även kunna bidra med mer kunskap kring hur röster påverkar elevers lärande. Den forskningsetiska kommittén på Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi vid Lunds universitet granskade och godkände projektplanen, medgivandeformuläret och samtliga informationsblad. 3.2 Deltagare Rekrytering För att säkerställa kvaliteten på studiens resultat uppskattades deltagarantalet behöva nå upp till elever. Deltagarna rekryterades från slumpmässigt utvalda skolor i södra Sverige genom kontakt med skolornas rektorer via mail. I mailet bifogades information till lärare, vårdnadshavare och elever samt medgivandeformulär (bilaga 1). Rektorn ombads i mailet att vidarebefordra informationen till berörda lärare vid ett eventuellt godkännande. Inga lärare fick således tillgång till information utan att rektorn gett sitt godkännande. Av 19 kontaktade skolor fick vi positivt gensvar från 3 rektorer vilket gav oss tillgång till 6 klasser i årskurs 2. Totalt tillfrågades 120 barn och av dessa tackade 72 barn ja till att delta i studien vilket gav en svarsfrekvens på 60 %. En av skolorna hade kort svarstid och därför blev bortfallet större här än i de två andra skolorna. Av de 72 barnen var det 5 barn som inte kunde testas på grund av sjukdom eller ledighet. Totalt antal testade barn blev således 67. 8
13 3.2.2 Inklusionskriterier De inklusionskriterier som beslutades för deltagande var att eleverna skulle vara födda 2006, ha ett korrekt ifyllt medgivandeformulär samt ha samtliga vårdnadshavares medgivande. För att sedan räknas med i undersökningens resultat krävdes deltagande i samtliga deltest och resultat över 2 SD under medelvärdet för testet Elithorn s Mazes (EM). För att inkluderas i studien skulle deltagarna även uppvisa hörtrösklar lika med eller bättre än 25 db SPL för frekvenserna Hz. Även 8000 Hz testades men då frekvensen är extra känslig då testsituationen inte är optimal krävdes inte ett godkänt resultat på 25 db SPL för att inkluderas. 25 db SPL är det mått som World Health Organization anger för normal hörsel (WHO, 2015) Deskriptiv data av deltagarna Totalt testades 67 elever varav 10 exkluderades från studiens resultat baserat på inklusionskriterierna. Av dem som exkluderades var det 3 elever som av olika anledningar inte genomförde samtliga deltest, 5 elever föll bort baserat på resultatet från hörselscreeningen och ytterligare 2 föll bort baserat på resultat under 2 SD under medelvärdet på EM. Efter att ha exkluderat ovanstående deltagare kvarstod 57 elever. Information om deltagarna ses i tabell 1. Flerspråkighet fanns hos 7 av deltagarna men ingen ytterligare information, exempelvis om vistelse i Sverige eller deltagarens starkaste språk, samlades in. Vårdnadshavare till 3 deltagare uppgav tidigare logopedkontakt och angivna anledningar var fonologi, språkstörning samt okänd anledning. Särskilt stöd fanns hos 3 deltagare och angivna anledningar var mattehjälp samt okänd anledning. Tabell 1. Demografisk beskrivning av n=57 deltagare. Medelålder (år;mån), kön, flerspråkighet, pågående och tidigare logopedkontakt samt särskilt stöd Deltagarinformation Antal (n) 57 Medelålder (variationsvidd) 8;6 (8;1-9;1) Flickor/pojkar 25/32 Flerspråkighet 7 Pågående logopedkontakt 0 Tidigare logopedkontakt 3 Särskilt stöd 3 9
14 3.3 Material Hörselscreening Deltagarnas hörsel testades på olika frekvenser i följande ordning 1000 Hz 2000 Hz 3000 Hz 4000 Hz 6000 Hz 8000 Hz 500 Hz 250 Hz. Varje frekvens testades först en gång på 40 db SPL och sedan två eller tre gånger på 20 db SPL beroende på om deltagaren markerade svar på de två första tonerna. För att få godkänt på varje frekvens krävdes 2 av 3 svar på 20 db SPL. Hörde inte eleven på 20 db SPL ökades styrkan med 5 db SPL tills svar erhölls. Höger öra testades alltid först. Trots att deltagarna testades på 20 db SPL krävdes endast godkänt svar på 25 db SPL Clinical Evaluation of Language Fundamentals IV CELF I föreliggande studie användes hörförståelsedelen ur CELF som ett test för språkförståelse. Testet är översatt till svenska genom ett skandinaviskt samarbetsprojekt som inleddes våren CELF är ett test för identifiering, utredning och uppföljning av språksvårigheter och språkstörning hos barn anpassat för åldrarna 5;0-12;11 år. Testet är uppbyggt av 13 deltest som syftar till att mäta ett brett spektrum av språkliga förmågor samt kunna identifiera bakomliggande orsaker till eventuella svårigheter (Semel et al., 2003). Hörförståelsedelen syftar till att bedöma fyra olika komponenter; uppmärksamhet och koncentration vid ökad textlängd och komplexitet, logisk förståelse, detaljförståelse samt kritiskt tänkande och förmågan att kunna dra slutsatser. Deltestet består av 6 texter (A-F) samt 2 övningstexter (A-B) anpassade för två olika åldersgrupper. Efter varje text följer 5 frågor som testar både implicit och explicit förståelse. Då studien undersöker fyra olika villkor valdes fyra av texterna ut. Text A-C (9-10 år) valdes då dessa matchade åldersgruppen bäst i svårighetsgrad. Då ytterligare en text behövdes användes även övningstext B då den ansågs bättre lämpad för deltagarna än text D-F som är anpassade för en äldre åldersgrupp (11-12 år). Totalpoäng för de fyra texterna är 20 poäng. För varje rätt svar får deltagarna 1 poäng, således max 5 poäng per text (Semel et al., 2003) Competing Language Processing Task CLPT Som ett mått på verbalt arbetsminne användes i studien Competing Language Processing Task (CLPT). Testet utformades i original av Gaulin och Campbell (1994) och har översatts till svenska i en magisteruppsats av Pohjanen och Sandberg (1999). Testet är baserat på the listening span task från Daneman och Carpenter (1980) och utgår från teorin om samtidig bearbetning och lagring av ny information. Testet består av en enkel bearbetningsuppgift och en svårare lagringsuppgift. Bearbetningsuppgiften består av meningar där testpersonen ska bedöma semantisk 10
15 acceptabilitet, exempelvis smörgåsar kan flyga. Lagringsuppgiften består av att minnas det sista ordet i varje mening och sedan repetera dessa vid uppmaning. Uppgiften där testpersonen ska bedöma semantisk acceptabilitet används framförallt som en distraktor för lagring. Testet består av 42 testmeningar uppdelade i två delar. I varje del ökar svårighetsgraden från en mening upp till sex meningar, block 1-6. Barnet uppmanas att svara ja eller nej efter varje mening och när samtliga meningar i blocket är presenterade ombeds de att upprepa de sista orden i varje mening. Bearbetningsuppgifterna och lagringsuppgifterna poängsätts separat och då bearbetningsuppgifterna framförallt används för att störa lagringen redovisas inte dessa poäng i föreliggande studie. Maxpoängen för testet är således 42 poäng och står för hur många ord varje deltagare minns. I föreliggande studie presenterades den ena delen med dysfonisk röst och den andra delen med typisk röst Elithorn s Mazes EM För att mäta deltagarnas exekutiva funktioner användes EM, ett deltest ur Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC IV) (Wechsler, 2004a) Testet mäter organisering, planering och inhibering som är tre olika delkomponenter av det större begreppet exekutiva funktioner. Deltagarna blir presenterade för en labyrint och deras uppgift är att hitta vägen som sammanbinder ett korrekt antal prickar. Det finns sju olika labyrinter där antalet prickar och svårighetsgrad ökar för varje ny labyrint. Deltagaren måste hitta vägen inom en viss angiven tidsram och de får inte lyfta pennan när de väl börjat rita. Två försök ges vid varje labyrint. Vid försök ett ges poäng efter hastighet och korrekthet och deltagaren kan få mellan två till åtta poäng om de klarar uppgiften. Vid försök två ges endast två poäng om de klarar uppgiften och noll poäng om de misslyckas. Maxpoäng för EM är 56 poäng (Wechsler, 2004b). Tillstånd och licens för testet erhölls genom Birgitta Sahlén från Pearson Assessment CELF-Återkallande För att mäta förmågan att återkalla information återanvändes frågorna från CELF. Frågorna ställdes i slutet av testningen då ca 30 minuter hade gått från det att deltagarna hade lyssnat på berättelserna. Frågorna modifierades något från originalet för att undvika att det inte bara var svaren i sig som lagrats till långtidsminnet utan texten i sin helhet. Modifieringen gjordes så att deltagarens svar fortfarande skulle bli detsamma men formuleringarna av vissa frågor ändrades något. En fråga från varje deltext, slutledningsfrågan, togs bort från CELF-Återkallande då deltagarna vid den frågan får rätt för alla logiska svar. Ytterligare en anledning var för att korta ner testförfarandet och därmed optimera testningen. De modifierade frågorna finns bifogade i bilaga 2. Maxpoäng för CELF-Återkallande är därför 16 poäng, 4 poäng per text. Återkallningsfrågorna ställdes i samma ordning som de hört originaltexterna. Deltagarna fick ett poäng för varje rätt svar. Då det är återkallande som testas fick de även poäng om de svarade samma felaktiga svar som de svarat vid den tidigare testningen med CELF eftersom det felaktiga svaret är det som lagrats och återkallats 11
16 3.3.6 Deltagarnas subjektiva skattning För att mäta deltagarnas subjektiva skattning under testningen med CELF och CLPT användes en visuell analog skala (VAS) med emoticons. VAS-skalan uppmättes till 10 cm för att motsvara poäng 0-10 med en emoticon i varje ände. Längst till höger fanns en glad gubbe som motsvarade en positiv känsla och längst till vänster fanns en sur gubbe som motsvarade en negativ känsla (se figur 1). Deltagarna ombads att dra ett streck någonstans på linjen som motsvarade deras upplevda känsla. För att analysera skalorna mättes avståndet från nollpunkten till det ritade strecket och överfördes sedan till poäng. Höga poäng motsvarar en positiv känsla, låga poäng motsvarar en negativ känsla och mitten av strecket indikerar ett neutralt svar. Figur 1. VAS-skala med emoticons När deltagarna testades med CELF ställdes två skattningsfrågor efter varje text de hörde. Frågorna deltagarna fick svara på var Den fröken som du hörde i lurarna, hur kände du dig när du lyssnade på henne? och Hur jobbig var den här uppgiften? (hädanefter benämnda som skattning röst och skattning ansträngning). Frågorna syftade till att fånga upp hur eleverna uppfattade rösten samt om de upplevde uppgifterna olika ansträngande beroende på vilka villkor de utsatts för. Samma frågor användes även efter del 1 och del 2 av CLPT. Totalt fick deltagarna svara på frågorna sex gånger. Frågorna som ställdes användes i liknande form i ett tidigare magisterarbete skrivet av Langvik och Wellershaus (2014). Då deltagarna hört minst en typisk och en dysfonisk röst efter varandra ställdes följande fråga Om du jämför de två fröknarna du har hört nu senast, den som läste text X och den som läste text Y, vad fanns det för skillnader mellan hur de lät eller hur du tror att de är?. Frågan syftade till att se om eleverna uppfattade någon skillnad mellan rösterna och hur de skulle beskriva de olika rösterna (hädanefter benämnd som fråga typ/dys). Vid denna fråga användes inte en VASskala utan deltagarna fick svara fritt. Svaret skrevs ner ordagrant på blanketten för senare analys. Frågan ställdes endast en gång under testningen med CELF. Vid testning med CLPT ställdes denna fråga då deltagarna lyssnat på båda delarna av testet. Efter att samtliga texter var genomförda fick de även svara på följande fråga Var det någon skillnad i hur det kändes att göra uppgiften när du både fick se och höra fröken jämfört med när du bara hörde henne?. Inte heller vid denna fråga användes en VAS-skala utan deltagarna fick återigen svara fritt. Svaret skrevs ner ordagrant på blanketten för senare analys. Frågan användes för att se hur deltagarna upplevde skillnaden mellan auditiv och audiovisuell presentation (hädanefter benämnd som fråga aud/vis). Vid testning av CLPT användes inte denna fråga då testet endast presenterades auditivt. Skattningsformuläret finns bifogat i bilaga 3. 12
17 3.4 Röstinspelningar och inspelning av den virtuella agenten Röstinspelning av CELF och CLPT I föreliggande studie användes digitala inspelningar av fyra texter ur hörförståelsedelen från CELF. Samtliga texter spelades in med både typisk och dysfonisk röst av en kvinnlig logoped med centralsvensk dialekt. Vid inspelningstillfället var kvinnan 48 år gammal. En kvinnlig röst användes då röstproblem är vanligare hos kvinnor (Colton et al., 2011). Samtliga inspelningar gjordes vid Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi vid Lunds Universitet i en ljudisolerad inspelningsstudio och upplägget liknade det i magisteruppsatsen av Langvik och Wellershaus (2014). En handhållen inspelare Zoom H2 (Zoom Corporation, Tokyo, Japan) och en Lectret HE 747 huvudburen mikrofon på 44,1 khz/16 bit samplingsfrekvens användes för att spela in texterna. Inspelningen av texterna delades sedan upp så att varje text blev en egen inspelning. Datorprogrammet Adobe Audition CS6 (Adobe Systems, San Jose, Kalifornien, USA) användes för att normalisera inspelningarna till samma root-mean-square-värde (db) efter att alla pauser och andra tysta passager tagits bort. För att uppnå en autentisk dysfonisk röst utsattes kvinnan innan inspelningen för en röstbelastning framtaget för ett röstbelastningstest. Testet används för att skapa en autentisk röstbelastning genom att personen får läsa en text i ett multitalker babble noise. Personen uppmanas att göra sig hörd över bakgrundsbabblet som startar på 55 db SPL och ökar med 10 db SPL var 10:e sekund tills maxgränsen på 85 db SPL uppnås. Testet avslutas då personen upplever obehagskänslor från halsen eller efter maxtiden på 30 minuter. Under belastningen ligger personens röststyrka som maximalt på cirka db SPL (Whitling, Rydell & Lyberg- Åhlander, 2015). Direkt efter att röstbelastningstestet utförts skedde inspelningen av den dysfoniska rösten. Under inspelningen av texterna användes ett konkurrerande bakgrundsbabbel som uppmättes till 55dB SPL. Korrekt ljudtrycksnivå på bakgrundsbabblet uppmättes genom ekvivalent ljudtrycksnivå (Leq) i db SPL för 60 sekunder och ställdes in genom en ljudnivåmätare med märket Brüel och Kjaer En pistong av märket Brüel och Kjaer 4231 användes för att kalibrera ljudnivåmätaren. Bakgrundsbabblet bestod av International Speech Test Signal (ISTS) (Holube, Fredelake, Vlaming & Kollmeier, 2010) som mångfaldigades åtta gånger med olika starttider och spelades upp från en bärbar dator via en extern högtalare (Fostex SPA 12, Fostex Corporation, Tokyo, Japan). ISTS har skapats genom att talare med sex olika språk läste in texten Nordanvinden och Solen. Inspelningarna har segmenterats och klippts ihop i slumpvis ordning och skapar därmed en ljudsignal utan semantiskt innehåll men med i övrigt likvärdiga egenskaper som normalt tal (Holube et al., 2010). Webbsidan EHIMA (European Hearing Instrument Manufacturers Association) användes för att ladda ner ISTS. Inspelningen av CLPT gjordes av samma kvinna och i samma lokal som inspelningen av CELF. Inspelningen skedde dock vid ett annat tillfälle. Både en typisk och en dysfonisk version av testet spelades in. För att framkalla den dysfoniska rösten användes röstbelastningstestet beskrivet ovan (Whitling et al., 2015). Även här användes ett bakgrundsbabbel men nu i form 13
18 av fyra vuxna talare, två män och två kvinnor. Nivån på bakgrundsbabblet var 55dB SPL och syftet med bakgrundsbabblet var att öka röststyrkan hos talaren. Bakgrundsbabblet spelades upp via hörlurar av märket Beyerdynamic DT 770 PRO som talaren bar vid inspelningen. Rösten spelades in via en TSM MT47 kondensatormikrofon genom ett M-audio fasttrack pro soundcard på 44,1 khz/16 bit samplingsfrekvens. Då en viss ocklusionseffekt uppstår vid användning av hörlurar ställdes talarens röst i hörlurarna in för att i så stor utsträckning som möjligt likna normal samtalsnivå utan lurar. Under testningen av studiens deltagare spelades texterna upp från en Lenovo bärbar dator via circumaurala hörlurar av märket Sennheiser HDA 200. Uppsättningen kalibrerades enligt ISO och IEC med en Brüel och Kjaer 2203 ljudnivåmätare med en 4134 mikrofon i en 4153 öronsimulator (ISO, 2004, IEC, 1998). Med hjälp av en 1000 Hz ton med samma genomsnittliga root-mean-square som talsignalen kontrollerades ljudtrycksnivån för tal och bakgrundsljud Logopedbedömning av rösterna För att säkerställa att den typiska och den dysfoniska rösten verkligen motsvarar en autentisk typisk respektive dysfonisk röst bedömdes röstinspelningarna av tre logopeder. Samtliga bedömmande logopeder har röststörningar som ett av sina kliniska verksamhetsområden och har lång erfarenhet av att lyssna och bedöma röster. Logopederna fick lyssna på inspelningarna fritt antal gånger och uppmanades sedan att bedöma rösterna i konsensus. Bedömningen gjordes genom programvaran Visor för perceptuell röstbedömning och analys av data (TolvanData, 2014) och logopederna lyssnade på inspelningarna via privata datorhögtalare. Programmet använder en VAS-liknande skala för bedömning av parametrarna press, läckage, buller, instabilitet och grad av röststörning. Analys av bedömningarna visade att logopederna bedömde att den dysfoniska rösten hade en högre grad av röststörning än den typiska rösten. Efter att ett Independent Sample T-test gjorts syntes signifikanta skillnader i bedömningen av grad av röststörning samt förekomst av press. Att press bedömdes relativt högt även hos den typiska rösten är inte något anmärkningsvärt då inspelningen skedde i ett multitalker babble noise och talaren var tvungen att överrösta bakgrundsbabblet. Sammanfattningsvis kan både den typiska och den dysfoniska inspelningen likställas med sina autentiska motsvarigheter. Tabell 2. Data över hur de olika parametrarna bedömdes av tre logopeder Parameter Typisk röst Dysfonisk röst Press 1 7 Läckage 0 0 Buller 0 0 Instabilitet 0 0 Grad av röststörning
19 3.4.3 Virtuell agent Den virtuella agenten som används i föreliggande studie skapades av Jens Nirme, doktorand vid Kognitionsvetenskap på Lunds Universitet. Agenten är baserad på en kvinnlig talare. Videoklippen togs fram genom inspelningar med en ASUS Xtion Pro Live sensor (Multimedia Xtion PRO LIVE, ASUS, USA, 2013) som placerades precis under ansiktshöjd cirka 40 cm från talaren. Sensorn har en aktiv infraröd kamera samt en RGB-kamera (en vanlig videokamera). Den infraröda kameran används för att extrahera djupscheman och på så sätt fås en svartvit matris fram som representerar avståndet till kameran. Båda kamerorna kan spela in 30 bildrutor per sekund. Ljudinspelningar gjordes samtidigt som videoinspelningarna och talaren hade texterna från CELF vid sidan av sensorn som stöd för minnet. För att synka ljud och bild användes en synlig handklapp. Talarens ansiktsuttryck, inklusive munrörelser, samt rörelser av huvud och torso extraherades med hjälp av FaceShift (FaceShift AG, 2012) som är en mjukvaruapplikation för ansiktsanimering. Ansiktsuttrycken och rörelserna av huvud och torso fördes sedan över på en digital karaktär som genererades med hjälp av Autodesk Character Generator (Autodesk Inc. 2014). Utseendet på den virtuella agenten valdes så att det inte skulle uppstå någon påtaglig diskrepans med talarens röst med avseende på genus och ålder. Den virtuella agenten importerades i Autodesk Maya (Autodesk Inc. 2014) där separata bildrutor (.JPG) skapades. Slutligen användes Avidemux (Avidemux, 2002) för att sätta ihop videoklipp (.AVI) där även ljudet lades på utan komprimering. Att talhastigheten var ungefär samma mellan den typiska och den dysfoniska inspelningen kontrollerades genom att total inspelningstid, tid utan pauser mellan meningar samt antal ord och stavelser jämfördes. Figur 2. Den audiovisuella presentationen i form av en virtuell agent 3.5 Validering av testmetod För att säkerställa testförfarandet gjordes en pilotstudie med 5 deltagare i åldersspannet 7-8 år. Syftet med pilotstudien var att undersöka om testförfarandet, testen samt den tekniska utrustningen fungerade väl. Syftet var även att ge författarna en chans att få rutin kring förfarandet. Efter de två första pilotdeltagarna ändrades vissa delar av testförförandet, dels CELF-Återkallande och dels skattningsutförandet. CELF-Återkallande bestod från början av en upprepning av de frågor som redan ställts till deltagarna. Då deltagarna ordagrant upprepade exakt samma svar en gång till skrevs frågorna om för att få deltagarna att reflektera mer kring frågorna. Frågorna omformulerades genom utbyte av vissa ord eller ändring av meningsföljd 15
20 på så sätt att svaren beräknades bli desamma. Skattningen bestod från början av 3 frågor som ställdes efter varje delmoment. Då eleverna tenderade att tröttna på att svara då samma frågor ställdes om och om igen minskades antalet skattningsfrågor. Det nya förfarandet bestod av två frågor efter varje delmoment samt två övergripande frågor kring kontraster (typisk/dysfonisk och auditiv/audiovisuell) som endast ställdes en gång per test. 3.6 Testförfarande Förberedelser För att minska inlärnings- och ordningseffekter på CELF användes en latin square-uppställning (bilaga 4) där textordningen och vilket villkor deltagarna hörde till vilken text varierade. Då det var fyra villkor och fyra texter resulterade detta i 64 olika testordningar. De villkor som användes var typisk eller dysfonisk röst samt auditiv eller audiovisuell presentation. Dessa kombinerades som typisk/auditiv (Typ/Aud), typisk/audiovisuell (Typ/Vis), dysfonisk/auditiv (Dys/Aud) och dysfonisk/audiovisuell (Dys/Vis). De olika texterna benämndes som A, B, C och D. Övningstext B bytte namn till text D för att underlätta hantering. Även CLPT inkluderades i latin square-uppställningen så att vissa deltagare lyssnade på den typiska rösten först och vissa på den dysfoniska rösten först. Vid testning med CLPT användes inte den virtuella agenten. För att underlätta testningen skapades en mapp för varje testordning på datorn som innehöll rätt ljud- och videofiler till CELF och CLPT. Då fler än 64 barn testades fick några av mapparna återanvändas Procedur Tidsåtgången för varje deltagare var ca minuter. Testningen genomfördes i ett avskilt rum på deltagarnas skola och det var endast deltagaren och de två författarna som närvarade. De tester som användes under testning var CELF, CLPT, Elithorn s Mazes och CELF- Återkallande (figur 3). Testningen inleddes med en kort presentation av studiens syfte samt genomgång av testförfarandet och deltagarens rättigheter. För att kontrollera att deltagarna var normalhörande genomfördes en hörselscreening. För att få så lång tid som möjligt innan återkallningsmomentet inleddes testningen med CELF. Barnet placerades framför en dator och fick lyssna på texterna med de olika villkoren genom hörlurar. Vid de villkor då audiovisuell presentation användes var detta i form av den virtuella agenten. De fick först lyssna på en övningstext för att säkerställa att de förstått instruktionerna. Efter varje text togs hörlurarna av och barnet fick svara på de frågor som hörde till texten. De fick även svara på tillhörande skattningsfrågor. För att testa deltagarnas generella arbetsminne användes sedan CLPT som också presenterades via datorn och hörlurarna. När deltagarna genomfört varje del fick de svara på motsvarande skattningsfrågor. För att testa deltagarnas exekutiva funktioner testades de sedan med Elithorn s Mazes. Sedan följde CELF-Återkallande som presenterades muntligt av en av författarna. 16
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Klassrummet är en gemensam arbetsplats! Road map. Bakgrund man typ glömmer fyran. Begränsningar hos mottagaren
Klassrummet är en gemensam arbetsplats! Lyssnaransträning eller talarkomfort? Om lärares röster och barns lyssnande i klassrum VIVEKA LYBERG ÅHLANDER LEG LOGOPED, DOCENT AVD FÖR LOGOPEDI, FONIATRI OCH
En studie om hur olika röstkvaliteter i kombination med bakgrundsbuller påverkar barns språkförståelse
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi nstitutionen för kliniska vetenskaper, Lund En studie om hur olika röstkvaliteter i kombination med bakgrundsbuller påverkar barns språkförståelse Maria
En undersökning av hur barns prestation på ett språkförståelsetest ter sig i bakgrundsbabbel med och utan visuellt stöd
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund En undersökning av hur barns prestation på ett språkförståelsetest ter sig i bakgrundsbabbel med och utan visuellt
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Effekterna av bakgrundsbuller b och
Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Om sambandet mellan logopedens röstkvalitet, språkförståelse och kognitiv förmåga hos barnet
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Om sambandet mellan logopedens röstkvalitet, språkförståelse och kognitiv förmåga hos barnet Linnea Anderberg
Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Exempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM
Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM 170120 Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för klinisk
Dålig hörsel kan leda till demens
Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Hur påverkar buller? En studie om hörförståelse och kognition hos lågstadiebarn
Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Hur påverkar buller? En studie om hörförståelse och kognition hos lågstadiebarn Carl Dürnberger Amie Jow Logopedutbildningen,
Minnet - begrepp och principer
Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer
Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V
Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Nedan redovisas översiktligt de förändringar som genomförts i samband med revideringen av WISC-IV till WISC-V. Först beskrivs förändringar som genomförts
Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Hur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Mini Mental State Examination
Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING
Pedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg
Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg Göteborg den 7 januari 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53 erik.larsson@ymk.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax
Om intellektuell funktionsnedsättning
Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt
3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Roger TM. Tydligare ljud till alla. SoundField i skolan
Roger TM Tydligare ljud till alla SoundField i skolan Tydligare ljud ger bättre inlärning I klassrum är det ofta mycket ljud. Livliga diskussioner och samspel mellan lärare och elever är viktigt för en
Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen
LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Omtentamen i Metod C-kurs
Omtentamen i Metod C-kurs Kurskoder: PSGC20 och PSGCVA Datum: 2014-04-16 kl 08.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Valfri modell av miniräknare Formelsamling med tillhörande tabeller (Sid 524-545 ur kursbok)
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Korttidsminne-arbetsminne
Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt
Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
EXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Tolkningsrapport. Namn: Anna Karlsson. E-postadresser: Födelseår: ingenting utöver grundskola. Ledarskapserfarenhet:
Tolkningsrapport Namn: E-postadresser: Anna Karlsson Anna.Karlsson@mail.com Födelseår: 1966 Kön: Nationalitet: Utbildning: Arbetslivserfarenhet: Ledarskapserfarenhet: Arbetstyp: Kvinna Sverige ingenting
3. Nyanserad och framåtriktad respons
3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ
UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
OBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010.
Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010. Den fjärde fredagen i september har utlysts som Researchers Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds varje år sedan 2005 hundratals
Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder
Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för
Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.
LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Exempelprov. Matematik Del A, muntlig del. 1abc
Exempelprov Matematik Del A, muntlig del 1abc 2 DEL A, EXEMPELPROV MATEMATIK 1ABC Innehållsförteckning 1. Instruktioner för att genomföra del A... 5 2. Uppgifter för del A... 6 Version 1 Sten, sax och
Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:
Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska
Vi tränar arbetsminnet
Vi tränar arbetsminnet 1 INNEHÅLL Om författarna... 3 Förord... 4 DEL 1: FAKTAAVSNITT... 5 Minne... 5 Olika minnestyper... 6 Arbetsminne... 8 Modell för arbetsminnet... 8 Arbetsminnets utveckling och koppling
APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset
APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset 2017-05-04 APD Auditory Processing Disorder (c)apd Central Auditory Processing Disorder
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Att fånga den akustiska energin
Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte
Oppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05
Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00
Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap
Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid
Kommentarmaterial, Skolverket 1997
Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och
Barnaudiologiskt perspektiv:
Barnaudiologiskt perspektiv: Hörselscreening i Sverige Förskolebarn och skolbarn Karin Stenfeldt med dr, överläkare audiologi, SAS-dagen 22 november 2018 Varför screena för hörselnedsättning i förskola
ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)
1 Svensk version Rehabiliteringsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, 2008. ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) Namn: Personnummer: Total utbildningstid Datum: / / Testarens namn:
Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen
Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet
Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010
Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller
Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin
Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Bedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Roger TM. Dynamic SoundField Anslut, slå på och börja undervisa
Roger TM Dynamic SoundField Anslut, slå på och börja undervisa Ljudutjämningssystem gör skillnad Att höra bra i klassrumsmiljö är viktigt för att eleverna ska blomstra och få bästa tänkbara möjlighet till
Språket som verktyg för inlärning
Språket som verktyg för inlärning Checklista vid språkliga svårigheter förskoleklass till årskurs 6 Elevens namn: Klass och skola: Ifylld av: Datum: Checklistan är utformad för att hjälpa lärare och annan
Elevers upplevelse av buller i skolan
2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Riktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Tentamens-/instuderingsfrågor
PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till
Provloggar och föreläsningar
Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola
Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som
Tolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på
Bjudning av Agenda 1. Genomgång av generella tips vid administrering av 2. Genomgång av varje enskilt deltest Spar era frågor till dess att vi kommer till den del som frågan/frågorna berör Har ni frågor
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Svenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Bilaga A, Akustiska begrepp
(5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå
TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli
TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
LPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar
Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1a Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl