Elevers upplevelse av buller i skolan

Transkript

1 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg susann.sward@ltkronoberg.se Elevers upplevelser av buller i skolan, hösten 2013

2 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Inledning Arbetslivsinstitutet skriver i sitt studiematerial Hörselhälsa för grundskolan: Koncentration och inlärning kräver intresse, lugn och harmoni men i dagens skola ser verkligheten ofta annorlunda ut. Barn och ungdomar är i dag i hög grad utsatta för ljud och höga ljudnivåer på fritiden men även i skolan, där ljudmiljön många gånger är både livlig och påfrestande. En påfrestande ljudmiljö i skolan kan förutom koncentrationssvårigheter och problem med hörseln även ge andra negativa effekter som trötthet, huvudvärk, samt röstförslitning, bland både elever och lärare. (Arbetslivsinstitutet 2004) Alla elever och skolpersonal i grundskolan omfattas av Arbetsmiljölagen: Arbetet ska planeras och bedrivas så att bullerexponering minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn ska tas till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret. Arbetsgivaren (delegerat till rektorn) har ett formellt ansvar att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Rektors uppdrag gäller bland annat synen på skolans roll, lärarnas uppgifter och ansvar samt arbetsmiljön som skolan erbjuder personal och elever. Ljud kan påverka hur vi uppfattar tal genom att ljudnivån i rummet är högre än den som talar. Om man inte hör ett eller flera viktiga ord kan den totala informationen bli oförståelig. I klassrum kompenserar talaren reflexmässigt detta genom att höja rösten. En hög bakgrundsbullernivå kan också leda till förhöjda ljudnivåer totalt genom att de som vistas i lokalen höjer sina röster. Buller kan leda till negativa effekter på prestation och inlärning genom att koncentrationsförmågan och möjligheten att uppfatta tal störs. När vi ska göra komplexa uppgifter som ställer krav på god taluppfattning eller minne samt under läsning, påverkas prestationen negativt av buller. Lågvarig hög bullernivå orsakar ökad trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga och sämre arbetsresultat. Plötsliga ljud som stolskrap, smällande bänklock, prat och pappersprassel, som vi inte kan kontrollera, distraherar oss lätt och kan leda till svårigheter att koncentrera sig. Matsalen upplevs generellt som den ljudligaste lokalen i skolan för att den anses vara pratig och stökig. I klassrummen är småprat, skrapljud från stolar, ljud av elever i korridoren och ventilationsbuller det vanligaste formerna av störande buller. Korridorer har ofta dålig akustik och saknar dämpande material som t.ex. textiler. Andras prat och skrik i korridorerna under lektionstid stör ofta barn som har lektion.

3 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Kontaktklasser i Kronobergs län För att ta reda på hur barn ser på buller i skolan var barnrättsstrategen Susann Swärd och hörselvårdsteknikern Lars Sjöström ute i fyra kontaktklasser i Kronobergs län, från årskurs 3 till årskurs 6 i grundskolan. Resultatet är enbart representativt för dessa klasser, men ger en fingervisning kring hur barn på låg- och mellanstadiet ser på buller i skolan. Under hösten 2013 träffade barnrättsstrategen och hörselvårdsteknikern sammanlagt 76 elever som fördelade på följande tre skolor: Grönkullaskolan, Alvesta, åk (20 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 5-6 (25 elever) Lammhultsskolan A, Lammhult, åk 3 (14 elever) Lammhultsskolan B, Lammhult, åk 3 (17 elever) Eleverna i Kosta och Lammhult A + B besvarade frågorna med mentometerknappar och sedan gruppdiskussion. Eleverna i Alvesta besvarade frågorna genom en 4-hörnövning samt gruppdiskussion, eftersom mentometerutrustningen inte fungerade där. I de klasser där mentometerknapparna fungerade svarade även en pedagog på frågorna, och pedagogernas svar redovisas separat från elevernas. På så sätt kan man se om uppfattning av buller i skolan skiljer sig åt mellan elever och lärare. Eleverna besvarade följande frågor genom mentometerknappar eller 4-hörnövning: 1. När du tänker på ljudet i klassrummet, vad tänker du då? 2. Hur är det för dig att höra när läraren pratar? 3. Hur är det för dig att höra när andra elever pratar i helklass? 4. Hur ofta har du svårt att höra när läraren pratar? 5. Hur ofta har du svårt att höra när andra elever pratar i helklass? 6. Var tycker du att det är bullrigast i skolan? 7. Hur bullrigt tycker du att det är i klassrummet? 8. Blir du störd av bullret i klassrummet? 9. Vad gör mest buller i klassrummet? 10. Blir du störd av flytt på stolar och bord i klassrummet? 11. Blir du störd av att andra pratar i klassrummet? 12. Blir du störd av ljud från dator och fläktar i klassrummet? 13. Blir du störd av ljud utifrån klassrummet? 14. Hur bullrigt tycker du att det är i matsalen? 15. Blir du störd av bullret i matsalen? 16. Vad gör mest buller i matsalen? 17. Blir du störd av flytt på stolar och bord i matsalen? 18. Blir du störd av att andra pratar i matsalen? 19. Blir du störd av skrammel från bestick och tallrikar? 20. Blir du störd av ljud från maskiner i matsalen? 21. Hur bullrigt tycker du att (annat ställe) är? 22. Blir du störd av bullret på (annat ställe)? 23. Är du trött på ljud och vill ha det tyst när du kommer hem från skolan? 24. Om du lyssnat på ljud i hörlurar, hur ofta piper eller brusar det i örat efteråt? Dessutom diskuterade eleverna i helklass följande frågor: Funderingar kring att höra vad andra säger i klassrummet Vad tycker du är buller? Vilket annat ställe i skolan är bullrigt? Vad gör mest buller på (annat ställe)?

4 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Upplevelser av ljudet i klassrummet Eleverna fick svara på följande fråga: När du tänker på ljudet i klassrummet, vad tänker du då? Majoriteten av eleverna, oavsett skola, svarade att det ibland blev lite för mycket ljud i klassrummet. Mer än 2/5 av eleverna i Lammhult A upplevde att det var alldeles för mycket ljud, jämfört med runt 1/5 av eleverna i Alvesta och Lammhult B. Väldigt få elever ansåg att klassrummet var lugnt och tyst eller hade lagom med ljud. Eleverna i Kosta var de enda som svarade att det var lagom med ljud i klassrummet, vilket fler än 1/5 tyckte. Detta stämmer väl med att eleverna i Kosta även hade minst andel som tyckte att det var alldeles för mycket ljud i klassrummet. Pedagogernas upplevelser av ljudet skiljer sig inte nämnvärt från elevernas, det var lite för mycket ljud i Kosta och Lammhult B och alldeles för mycket ljud i Lammhult A. Alldeles för mycket ljud Ibland lite för mycket ljud Lagom med ljud Lugnt och tyst Figur 1: Elevernas upplevelse av ljudet i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

5 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Att uppfatta när andra pratar Eleverna fick svara på följande fråga: Hur är det för dig att höra när läraren pratar? Hur är det för dig att höra när andra elever pratar i helklass? Hur ofta har du svårt att höra när läraren pratar? Hur ofta har du svårt att höra när andra elever pratar i helklass? Eleverna ansåg generellt att det var lättare att höra vad läraren sa än när någon annan i klassen skulle säga något i helklass. En anledning var att man upplevde att det ofta var andra elever som pratade samtidigt som den elev som hade ordet, att eleven som hade ordet ibland pratade för tyst, eller att man själv satt för långt bort från den elev som pratade. Alla elever i Alvesta och de flesta elever i Kosta upplevde att det var lätt eller mycket lätt att höra när läraren pratar. Mellan 20-3 av eleverna i Lammhult upplevde däremot att det var svårt eller mycket svårt att höra när läraren pratar. Runt hälften av eleverna i alla klasser upplevde att det var svårt eller mycket svårt att höra när andra elever skulle prata i helklass. Den andra hälften av eleverna upplevde att det var lätt att höra vad andra elever sa i helklass. Runt 20 % av eleverna i Kosta och Lammhult B ansåg att det var mycket lätt att höra vad andra elever sa i klassen Mycket svårt Svårt Lätt Mycket lätt Lärare Elever Lärare Elever Lärare Elever Lärare Elever Figur 2: Elevernas upplevelse av hur det är att höra vad läraren respektive elever säger i helklass (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

6 LANDSTINGET KRONOBERG (17) När eleverna skulle svara på hur ofta de tycker att det kan vara svårt att höra vad läraren eller elever som pratar i helklass säger, skiljde sig resultatet åt mellan klasserna. I Kosta och Lammhult B svarade runt % av eleverna att de sällan eller aldrig hade problem att höra vad lärarna säger, jämfört med runt 50 % i Kosta och 25 % i Lammhult A. I Lammhult A hade runt 30 % av eleverna oftast eller alltid svårt att höra vad läraren sa, jämfört med runt 10 % i Lammhult B samt runt 5 % i Alvesta och Kosta. Runt 60 % av eleverna i Lammhult A har sällan eller aldrig problem att höra vad andra elever säger i helklass, jämfört med % i Alvesta, Kosta och Lammhult B. Mellan % av eleverna oavsett skola oftast eller alltid svårt att höra vad andra elever säger i helklass. Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig Lärare Elever Lärare Elever Lärare Elever Lärare Elever Figur 3: Elevernas upplevelse av hur det ofta de har svårt att höra vad läraren respektive elever säger i helklass (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

7 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Bullrigaste platserna i skolan Eleverna fick svara på följande fråga: Vad är buller för dig? Var tycker du att det är bullrigast i skolan? När eleverna skulle definiera vad de själva menade med buller gav de följande förslag: När andra elever sitter och plockar med saker på bänken Grävmaskin och lastbilar som kör förbi utanför. Andra klasser som ska till matsalen och pratar högt. Ljud i matsalen. Hög musik. Ventilation. När man pratar i mun på varandra. Eleverna enades med hörselteknikern om att buller som vi diskuterade i denna undersökning var ljud som man inte gillade och som man blev störd av. De flesta skolor ansåg att matsalen var bullrigast på skolan, med mellan % av rösterna. Även pedagogerna ansåg att matsalen var bullrigast. Undantaget var Kosta där endast 40 % av eleverna ansåg att matsalen var bullrigast och istället tyckte runt 50 % av eleverna att gymnastiksalen var bullrigast. Mellan 5-15 % av eleverna ansåg att klassrummet var den bullrigaste platsen på skolan. Ingen elev röstade på ett öppet alternativ annan plats Matsalen Klassrummet Korridoren Gymnastiksalen Skolgården Figur 4: Elevernas upplevelse av vilken plats på skolan som är bullrigast (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

8 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Bullret i klassrummet Eleverna fick svara på följande fråga: Hur bullrigt tycker du att det är i klassrummet? Blir du störd av bullret i klassrummet? Vad gör mest buller i klassrummet? Blir du störd av flytt på stolar och bord i klassrummet? Blir du störd av att andra pratar i klassrummet? Blir du störd av ljud från dator och fläktar i klassrummet? Blir du störd av ljud utifrån klassrummet? Väldigt få elever ansåg att det inte alls var bullrigt i klassrummet. Runt 80 % av eleverna i Lammhult B ansåg att det var lite bullrigt i klassrummet, jämfört med runt 65 % av eleverna i Kosta och Lammhult B samt 45 % av eleverna i Alvesta. Mer än hälften av eleverna i Alvesta tyckte att det var mycket bullrigt i klassrumet, jämfört med runt 30 % av eleverna i Kosta och Lammhult A, samt 10 % i Lammhult B. Pedagogerna i Kosta och Lammhult A tyckte att klassrummet var lite bullrigt, medan pedagogen i Lammhult B inte upplevde att klassrummet var bullrigt alls Mycket bullrigt Lite bullrigt Inte bullrigt alls Figur 5: Elevernas upplevelse av hur bullrigt det är i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) Eleverna fick också bedöma om de blev störda av bullret i klassrummet eller kunde stänga av bullret utan att bli störd av det. Runt % av eleverna i Alvesta, Kosta och Lammhult B blev ofta eller hela tiden störd av bullret i klassrummet, jämfört med 70 % i Lammhult A. Mellan % av eleverna blev ibland störd av bullret i klassrummet, medan endast ett fåtal elever i Alvesta, Kosta och Lammhult B uppgav att de inte alls blir störda av bullret i klassrummet.

9 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Hela tiden störd Ofta störd Ibland störd Inte alls störd Figur 6: Elevernas upplevelse av om de ofta de blir störda av bullret i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) När eleverna skulle identifiera vad det var i klassrummet som gör mest buller svarade eleverna i Alvesta att det främst var flytt på stolar och bord eller andra som pratar som störde. I Kosta var den främsta bullerkällan var andra som pratade, medan man i Lammhult A mest stördes av ljud utanför som hördes in i klassrummet. I Lammhult B stördes man främst av andra elever som pratade, men även av ljud utanför klassrummet. Väldigt få elever stördes av ljud från t.ex. datorer eller fläktar Flytt på stolar och bord Andra som pratar Ljud från dator/fläkt Ljud utifrån Andra ljud Figur 7: Elevernas upplevelse av vad det är som gör mest buller i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

10 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Eleverna fick sedan svara på frågor om hur pass störda de blir av de olika formerna av buller i klassrummet. Det buller som minst andel elever stör sig på ofta eller alltid är ljud från dator och fläkt. Eleverna från alla skolor stör sig främst på när andra elever pratar i klassen. Dessutom är bullret från flytt på stolar och bord något som ofta eller alltid stör många elever. I Lammhult A+B stör majoriteten av eleverna sig ofta eller alltid på ljud utifrån, som ljud från skolbarn som leker och skriker på skolgården eller ljud från andra klasser som passerar i korridorerna. Väldigt få elever blev ofta eller alltid störda av ljud som kom från dator och fläkt Flytt på stolar och bord Andra pratar Ljud från dator och fläkt Ljud utifrån Alvesta Kosta Lammhult A Lammhult B Figur 8: Elevernas upplevelse av vilka buller som de ofta eller alltid störs på i klassrummet (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

11 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Bullret i matsalen Eleverna fick svara på följande fråga: Hur bullrigt tycker du att det är i matsalen? Blir du störd av bullret i matsalen? Vad gör mest buller i matsalen? Blir du störd av flytt på stolar och bord i matsalen? Blir du störd av att andra pratar i matsalen? Blir du störd av skrammel från bestick och tallrikar? Blir du störd av ljud från maskiner i matsalen? Runt % av eleverna i Alvesta, Lammhult A och Lammhult B, samt alla pedagogerna, anser att det är mycket bullrigt i matsalen, jämfört med runt 50 % av eleverna i Kosta. I Kosta anser runt 35 % av eleverna att det är lite bullrigt i matsalen, jämfört med mellan 5-10 % i övriga klasser. Mindre än 15 % av eleverna i Kosta och Lammhult A anser att det inte alls är bullrigt i matsalen Mycket bullrigt Lite bullrigt Inte bullrigt alls Figur 9: Elevernas upplevelse av hur bullrigt det är i matsalen (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) Även om de flesta eleverna uppfattar matsalen som mycket bullrig skiljer det sig åt mellan skolorna kring hur ofta eleverna känner sig störda av bullret där. Bland eleverna i Lammhult A och B upplever runt % att de ofta eller hela tiden störs av bullret i matsalen, jämfört med strax över 50 % av eleverna i Alvesta och runt 20 % i Kosta. I Kosta uppger 60 % av eleverna att de inte alls störs av bullret i matsalen, medan motsvarande siffra i övriga klasser endast är 5-10 %.

12 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Hela tiden störd Ofta störd Ibland störd Inte alls störd Figur 10: Elevernas upplevelse av om de ofta de blir störda av bullret i matsalen (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) När eleverna ska lyfta fram vad det är som gör mest buller i matsalen anser eleverna i Kosta, Lammhult A och Lammhult B att det främst är andra elever som pratar, en uppfattning som pedagogerna delar. Eleverna i Alvesta lyfter istället fram skrammel från bestick och tallrikar som den främsta bullerkällan. Andra ljud som kan störa i matsalen är främst när elever springer omkring och stojar. Flytt på stolar och bord Andra som pratar Skrammel från bestick/tallrikar Ljud från maskiner Andra ljud Figur 11: Elevernas upplevelse av vad det är som gör mest buller i matsalen (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

13 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Eleverna fick sedan svara på frågor om hur pass störda de blir av de olika formerna av buller i matsalen. Runt % av alla elever blir ofta eller alltid störda av flytt på stolar och bord samt ljud från bestick och tallrikar. Ljudet från bl.a. köksmaskiner är en bullerkälla som få elever upplever att de ofta eller alltid störs av. Den största skillnaden i resultatet är hur eleverna blir störda av att andra pratar i matsalen Flytt på stolar och bord Andra pratar Ljud från bestick/tallrikar Ljud från maskiner Alvesta Kosta Lammhult A Lammhult B Figur 12: Elevernas upplevelse av vilka buller som de ofta eller alltid störs på i matsalen (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) Andra bullriga ställen i skolan Eleverna fick svara på följande fråga: Hur bullrigt tycker du att (annat ställe) är? Blir du störd av bullret på (annat ställe)? När eleverna fick ange andra ställen på skolan som de tyckte var bullriga svarade eleverna i Alvesta skolkorridorerna, medan eleverna i Kosta svarade gymnastiksalen. I Lammhult tyckte man att det var mycket ljud utomhus. Eleverna ansåg dock att de inte stördes i någon större utsträckning av bullret på dessa ställen.

14 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Ljudtrötthet efter skolan Eleverna fick svara på följande fråga: Är du trött på ljud och vill ha det tyst när du kommer hem från skolan? Bland eleverna i Lammhult A+B uppger att 70 % att de ofta är trötta på ljud och vill ha det tyst när de kommer hem från skolan. Detta ska jämföras med 40 % av eleverna i Alvesta och 20 % av eleverna i Kosta. Motsvarande upplever 80 % av eleverna i Kosta och 60 % av eleverna i Alvesta att de sällan eller aldrig upplever en ljudtrötthet efter skolan, medan motsvarande siffra i Lammhult A+B är 30 %. Ofta eller alltid Sällan eller aldrig 6 Figur 13: Elevernas upplevelse av att vara trött på ljud och vilja ha det tyst när de kommer hem från skolan (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.) För högt ljud i hörlurar Eleverna fick svara på följande fråga: Om du lyssnat på ljud i hörlurar, hur ofta piper eller brusar det i örat efteråt? Runt 80 % av eleverna i Alvesta, 70 % av eleverna i Kosta och 50 % av eleverna i Lammhult A+B har upplevt att det ibland eller ofta piper eller brusar i örat efter att de har lyssnat på ljud i hörlurarna. Ibland eller ofta Aldrig eller sällan 6 Figur 14: Elevernas upplevelse av hur ofta det piper eller brusar i örat efter att de har lyssnat på ljud i hörlurar (i %) fördelade på skolklass. (N=79: Alvesta 20 elever, Kosta 25 elever Lammhult A 14 elever, och Lammhult B 17elever.)

15 LANDSTINGET KRONOBERG (17) Sammanfattande diskussion Resultatet i denna rapport är endast representativt för de fyra klasser som deltagit i diskussionerna kring buller i skolan. De ger dock en överblick av hur dessa elever uppfattar sin ljudmiljö och kan användas i diskussioner som syftar till att förbättra bullernivån i skolor på ett mer generellt plan. Resultatet följer liknande mönster som noterats i forskningen (se Hörselhälsa, Arbetsmiljöverket 2004) där t.ex. matsalen anses vara bullrigast och där ljud från andra elever och stolar påverkar barnens koncentrations- och inlärningsförmåga. Att höra vad som sägs i klassrummet Barn har rätt att kunna tillgodogöra sig utbildningen i skolan, där bl.a. att kunna uppfatta vad läraren och andra elever säger är en viktig del av kunskapsinhämtningen. Resultatet visar att mer än vart femte elev i Lammhult upplever det svårt att alltid uppfatta vad läraren säger. Dessutom upplever hälften av barnen, oavsett skola, att det är svårt att höra vad andra elever säger i helklass. En dålig ljudmiljö kan ha negativ påverkan på skolresultat. Alvesta Hälften av eleverna i Alvesta uppger att det är mycket bullrigt i klassrummet, alla elever tycker att det åtminstone ibland är för mycket ljud och hälften av eleverna blir ofta eller hela tiden störd av bullret. De främsta bullerorsakerna är flytt på bord och stolar som ofta eller alltid stör närmare 3/4 av eleverna, samt att andra elever pratar som ofta eller alltid stör hälften av eleverna. Mer än 1/4 av eleverna stör sig ofta eller alltid på ljud utanför klassrummet, vilket framförallt var elever från andra klassrum som passerade. Den bullrigaste platsen i skolan ansågs vara matsalen. Hela 9 av 10 elever ansåg att det var mycket bullrigt i matsalen och hälften ansåg att de ofta eller hela tiden blev störda av bullret i matsalen. De främsta bullerkällorna var skrammel från bestick/tallrikar samt andra elever som sprang omkring och stojade. Hälften av eleverna störde sig på flytt på stolar och bord, samt ljud från bestick och tallrikar. Runt 1/3 av eleverna störde sig på andra elever som pratar. Runt 2/5 av eleverna upplever att de ofta eller alltid är trötta på ljud och vill ha det tyst när de kommer hem ifrån skolan. Det är ett tecken på att bullernivån kan vara något för högt för dessa elever. Kosta Något mer än 1/4 av elever i Kosta tycker att det är mycket bullrigt i klassrummet. Runt 3/4 av eleverna tycker att det ibland är lite för mycket ljud i klassrummet, medan strax under hälften av eleverna tycker att de ofta eller hela tiden störs av bullret i klassrummet. Det är framförallt andra elever som är den största bullerkällan och runt 2/3 av eleverna störs sig ofta eller alltid på att andra elever pratar. Runt 1/3 av eleverna stör sig också ofta eller alltid på ljudet från stolar och bord som flyttas. Eleverna i Kosta ansåg att de två bullrigaste platserna var gymnastiksalen och matsalen. Däremot var det bara runt 1/5 av eleverna som ofta eller hela tiden stördes av bullret i matsalen och det var framförallt andra som pratar som störde. Runt1/4 av eleverna stördes

16 LANDSTINGET KRONOBERG (17) ofta eller alltid av buller från stolar och bord samt bestick och tallrikar. Generellt verkar eleverna i Kosta mindre missnöjda över bullernivån i matsalen jämfört med de andra klasserna. Runt 1/5 av eleverna i Kosta upplever att de är trötta på ljud efter en dag i skolan och vill ha det tyst när de kommer hem. Detta är den lägsta andelen elever bland de skolor som deltagit i denna rapport, men samtidigt tyder det på att en av fem elever upplever för mycket ljudbuller i skolan. Lammhult A Runt 1/3 av eleverna i Lammhult A tycker att det är mycket bullrigt i klassrummet och närmare hälften av eleverna tycker att det är alldeles för mycket ljud. Närmare 3/4 av eleverna upplever att de ofta eller hela tiden blir störda av bullret i klassrummet och alla elever är ense om att det framförallt är ljud utifrån skolgården som är den största bullerkällan som man ofta eller alltid störs av. Runt 2/3 störs även ofta eller alltid av andra elever som pratar, och hälften av eleverna störs ofta eller alltid av flytt på stolar och bord. Om man tittar på resultatet verkar eleverna i Lammhult A ha en mer negativ uppfattning om sin bullersituation i klassrummet jämfört med övriga klasser. Något färre än 4/5 ansåg att matsalen var den bullrigaste platsen i skolan. Runt 4/5 av eleverna ansåg att matsalen var mycket bullrig och de stördes ofta eller hela tiden av bullret i matsalen. De främsta bullerkällorna var andra som pratade eller som sprang omkring och stojade i matsalen. Mer än 4/5 stördes ofta eller alltid av andra elever som pratar, medan runt 1/3 av eleverna alltid stördes av flytt på stolar och bord samt ljud från bestick och tallrikar. Närmare 3/4 av eleverna i Lammhult A upplevde att de var trötta på ljud efter en dag i skolan och ville ha det tyst när de kom hem. Tillsammans med resultatet från eleverna i Lammhult B är detta den största andelen elever som upplever en ljudtrötthet efter skolan. Detta hänger sannolikt ihop med att man upplever en bullrig matsalsmiljö samt konstant känner sig störda av ljud utifrån klassrummet, i kombination av elever som pratar och stör i klassrummet. Lammhult B Runt 1/10 av eleverna i Lammhult B upplever att klassrummet är mycket bullrigt och 1/4 av eleverna anser att det är alldeles för mycket ljud i klassrummet. Hälften av eleverna blir ofta störda av ljudet i klassrummet som till största delen består av andra elever som pratar samt ljud utifrån. Mer än 9/10 av eleverna stör sig ofta eller alltid på att andra elever pratar och 7/10 av eleverna stör sig på ljud utifrån skolgården och barn som passerar i korridorerna. Strax under 7/10 elever ansåg att matsalen var den bullrigaste platsen i skolan. Runt 9/10 elever ansåg att matsalen var mycket bullrig och mer än 3/4 elever kände sig ofta eller alltid störd av bullret. Runt 2/3 av eleverna stördes ofta eller alltid av andra som pratar. Dessutom stördes runt 3/10 av eleverna på buller från flytt på stolar och bord samt bestick och tallrikar. Liksom nämnt ovan upplevde närmare 3/4 av eleverna i Lammhult B att de var ljudtrötta efter skoldagen och ville ha det tyst när de kom hem. Tillsammans med resultatet från eleverna i Lammhult A är detta den största andelen elever som upplever en ljudtrötthet efter skolan. Precis som för Lammhult A hänger detta sannolikt ihop med att man upplever en bullrig

17 LANDSTINGET KRONOBERG (17) matsalsmiljö samt konstant känner sig störda av ljud utifrån klassrummet, i kombination av elever som pratar och stör i klassrummet. Att lyssna med hörlurar Det är oroväckande att så många elever (50-80 %) upplever att det ibland eller ofta piper eller brusar i öronen efter att de lyssnat på ljud i hörlurar. Att det piper eller brusar i öronen på det sättet är kroppens varningssignal om att ljudet är för högt, och vid fortsatt hög ljudnivå är risken för varaktig tinnitus påtaglig. Fortsätter man att utsätta sig för starka ljud försämras dessutom hörseln undan för undan. Om man istället vet att akta sig för höga ljud spar man sin hörsel. Det är viktigt att eleverna får en förståelse för vilken ljudnivå som är lämplig och att barn (och vuxna) inte utsätter sig för så höga ljudkällor att det efteråt piper eller brusar i öronen. Vad kan man göra? Faktorer som att någon pratar för tyst, att andra elever pratar samtidigt eller att andra elever gör störande ljud måste varje enskild lärare hantera löpande i klassen och i matsalen. Det gäller att hitta en nivå på prat och stök i klassen som fungerar i det långa loppet, samt hitta en samsyn med eleverna om vikten av att respektera varandra. Det blir dessutom lätt ett moment 22 där en dålig ljudmiljö i klassrummet bidrar till att eleverna blir tröttare, och tröttare elever bidrar till att man pratar och stökar mer, som i sin tur bidrar till att eleverna blir än tröttare och mer pratiga osv. Om många barn störs av naturligt buller som uppkommer av att man är ett antal personer i rummet, får man fundera över ljudakustiken i klassrummet och matsalen. Ljudabsorberande material i taket och på väggarna, t.ex. gardiner är några åtgärder att fundera på. Det kan även handla om att använda tennisbollar på benen på stolar och bord för att minska dessa ljud, samt ljudabsorberande bordsskivor som minskar buller från pennor och ritmaterial samt ljud från bestick och tallrikar. Om eleverna däremot inte hör vad läraren eller andra elever säger på grund av ljud utifrån klassrummet, som t.ex. andra elever i korridoren eller lekande elever ute på skolgården är det andra former av ljudisolerande åtgärder som behövs, t.ex. bättre ljudisolerande fönster och dörrar. Arbetsmiljöverket ger följande rekommendationer: - Skärma av lokalen, sträva efter att miljön är så behaglig som möjligt - Inte för många elever samtidigt - Sätt tassar (tennisbollar) på stolarna - Vuxna äter tillsammans med elever för att ge måltidsvett och ökad möjlighet till lugn och ro - Akustikbehandling av trapphus och korridorer Avslutningsvis skulle det vara intressant att studera hur elever upplever sin skolmiljö före och efter ljudförbättrande insatser och koppla detta med förmågan att koncentrera sig, trötthet efter skolan och möjligen även effekter på skolresultat.