Åldersreferenser för TROG, Test for Reception of Grammar, på svenska för flerspråkiga barn i åldrarna 4:6-5:6 år

Transkript

1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet, kurs Huvudämne: Logopedi Examensarbete D-nivå, poäng Vårterminen Åldersreferenser för TROG, Test for Reception of Grammar, på svenska för flerspråkiga barn i åldrarna :-: år Författare: Sara Ekman Brandt Anna Svensk Handledare: Eva-Kristina Salameh, Logopedmottagningen, Universitetssjukhuset MAS I

2 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet, kurs Huvudämne: Logopedi Examensarbete D-nivå, poäng Vårterminen Åldersreferenser för TROG, Test for Reception of Grammar, på svenska för flerspråkiga barn i åldrarna :-: år Sammanfattning Vid bedömning av flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning ställs logopeden inför utmaningen att skilja en språkstörning från ett andraspråk i utveckling. Detta gäller i synnerhet i mötet med flerspråkiga barn från etniskt blandade områden som huvudsakligen möter svenska i förskolan. I föreliggande studie har åldersreferenser för TROG (Test for Reception of Grammar) (Bishop, 99) på svenska sammanställts för flerspråkiga barn, utifrån data från 9 barn i åldrarna :-: år. Samtliga var bosatta i etniskt blandade områden i Stockholmsregionen. Resultaten visade att de flerspråkiga försökspersonerna i denna ålder fick signifikant lägre resultat på TROG jämfört med de tidigare publicerade normerna för enspråkiga svensktalande barn i samma ålder. Resultaten hade stor spridning vilket visar på gruppens heterogenitet. En fördjupad analys visade att flickor fick något högre medelvärde än pojkar men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Inget signifikant samband fanns heller mellan försökspersonernas testresultat och föräldrarnas utbildningsnivå. Testuppgifterna rangordnades i svårighetsgrad baserat på de flerspråkiga barnens resultat. Denna rangordning korrelerade starkt med motsvarande rangordning av enspråkiga barns testresultat i samband med den svenska normeringen. Detta är i linje med tidigare forskning som visat att språkutveckling hos en- och flerspråkiga barn följer samma principer. I testuppgifter där både lexikala och grammatiska felsvarsalternativ förekom, valdes grammatiska felsvar signifikant mer frekvent. Det tyder på att försökspersonerna främst uppvisar grammatiska svårigheter i de uppgifter som analyserats. Åldersreferenserna från denna studie kan användas av logopeder i klinisk verksamhet vid bedömning av språkförståelse hos flerspråkiga barn. Age references on TROG, Test for Reception of Grammar, in Swedish for bilingual children aged :-: years Abstract Speech and language pathologists who are faced with the challenging task of assessing language skills in bilingual children must be able to distinguish between language impairment and a second language acquisition. The challenge is even greater when assessing bilingual children from multiethnic areas who are exposed to Swedish mainly in preschool. In this study age references on TROG (Test for Reception of Grammar) (Bishop, 99) in Swedish were compiled for bilingual children. Data were collected from 9 children, aged :-: years, from multiethnic areas around Stockholm. The bilingual test subjects scored significantly lower on TROG compared to the norms for monolingual Swedish speaking children of the same age group. The results show a wide range indicating the heterogeneity of this group. Further analysis showed that girls scored a higher mean value than boys, although there was no significant difference between genders. No significant correlation was found between the test scores and parental level of education. Based on the bilingual children s results, the test items were arranged according to level of difficulty. This order of difficulty was found to have a strong correlation with the previously found order of difficulty for the monolingual Swedish children. This is in accordance with previous research showing that language development of monolingual and bilingual children are similar. In items where both grammatical and lexical errors were possible, grammatical errors were significantly more frequent. This implies that the test subjects mainly exhibit grammatical difficulties in the analysed items. The age references presented in this study are clinically useful by speech and language pathologists when assessing language comprehension in bilingual children. II

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND.... INLEDNING.... SPRÅKUTVECKLING.... FLERSPRÅKIG UTVECKLING HOS BARN..... Definitioner..... Forskning om flerspråkighet och andraspråksinlärning..... Flerspråkighet och språkförståelse.... SPRÅKSTÖRNING..... Språkstörning hos flerspråkiga barn.... LOGOPEDISK BEDÖMNING AV FLERSPRÅKIGA BARN..... Flerspråkiga barn och språktest.... SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR.... HYPOTESER... METOD.... FÖRSÖKSPERSONER..... Gruppstorlek..... Inklusionskriterier Urvalsprocess Bortfall..... Slutligt urval.... TESTMATERIAL.... TESTFÖRFARANDE..... Samträning och pilotstudie.... ETISKA ASPEKTER.... DATABEARBETNING... RESULTAT.... TESTRESULTAT ANTAL KLARADE BLOCK.... ÅLDERSREFERENSER - PERCENTILFÖRDELNING.... TRE AV FYRA RÄTT INOM ETT BLOCK I RELATION TILL ANTAL KLARADE BLOCK.... ANALYS AV SKILLNADER I TESTRESULTAT BEROENDE PÅ KÖN.... ANALYS AV SKILLNADER I TESTRESULTAT BEROENDE PÅ FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSNIVÅ.... RANGORDNING AV BLOCK EFTER SVÅRIGHETSGRAD...9. FELSVARSANALYS... III

4 DISKUSSION OCH SLUTSATSER.... METODDISKUSSION..... Försökspersoner: inklusionskriterier Exponering för andraspråket svenska Modersmål Typisk språkutveckling Hörsel..... Försökspersoner: urvalsprocess..... Försökspersoner: bortfall..... Testmaterial och testförfarande..... Databearbetning Familjens högsta utbildningsnivå Felsvarsanalys.... RESULTATDISKUSSION..... Resultat antal klarade block..... Tre av fyra rätt inom ett block i relation till antal klarade block..... Kön..... Föräldrarnas utbildningsnivå..... Rangordning..... Felsvarsanalys.... FRAMTIDA STUDIER.... SLUTSATSER... TACK!... REFERENSER... BILAGOR... BILAGA TILL FÖRSKOLEPERSONAL... BILAGA TILL FÖRÄLDRAR... BILAGA FRÅGEFORMULÄR... BILAGA TRE AV FYRA RÄTT INOM ETT BLOCK... IV

5 BAKGRUND. Inledning I Sverige liksom i många andra länder har människor som talar endast ett språk betraktats som norm i samhället. Att vara flerspråkig är dock vanligare bland världens befolkning (Romaine, 99) och även i Sverige ökar andelen flerspråkiga. Enligt Skolverket hade procent av -åringarna i förskolan och procent av - åringarna i familjedaghemmen ett annat modersmål än svenska år (Skolverket, a). Det motsvarar sammantaget barn. Andelen barn med annat modersmål är högst i storstäder och vissa förortskommuner samt i några kommuner i gränstrakterna till Finland. I Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Barn och deras familjer (SCB, b) nämns att omkring % av alla barn - år hade utländsk bakgrund vid slutet av. Utländsk bakgrund har, enligt SCB:s definition, de personer som antingen själva är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands. Dessutom hade % av alla barn en förälder som är född utomlands och en som är född i Sverige. Sammantaget hade alltså % av alla barn under år anknytning till något annat land än Sverige. I denna siffra räknas även adopterade barn in samt barn som är födda utomlands av svenskfödda föräldrar. Andelen flerspråkiga barnpatienter har ökat på logopedmottagningarna i Sverige (Bryntesson & Martinsson, ; Kalnak, 99). Bergström och Bäcklin () har visat att det finns en osäkerhet bland logopeder vad gäller bedömning av flerspråkiga patienter. I logopedens arbete med att utreda barn med misstänkt språkstörning ingår bedömning av språkproduktion och språkförståelse med olika test. Till flera av dessa test finns normer eller åldersreferenser utprovade på barn med typisk språkutveckling som växt upp i svensktalande enspråkig miljö. När man utreder flerspråkiga barn kan det vara svårt att avgöra om deras svårigheter beror på otillräcklig exponering för svenska, eller på att en språkstörning faktiskt föreligger. Att ta fram åldersreferenser för flerspråkiga barn skulle ge ökad kunskap om dessa barns språkutveckling på sitt andraspråk samt vara ytterligare ett redskap vid språkbedömning. Åldersreferenser för flerspråkiga barn finns idag endast på ett fåtal språkliga test. I detta arbete har därför åldersreferenser för flerspråkiga barn sammanställts för den svenska översättningen av språkförståelsetestet TROG - Test for Reception of Grammar (Bishop, 99).. Språkutveckling Språkutveckling kan inte isoleras utan har kopplingar till bl.a. kognitiv, social, fysisk och emotionell utveckling. Det finns en stor individuell variation i språkutvecklingen hos barn, och språkinlärning påverkas sannolikt av variabler som livsstil, kulturell/etnisk bakgrund, uppfostran och uppväxtmiljö (Smiley & Goldstein, 99). Språkutveckling innefattar bland annat fonologisk, lexikal och grammatisk utveckling. Enligt Nettelbladt & Salameh () är ord de viktigaste byggstenarna i språket och det är också ord som barnet först förvärvar när det påbörjar sin egentliga språkutveckling (s 99). Efterhand byggs ordförrådet upp, både kvantitativt och kvalitativt. Barnet lär sig successivt vilka referenter som kan beskrivas med ett visst ord. Under denna process kan under- och överextension förekomma, dvs att barnen tilldelar orden färre eller fler referenter än orden normalt står för.

6 Barns tidiga ordförråd återspeglar bland annat vad barnet själv talar om samt vilka samtalsämnen vuxna i barnets närhet introducerat. De första orden kommer vanligtvis runt ettårsåldern men här finns stor variation. Hos små barn utvecklas ordförståelsen snabbare än ordproduktionen och omfattar vid denna tidpunkt i utvecklingen minst fyra gånger så många ord (Nettelbladt & Salameh, ). Vid cirka två års ålder börjar barnet producera tvåordssatser. I detta tidiga stadium använder barnet inte funktionsord. Det är först nu som man kan tala om att barnet använder grammatik. Grammatisk kunskap innefattar bland annat morfologi, syntax och funktionsord som till exempel prepositioner, hjälpverb och konjunktioner (Nettelbladt & Salameh, ). Grammatiska strukturer är kopplade till bestämda betydelser i yttranden, till exempel att som inleder en relativsats. Under barnets tredje levnadsår går den grammatiska utvecklingen fort och barnets satslängd ökar kraftigt. Enligt Bishop (99) har barn vanligen lärt sig behärska fonologisk analys, grammatik, semantik och pragmatik vid fyra års ålder. Språkförståelse består av olika delförmågor och för att förstå ett yttrande krävs en kombination av dessa (Nettelbladt & Salameh, ). I en talström kan lyssnaren urskilja olika språkljud trots att andra ljud förekommer i bakgrunden och trots att samma språkljud kan variera mellan olika talare. Språkljuden varierar även hos samma talare beroende på exempelvis skiftningar i taltempot men även på grund av koartikulation, dvs påverkan av språkljud som kommer innan eller efter. Förmågan att urskilja språkljud utvecklas specifikt för det/de språk man lär sig. Ordförståelse innebär att känna igen ett ords fonologiska form i en talström och aktivera det begrepp ordet representerar. Grammatisk förståelse utvinns ur ordböjningar, ordföljd och ur funktionsord. Alla dessa har uppgiften att modifiera betydelsen hos begrepp i ett yttrande eller att skapa relationer mellan dem. Dessutom måste kombinationer av ord tolkas som enheter, dvs fraser, för att relationerna mellan dessa ska förstås (Bishop, 99). För att förstå en mening krävs även att delförmågorna i språkförståelsen används i realtid. Forskning visar att man inte väntar till slutet av en mening innan den tolkas. Istället byggs en förståelse stegvis upp med hjälp av arbetsminnet allteftersom nya segment av yttrandet tas emot (Bishop, 99). Tidigare kunskaper och förväntningar samt kontexten har i denna process en avgörande inverkan på hur ord och satser tolkas. Om förståelsen inte är helt automatiserad kan det vara svårt att få ihop helheten av en mening trots att man förstår varje enskilt ord för sig. Även skickliga språkanvändare kan ha problem att förstå meningars innebörd om de uttalas fort eller om syntaxen är invecklad. Ett barn som har dålig grammatisk förståelse, men någorlunda bra ordförståelse, kan uppnå viss förståelse av talat språk genom att förena kunskap från sitt ordförråd med sunt förnuft om vad som troligen kan ha sagts (Bishop, 99). Hirsh-Pasek och Golinkoff (99) skiljer på bräcklig och stabil språkförståelse. Om ett barn uppnått stabil språkförståelse är förståelsen inte längre lika beroende av kontexten eller av att alla ledtrådar är entydiga.. Flerspråkig utveckling hos barn.. Definitioner Inom forskning och litteratur används de svenska termerna tvåspråkig och flerspråkig och den engelska termen bilingual synonymt med innebörden att kunna två eller fler språk. Salameh et al. () definierar barn som flerspråkiga om de lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk. I denna uppsats används genomgående begreppet flerspråkighet enligt Salamehs definition.

7 Man skiljer mellan förstaspråk (modersmål) och andraspråk (Håkansson, ). McLaughlin (9) föreslog en treårsgräns för att skilja mellan simultan flerspråkighet (att utveckla två eller fler språk från födseln) och successiv flerspråkighet (att utveckla ett eller flera andraspråk efter modersmålet). Denna treårsgräns är godtycklig. Indelningen är dessutom svår att tillämpa på barn från etniskt blandade områden i Sverige och har därför föga betydelse vid klinisk bedömning (Salameh, ). I dessa områden förekommer många olika språk och det är vanligt att barns möte med svenska endast sker i förskolemiljö. Salamehs forskning () tyder på att tiden, dvs hur länge barnen exponerats för andraspråket svenska, var mer utslagsgivande för vilka grammatiska strukturer barnen kunde producera, än barnens ålder då de började exponeras för svenska regelbundet. Därför kan man hos dessa barn tala om språklig ålder, dvs under hur lång tid de exponerats för sitt andraspråk. Då man talar om flerspråkiga barn måste man alltså vara medveten om att denna grupp inte är homogen. Varje enskilt barn kan ha olika nivåer av exponering för språken och de situationer som språken används i kan variera (Genesee, Paradis & Crago, )... Forskning om flerspråkighet och andraspråksinlärning En av forskningsfrågorna inom flerspråkighet har varit om flerspråkiga har ett eller flera språkliga system. Vissa forskare har föreslagit att flerspråkiga barn, när de är små, tillägnar sig flera språk som om de vore ett och samma och att språken senare separeras i olika språksystem, ibland innan tre års ålder (för en översikt: se Håkansson, ). Forskningsresultat har dock övertygat majoriteten av forskarna inom området om att flerspråkiga barn tidigt utvecklar olika språk separat. Som exempel kan nämnas Deuchar och Quay s teori från 99, om att barn är kapabla att hålla isär språklig input från två olika språk samt etablera två olika lingvistiska system (refererad i Håkansson, ). En annan teori om separat utveckling av två språk har lagts fram av De Houwer (99). Hennes forskningsresultat tydde på att de två språken hos flerspråkiga barn utvecklades på samma sätt som hos enspråkiga barn. En användbar andraspråksteori är Pienemanns processbarhetsteori som utgår från att varje språk processas separat. Enligt denna teori byggs grammatiska procedurer upp i en viss bestämd ordning på varje språk, från ordnivå till bisatser. Att barnet ger exempel, dvs producerar, på en viss nivå innebär att det har skapats förutsättningar för att kunna bearbeta grammatik på nästkommande nivå (Pienemann & Håkansson, 999). Inom andraspråksforskningen har man även studerat hur modersmålet påverkar andraspråket, så kallad transfer. Denna term avser överföring av regler från ett tidigare inlärt språk till ett andraspråk. Om språken skiljer sig från varandra leder detta till fel i uttal, grammatik eller ordval (Hyltenstam & Stroud, 99). Forskning om andraspråksinlärning av svenska har visat att vissa strukturer som rak ordföljd efter adverb, negation placerad före verbet samt oböjda former av ord, är utvecklingsdrag som normalt inte finns i svenskan, men som förekommer hos andraspråksinlärare oavsett vilket modersmål de har (Håkansson, ). Transfer har i detta fall föga betydelse (Salameh, ). Vad gäller ordförrådets utveckling har många forskare konstaterat att flerspråkiga barn ofta har ett mindre ordförråd på respektive språk än jämngamla enspråkiga barn (Håkansson, ; Genesee et al, ). Genesee et al () menar att detta kan bero på att barnen måste uppleva många kommunikativa situationer på alla sina språk och att denna utveckling därför tar lite längre tid. Flerspråkiga förskolebarn uppvisar frekvent ett mindre ordförråd på varje språk än enspråkiga jämnåriga när de testats med standardiserade test (Genesee et al, ). Andra studier har visat att om man lägger ihop antalet ord från barnets alla språk är ordförrådet ungefär lika stort som hos enspråkiga barn (exempelvis Junker & Stockman, ).

8 Thordardottir, Rothenberg, Rivard och Naves () har däremot funnit att det sammanlagda ordförrådet hos flerspråkiga barn kan vara signifikant lägre än hos enspråkiga barn. Ordförråden kan skilja sig åt i de olika språken. Eftersom ord lärs in i meningsfulla kommunikativa sammanhang lär sig flerspråkiga barn de ord de har nytta av i olika situationer, precis som enspråkiga barn gör (Håkansson, ). Mycket små barn har kapacitet att ta emot input från flera språk utan att den språkliga utvecklingen går långsammare än för enspråkiga barn. Forskning om grammatisk utveckling hos barn som utvecklar flera språk från födseln är visserligen sparsam, men tyder på att grammatiken utvecklas i samma hastighet som hos enspråkiga barn (Genesee et al, ). Barn med successiv språkutveckling utvecklar sitt andraspråk delvis enligt samma principer som de utvecklar sitt förstaspråk (Genesee et al, ; Håkansson, ). De Houwer har i sin forskning visat att enspråkiga barn och simultant flerspråkiga barn följer samma tidsperspektiv vad gäller joller, ettordsstadium, tvåordsstadium, flerordsstadium samt flersatsstadium (De Houwer, 99). Två eller flera språk utvecklas dock sällan helt synkroniserat. För de flesta råder en funktionell uppdelning så att ett språk kan vara starkare under vissa perioder eller vid vissa situationer (Arnberg, ). Tillfällig bristande exponering, till exempel att vistas i enspråkig miljö under en period, kan leda till att det andra språket under en tid inte kan användas med samma lätthet som tidigare (Håkansson, ). Andra orsaker till att ett barn har svårigheter att lära sig ett av språken kan vara att språket inte är tillräckligt viktigt för barnet eller att barnet har mött negativa reaktioner i samband med att han eller hon talat språket (Ladberg, ). Flerspråkiga personer har möjlighet att kodväxla, dvs växla mellan olika språk i samtal med andra som talar samma språk. Att kodväxla anses vara ett tecken på stark språklig kompetens. Förmågan att kodväxla är något som ingår i talarens pragmatiska förmåga och ju bättre flerspråkiga barn blir på sina språk, desto mer kodväxlar de (Håkansson, )... Flerspråkighet och språkförståelse Forskning om språkutveckling grundas till stor del på studier av språkproduktion (Bishop, 99). Forskning om språkförståelse är mer sparsam och detta gäller i ännu högre grad forskning om flerspråkiga barns språkförståelse. Barn kan i vardaglig konversation på sitt andraspråk framstå som mer språkligt kunniga än de egentligen är. I en sådan situation utsätts deras grammatiska förmåga vanligen inte för så stora prövningar (Genesee et al, ). De kan då dra nytta av bland annat kontext, kroppsspråk och tonfall, dvs sin situationsförståelse. Det kan finnas en risk för att denna språkliga kompetens inte är tillräcklig när de börjar skolan. I skolan måste språket fungera som ett tankeverktyg vid inlärning och barnet måste i större utsträckning använda sin lingvistiska kompetens för att förstå och göra sig förstådd. Barn som abrupt byter språk då de börjar skolan har inget effektivt redskap vare sig för kommunikation eller för sitt eget tänkande. Goda svenskkunskaper är nyckeln till skolframgång och ett bra ordförråd är en av förutsättningarna för att klara av skolverksamheten (Hyltenstam, 99). Ovanstående stycke kan jämföras med Cummins föreslagna begrepp Basic Interpersonal Communicative Skills (BICS) och Cognitive Academic Language Proficiency (CALP). BICS bygger till stor del på situationsförståelse medan CALP bygger mer på kontextuell obundenhet och syftar på den kognitiva språkförmågan samt förmågan att använda språket vid inlärning. BICS utvecklas snabbt hos barn med normal utveckling medan CALP följer den allmänna intellektuella utvecklingen och fortsätter utvecklas under längre tid.

9 Enligt Cummins tar det ungefär - år för flerspråkiga barn att utveckla BICS medan det tar ca - år innan de når samma språkliga nivåer inom CALP som ett enspråkigt barn, beroende på hur gammalt barnet är när det möter sitt andraspråk (Cummins, 9).. Språkstörning Språkstörning är en diagnos som innebär att ett barns språkutveckling inte är den förväntade. Språkstörningen kan vara primär, dvs då barnet har en i övrigt normal utveckling, eller sekundär till följd av skada eller sjukdom. Bakgrunden till språkstörning är multifaktoriell. Den enda orsaksfaktor man funnit belägg för är hereditet. Man känner även till olika riskfaktorer, dvs faktorer som samvarierar med förekomst av språkstörning. Ca två till tre gånger fler pojkar än flickor får diagnosen språkstörning. Social bakgrund, som till exempel föräldrarnas utbildningsnivå har samband med språkstörning men detta samband är svagt (Bishop, 99). Salameh () har jämfört riskfaktorer som kunde relateras till grad av språkstörning mellan en grupp enspråkiga barn och en grupp tvåspråkiga barn i Malmö. Hon fann bl a att gemensamma riskfaktorer för båda grupperna var föräldraoro och okoncentration. I den tvåspråkiga gruppen förekom ytterligare riskfaktorer som att vara född + år kring moderns ankomst till Sverige samt föräldrarnas behov av tolk efter mer än fem års vistelse i Sverige. Det är viktigt att identifiera persisterande språkstörning i åldern kring - år då en sådan ofta får konsekvenser för inlärning. I en longitudinell studie har visats att en grupp barn som fått diagnosen språkstörning vid fyra års ålder, och som befanns ha kvarstående språkliga problem vid tester i : års ålder, hade signifikant lägre resultat jämfört med jämnåriga i både tal och skrift vid test av språklig förmåga i års ålder (Stothard, Snowling, Bishop, Chipchase & Kaplan, 99). Inom forskning används genomgående diagnosen Specific Language Impairment (SLI). För denna diagnos krävs att språkstörningen är primär, att barnet har normal icke-verbal IQ, normal hörsel och ingen emotionell störning. Bishop menar att en sådan strikt definition har relevans för forskning som söker efter de faktorer som orsakar språkstörning, men att man i klinisk praktik bör diagnostisera barn med språksvårigheter oavsett om andra problem förekommer samtidigt (Bishop, 99). Forskare har funnit att vilka språkliga problem barn med språkstörning har varierar stort, varför det föreslagits att det finns undergrupper. Men språksvårigheterna kan även förändras i takt med att barnen blir äldre, vilket försvårar en sådan klassificering (Bishop, 99). Flerspråkiga barn utesluts ofta ur studier om SLI på grund av att flerspråkighet ses som en möjlig komplicerande faktor (Salameh, ). Som en följd av detta är det svårt att generalisera resultat av forskning om SLI till flerspråkiga barn... Språkstörning hos flerspråkiga barn Flerspråkighet orsakar inte en språkstörning och forskning har inte visat att flerspråkighet skulle förvärra för barn med språkstörning. Däremot kan flerspråkighet komplicera interventionen (Salameh, ). Flerspråkiga barn med språkstörning uppvisar i stort sett samma typ av grammatiska problem, inom respektive språk, som enspråkiga barn med språkstörning. Paradis, Crago, Genesee och Rice () har visat att en grupp flerspråkiga barn med språkstörning, som växt upp med franska och engelska från födseln, använde grammatiska morfem i sitt spontana tal i samma

10 utsträckning som enspråkiga barn med språkstörning. De drar slutsatsen att flerspråkiga barn med språkstörning inte tillägnar sig språk långsammare än enspråkiga barn med språkstörning, åtminstone vad gäller grammatik. Andra forskare har funnit belägg för att flerspråkiga barn med Downs syndrom och språkstörning har ungefär samma språkliga profil som enspråkiga barn med samma diagnos (Kay-Raining Bird, Cleave, Trudeau, Thordardottir, Sutton & Thorpe, ). Resultaten från Salamehs forskning () tyder på att flerspråkiga barn med grav språkstörning klarar att utveckla båda sina språk men i långsammare takt än flerspråkiga barn med typisk språkutveckling. De senare kunde ge exempel på höga grammatiska nivåer, på andraspråket, efter två år på svensk förskola. De flerspråkiga barnen med grav språkstörning behövde däremot exponeras betydligt längre tid för svenska för att nå samma nivåer. Detta gällde även för modersmålet. Flerspråkiga barn med grav språkstörning uppvisar också ofta svårigheter med kodväxling (Salameh, ). Salameh () har funnit att flerspråkiga barn löper signifikant högre risk än enspråkiga att remitteras till logoped för bedömning efter fem års ålder.. Logopedisk bedömning av flerspråkiga barn Den kanadensiska forskaren Grosjean betonar att en tvåspråkig individ inte motsvarar två enspråkiga individer i en (Håkansson, ). Som en liknelse framför han att en häcklöpare är en idrottare med talang för häcklöpning som ska jämföra sig med andra häcklöpare och inte med löpare eller höjdhoppare. Likadant ska en flerspråkig person jämföras med andra flerspråkiga och inte med enspråkiga. International Association of Logopedics and Phoniatrics, IALP, har utformat rekommendationer för bedömning och behandling av flerspråkiga barn med språkstörning (IALP, ). De skriver bland annat att: för att ett flerspråkigt barn ska kunna ges diagnosen språkstörning krävs att han/hon har generella svårigheter med språk varför man måste bedöma språkförmågan på barnets alla språk. Om logopeden själv inte är flerspråkig kan denne använda tolk. det är av stor vikt att rättvist kunna bedöma barnets hela språkliga kompetens med hänsyn inte bara till språkliga utan även kulturella skillnader, till exempel vad gäller ordförråd. normer på formella test som utgår från enspråkiga talare kan inte appliceras på flerspråkiga talare. om möjligt bör ett barns testresultat jämföras med ett normalutvecklat barn i samma ålder som har liknande bakgrund, både vad gäller kombination av språk och exponering för dessa språk. Flerspråkiga barn löper större risk att över- och underdiagnostiseras. En överdiagnostisering kan ske då man bara bedömer barnets andraspråk eller om man jämför flerspråkiga barn med enspråkiga. En underdiagnostisering kan bero på att de språkliga problem som finns anses tillhöra andraspråksutvecklingen. I en studie som gjordes på en- och flerspråkiga barn i Malmö som remitterats till logoped fick färre flerspråkiga barn diagnosen språkstörning jämfört med enspråkiga barn. När de väl fick en diagnos rörde det sig dock oftare om grav språkstörning (Salameh, ). Mahon och Crutchley () beskriver vilka försvårande omständigheter som finns kring språklig bedömning av flerspråkiga barn. Det saknas kunskap om hur flerspråkiga barn med typisk språkutveckling presterar på normerade test vilket gör att man inte utan vidare kan an-

11 vända befintliga normer. Det är även olämpligt att tillåta fler fel för flerspråkiga barn än för enspråkiga. Att översätta ett test till ett annat språk för med sig andra komplikationer, som till exempel en risk för att det inte är de relevanta strukturerna som testas i detta språk. Att utveckla normerade språktest på flerspråkiga barns olika modersmål är ett orealistiskt mål. Att använda informella bedömningsmetoder kan kompliceras av bristande kunskaper om barnets modersmål och kultur. Oavsett metod vore det mest optimala att logopeden själv behärskar de aktuella språken men så är vanligen inte fallet... Flerspråkiga barn och språktest Många flerspråkiga barn med typisk språkutveckling har i studier fått låga resultat på test normerade på enspråkiga barn. Nedan följer exempel på sådana studier. Att de flerspråkiga barnen får ett lägre resultat behöver alltså inte tyda på att en språkstörning föreligger (Kalnak, 99). Ett steg i riktning mot att utveckla lämpliga metoder att bedöma flerspråkiga barns andraspråk är att mäta hur flerspråkiga barn med typisk språkutveckling presterar på de språktest som används (Kalnak, 99; Mahon & Crutchley, ). Man kan också utifrån ett sådant förfarande få ökad kunskap om språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Lindberg () har undersökt hur flerspråkiga barn med typisk språkutveckling i årskurs presterar på svenska på Peabody Picture Vobabulary Test III. Hon fann att de flerspråkiga barnen fick signifikant lägre råpoängsmedelvärde jämfört med enspråkiga barn i samma ålder. En tysk översättning och anpassning av TROG, TROG-D, har givits ut. I samband med utprovning och senare normering av testet undersöktes förskolebarn i regionen Idstein, i närheten av Frankfurt, som en del av ett språkscreeningprojekt. Resultaten från 9 flerspråkiga barn i åldern :-: år som ingick i studien jämfördes med normer för enspråkiga barn som togs fram för TROG-D. De flerspråkiga barnen befanns prestera under genomsnittlig nivå jämfört med enspråkiga barn i respektive åldersgrupper (Fox, ). Då man inte undersökte ordförrådet innan testningen är det dock svårt att dra slutsatser om dessa barn hade bristande grammatisk förståelse eller ett bristande ordförråd, och man planerar inte att publicera åldersreferenser för TROG-D för flerspråkiga barn (Fox, ). Mahon och Crutchley () har undersökt hur 9 flerspråkiga barn i åldern till 9 år med engelska som andraspråk presterar på ordförståelsetestet British Picture Vocabulary Scale II (BPVS II). Barnen kom från förorter till London med en stor andel etniska minoriteter samt stor andel barn med engelska som andraspråk i skolorna. De fann att de flerspråkiga barnen fick lägre poäng på testet än de enspråkiga. Skillnaden mellan flerspråkiga och enspråkiga barn var större i de yngre åldrarna, :-: år och minskade med stigande ålder. Skillnaden var dock störst vid års ålder. Kalnak (99) har sammanställt åldersreferenser på svenska för språktesten Nya Lundamaterialet (Holmberg & Stenqvist, 9) och Nya SIT-Språkligt Impressivt Test för barn (Hellqvist, 99) för fyra- och sexåringar som hade arabiska och sydslaviska språk som modersmål och svenska som andraspråk. Dessa kom från etniskt blandade områden i Malmö. Kalnak fann att flerspråkiga barn uppnådde lägre resultat än svenska barn i motsvarande åldersintervall på båda testen. Inga systematiska skillnader i resultatet kunde påvisas mellan de två språkgrupper (arabiska respektive sydslaviska språk) hon jämförde. I denna studie framkom att avståndet till jämnåriga enspråkiga barn ökade med stigande ålder.

12 . Syfte och frågeställningar Det huvudsakliga syftet med denna studie är att sammanställa åldersreferenser för språkförståelsetestet TROG (Test for Reception of Grammar) för flerspråkiga förskolebarn med typisk språkutveckling, som bor i etniskt blandade områden och är i åldrarna : till : år. Åldersreferenserna kan utgöra ett kompletterande underlag för kliniskt verksamma logopeder som bedömer två- eller flerspråkiga barns språkförståelse på svenska med TROG. Som ett tillägg till dessa åldersreferenser redovisas även i hur många block barnen pekat rätt på tre av fyra bildvalssidor inom blocket, relaterat till hur många block de klarat helt. Detta kan vara ett intressant tillägg för kliniskt verksamma logopeder eftersom att ha tre av fyra rätt inom ett block kan tyda på att barnet är på väg att lära sig den aktuella grammatiska strukturen. Sekundära frågeställningar är: a) har barnets kön samband med dess testresultat? b) har föräldrarnas utbildningsnivå samband med deras barns testresultat? c) vilka testuppgifter är lättast respektive svårast? d) gör barnen flest grammatiska fel eller flest lexikala fel? Samtliga sekundära frågeställningar valdes eftersom motsvarande analyser gjorts vid den svenska normeringen av TROG vilket möjliggör jämförelser med enspråkiga barns resultat.. Hypoteser Den primära hypotesen är att våra försökspersoner som grupp inte får lika höga resultat på TROG som enspråkiga svensktalande barn i samma ålder. Ytterligare hypoteser är att: a) de barn vars föräldrar har hög utbildningsnivå presterar bättre på testet. Detta skulle vara i överensstämmelse med den studie som gjordes vid den svenska normeringen av TROG. b) det inte är någon signifikant skillnad mellan flickors och pojkars resultat. Även detta skulle vara i överensstämmelse med den studie som gjordes vid den svenska normeringen av TROG. METOD. Försökspersoner.. Gruppstorlek Målsättningen var att samla data från minst och upp till barn för att få tillförlitliga resultat. Bishop (99) skriver att normering av test kräver gruppstorlekar som är stora nog att ge en korrekt uppskattning av medelvärden och varians. Hon menar även att normdata som beräknats från grupper med färre än individer i varje åldersintervall bör användas med stor försiktighet.

13 .. Inklusionskriterier För att erhålla flerspråkiga försökspersoner med typisk språklig utveckling och normal kognitiv utveckling ställdes följande inklusionskriterier upp. Barnen ska vara :-: år. Barnen ska ha ett annat modersmål än svenska. Barnen ska ha blivit exponerade för svenska på förskolan i minst år. Barnen ska gå på en förskola med svenskspråkig verksamhet, där minst hälften av barnen är flerspråkiga. Barnen ska av föräldrar och förskolepersonal bedömas ha typisk språkutveckling på både modersmålet och svenska. Barnen ska ha normal hörsel. För att få data från så många försökspersoner som möjligt bestämdes att inkludera försökspersoner som var högst två veckor yngre än : år eller högst två veckor äldre än : år. Många barn i dessa åldrar kommer till logoped för språkbedömning. Ett skäl kan vara att man önskar fånga upp de barn som misstänks ha eventuell språkstörning innan de börjar skolans förskoleklass det år de fyller sex år. Tvåårsgränsen för exponering av svenska har givits av Salameh () för att kunna bedöma fonologisk och grammatisk utveckling på svenska. Genom detta kriterium har försökspersonerna en språklig ålder på minst två år. För att göra gruppen försökspersoner mer homogen, valdes att undersöka barn som talade två, men inte fler, språk. Eftersom modersmålet inte hade påverkan på resultatet i Kalnaks studie (Kalnak, 99) accepterades alla språk, utom svenska, som barnens modersmål. Barnen skulle ha vistats på förskola där minst hälften av barnen är flerspråkiga för att resultaten skulle vara tillämpbara för andra barn från etniskt blandade områden. Vid besök på förskolan kontrollerades dessutom att de barn som uppfyllde inklusionskriterierna haft kontinuerlig närvaro på förskolan de senaste sex månaderna, dvs inte varit sjuka eller bortresta någon längre tid. Om så var fallet uteslöts de... Urvalsprocess Ansvariga för barnomsorgsverksamheten i vissa stadsdelar i Stockholm samt i fyra andra kommuner i Stockholmsområdet kontaktades per telefon eller mail med förfrågan om medverkan i studien. Kontaktuppgifter hämtades från respektive kommuns hemsida. Dessa stadsdelar och kommuner valdes eftersom författarna sedan tidigare kände till att många flerspråkiga barn bor där. Statistik från SCB och Skolverket bekräftar denna bild. De aktuella kommunerna hade år både en större andel barn - år med utländsk bakgrund och en större andel barn - år i förskoleverksamhet med annat modersmål än svenska än riksgenomsnittet, se tabell. I sammanhanget är det värt att nämna att de förskolor som besöktes ligger i stadsdelar eller områden som har ännu större andel flerspråkiga barn. 9

14 Tabell. Kommuner, andel barn - år med utländsk bakgrund samt andel barn - år med annat modersmål än svenska inskrivna i förskoleverksamhet. Motsvarande tal för riket och för Stockholms län som jämförelse Kommun Andel barn - år med utländsk bakgrund a Andel av samtliga inskrivna barn i åldern - år i förskola med annat modersmål än svenska b Botkyrka % % Haninge % Uppgift saknas Huddinge % % Stockholm % % Södertälje % % Riksgenomsnittet % % Stockholms län % % c a Avser den december (SCB, b) b Avser den oktober (Skolverket, a) c Avser den oktober (Skolverket, b) På de förskolor för vilka verksamhetsansvariga gav tillstånd att genomföra studien gavs personalen skriftlig information om studien (bilaga ). Dessutom informerades personalen muntligt vid telefonkontakt om att avsikten var att träffa barn med typisk språkutveckling. Förskolepersonalen ansvarade därefter för att välja ut de barn som stämde in på inklusionskriterierna och muntligt informera deras föräldrar om studien samt lämna ut skriftlig information om denna (bilaga ). De fick även i uppgift att lämna ut ett frågeformulär till föräldrarna med frågor om barnets språkliga bakgrund (bilaga ). Frågeformuläret var dels till för att verifiera att försökspersonerna stämde in på inklusionskriterierna, dels för att möjliggöra analyser av försökspersonernas resultat i förhållande till bakgrundsfaktorer. Personalen samlade in föräldrarnas skriftliga tillstånd och frågeformulär, samt hjälpte i förekommande fall till att fylla i frågeformuläret. Författarna bokade därefter tider för att testa barnen. Som försökspersoner räknas de barn vars föräldrar givit sitt skriftliga tillstånd och som befann sig på förskolan vid ett bokat testtillfälle... Bortfall För att inte få förutfattade meningar om de försökspersoner som skulle testas valde vi att inte granska bakgrundsinformationen i frågeformuläret innan testet genomfördes. Detta ledde dock till att vissa försökspersoner, som inte uppfyllde inklusionskriterierna, i efterhand var tvungna att uteslutas. Därför övergick vi till att granska frågeformulären innan testet genomfördes. Det bortfall som här redovisas innefattar både barn som testades och barn som uteslöts redan innan testning. Av sammanlagt barn blev det totala bortfallet 9 barn. Av dessa var antingen för unga eller för gamla, hade ännu inte gått två år på förskola, 9 talade fler än två språk, hade svenska som ytterligare ett modersmål, hade problem med hörseln, hade inte typisk språkutveckling enligt föräldrar och/eller förskolepersonal och ville inte medverka. försöksperson uteslöt på grund av misstag i administrering av testet... Slutligt urval I studien ingår data från 9 försökspersoner, se tabell. Antalet flerspråkiga barn på de deltagande förskolorna varierade mellan -99 %. Försökspersonernas språk redovisas i tabell och föräldrarnas utbildningsnivå i tabell.

15 Tabell. Antal försökspersoner uppdelat i flickor och pojkar samt de kommuner och antal förskolor som medverkade i studien Kommun Kommun-/Stadsdel Antal förskolor Antal fp Varav flickor Varav pojkar Botkyrka Alby Haninge Brandbergen Jordbro Huddinge Vårby Stockholm: Skärholmen Kista Rinkeby Spånga-Tensta Södertälje Geneta/Västergård Hovsjö Ronna/Karlhov 9 TOTALT: 9 Tabell. Antal försökspersoner med respektive modersmål enligt uppgift från föräldrarna Språk Antal fp Språk Antal fp Syrianska-assyriska-syriska a 9 Bengaliska Arabiska Grekiska Turkiska Kaldeiska Kurdiska b Persiska Tigrinja Ryska Serbiska Somaliska Spanska Tamil Amhariska TOTALT: 9 a Uppgifter om syrianska, assyriska och syriska har sammanförts till en grupp. b Uppgifter om kurdiska och kurdiska dialekter har sammanförts till en grupp. Tabell. Föräldrarnas utbildningsnivå Mor Far Grundskola Gymnasium 9 Högskola eller 9 universitet Ingen uppgift TOTALT: 9 9

16 . Testmaterial TROG (Test for Reception of Grammar) som konstruerats av Dorothy Bishop 9 och som översatts till svenska av Holmberg och Lundälv (Bishop, 99), är ett test som ofta används av logopeder vid bedömning av barns språkförståelse. Normer för svenskspråkiga barn har tagits fram för åldrarna : - : år. Följande beskrivning är en sammanställning av delar ur T.R.O.G. - svensk manual (Bishop, 99). Vid framtagandet av testuppgifterna i TROG har Dorothy Bishop följt följande kriterier: för att man ska kunna avgöra om barnet förstått den grammatiska strukturen skall varje grammatisk struktur testas i tillräckligt många uppgifter testet skall normalt inte ta mer än minuter att genomföra uppgifterna skall vara av varierande svårighetsgrad så att testet kan användas för barn i olika åldrar testet skall undersöka de grammatiska strukturer som man vet brukar vara speciellt svåra för språkstörda barn strukturer som inte kan avbildas på ett otvetydigt sätt skall inte tas upp i testet TROG är inte konstruerat för att bedöma hur barnets språkförståelse fungerar i vardagen. Språkförståelse är en komplex förmåga och människor använder sig av såväl lingvistiska som icke-lingvistiska ledtrådar för att uppnå förståelse av vad som sägs. TROG utvecklades speciellt för att analysera en specifik isolerad språklig komponent av språkförståelsen, nämligen grammatisk förståelse, för att undersöka om just denna komponent bereder speciella svårigheter. Testet inleds med en benämningsdel som kan användas för att undersöka om barnet behärskar de substantiv, adjektiv och verb som förekommer i testet. På sex bildkort finns sammanlagt bilder som barnet själv benämner alternativt pekar ut efter att ha hört testledaren säga målordet. Vid konstruktionen av TROG har testförfattaren lagt vikt vid att hålla ordförrådet på en för barnen så enkel nivå som möjligt för att undvika att de svarar fel på grund av lexikala problem. Den egentliga testdelen består av en bok om sidor i A-format. Varje sida i boken har fyra olika färgteckningar och utgör en uppgift tillsammans med tillhörande testmening (se exempel i figur ). Barnet ska för varje uppgift lyssna när testledaren säger en testmening och därefter peka på den bild på sidan som motsvarar testmeningen. Testet är uppdelat i block som vardera omfattar fyra uppgifter, dvs sidor med flervalsuppgifter. Blocken presenteras i den ordning testförfattaren fann vara stigande svårighetsgrad efter normering på engelskspråkiga barn och som behölls vid den svenska normeringen (se tabell ). Varje block testar förståelse av en viss grammatisk struktur och barnet måste klara alla fyra uppgifterna i blocket för att få godkänt. Sannolikheten för att ett barn av en slump svarar rätt på alla fyra uppgifter inom ett block är,, dvs.. Detta innebär att TROG kan ge tillförlitlig information om barnens förståelse för de grammatiska strukturerna i testet och att det dessutom kan användas som diagnostiskt hjälpmedel för att ringa in typer av svårigheter för olika barn utöver att ge information om grammatisk utvecklingsnivå. För block A - D och F skiljer sig de tre icke-korrekta bilderna från den rätta bilden genom att något innehållsord inte överensstämmer med testmeningen, dvs bilderna innehåller lexikala distraktorer. För block E och G-L innehåller varje sida, förutom den rätta bilden, en bild med grammatisk distraktor och två bilder med lexikala distraktorer. Block M-T innehåller bara grammatiska distraktorer. (Se figur ).

17 Tabell. Grammatiska strukturer i TROG med exempel på testmeningar Block Testets grammatiska strukturer: Exempel på testmening: A Substantiv sko B Verb springer C Adjektiv lång D Satser med två variabler hunden sitter E Negationer flickan hoppar inte F Satser med tre variabler pojken hoppar över lådan G Personliga pronomen i singularis och pluralis elefanten tittar på dem H Reversibelt aktivum pojken jagar fåret I Personliga pronomen i maskulinum och feminum hästen tittar på henne J Pluralböjning av substantiv flickan tappar kopparna K Komparativ kniven är längre än pennan L Reversibelt passivum flickan blir jagad av hästen M Prepositionerna i och på cirkeln/ringen är i stjärnan N Postmodifierat subjekt pojken som jagar hästen är tjock O X men inte Y katten är stor, men inte svart P Prepositionerna ovanför och nedanför pennan är ovanför blomman Q Inte bara X utan också Y lådan är inte bara stor utan blå också R Relativsatser pennan är på boken som är gul S Varken X eller Y varken pojken eller hästen springer T Inskjutna satser boken pennan ligger på, är röd Block G, uppgift. Testmeningen lyder De sitter på bordet. Bild : Lexikal distraktor (De ritar på bordet) Bild : Lexikal distraktor (De sitter på mattan) Bild : Grammatisk distraktor (Han sitter på bordet) Bild : Rätt bild Block Q, uppgift. Testmeningen lyder Inte bara flickan utan också katten sitter. Bild : Grammatisk distraktor (Flickan sitter men inte katten) Bild : Rätt bild Bild : Grammatisk distraktor (Katten sitter men inte flickan) Bild : Grammatisk distraktor (Varken katten eller flickan sitter) Figur. Exempel på uppgifter ur TROG med lexikala och grammatiska distraktorer. (Källa: Test for Reception of Grammar: TROG,

18 . Testförfarande Testning genomfördes under februari mars. Båda författarna agerade testledare. Varje försöksperson träffade en av testledarna i ett avskilt utrymme på deras förskola. Vid enstaka tillfällen närvarade förskolepersonal, t ex om barnet var blygt. Testningen tog ca - min att genomföra. Testförfarandet var likadant som vid den svenska normeringen av TROG. Författarna inledde varje testning med kontroll av ordförrådet i benämningsdelen. Att göra så innan den egentliga testningen gör det möjligt att konstatera om och delvis förebygga att felsvar beror på bristande ordförståelse (Assarson & Lundberg, 99, s.). Försökspersonen får tillfälle att höra de ord som senare förekommer i testmeningarna, och om barnet varken kan säga ett visst ord eller peka ut motsvarande bild berättar testledaren för barnet vad det heter. De ordval och angivelser som står i TROG svensk manual följdes ordagrant, utom i ett fall. I benämningsdelen rekommenderas för bildkort V att testledaren säger Vilken är.?, ex Vilken är står? Denna fras ändrades till Vem...?, ex Vem står?, då vi anser att detta frågeord passar bättre till bilderna. (I den engelska versionen används frasen Which one is... ). I den brittiska manualen anges att testningen skall avbrytas efter fem på varandra följande felaktigt besvarade block. Holmberg och Lundälv påpekar i sin översättning av TROG till svenska att bedömningen för svenska barn kan bli missvisande med ett sådant förfarande (Bishop, 99; s.). Vid den svenska normeringen lät man alla försökspersoner besvara samtliga block för att få underlag till felsvarsanalys och till gradering av block i svårighetsgrad. Detta gjordes även i denna studie... Samträning och pilotstudie För att genomföra testet på ett likartat sätt tydliggjorde författarna instruktionerna både för benämningsdelen och för den egentliga testdelen genom att skriva dem i punktform. Därefter tränade författarna genom att utföra testet på varandra och på bekanta. Vid det första testtillfället testades fem försökspersoner. Båda författarna närvarade vid detta tillfälle och turades om att agera testledare. Den som inte testade observerade den andre. Efteråt gjordes en avstämning och testförfarandet korrigerades på följande punkter: Testmeningarna lästes upp i långsammare men inte onaturligt tempo. Försökspersonerna gavs genomgående ca sekunder för att avsöka bilderna på en boksida innan testmeningen lästes upp.. Etiska aspekter Tillstånd från verksamhetschefer eller förskolechefer för berörda förskolor inhämtades muntligt eller skriftligt. I enlighet med gällande lagstiftning inhämtades föräldrarnas skriftliga samtycke till deltagande. Förskolepersonal och föräldrar informerades noga, både muntligt och skriftligt (se bilaga och ). Barnet eller föräldrarna kunde när som helst avbryta eller inte delta i studien. Ansökan om forskningsetisk prövning bedömdes inte vara nödvändig eftersom endast barn med typisk språkutveckling utan diagnos testades, testet inte medförde fysiska ingrepp och föräldrarnas informerade samtycke inhämtades.

19 Alla uppgifter om barn och föräldrar inklusive testresultat förvarades inlåsta. Vid databearbetning var alla försökspersoner avidentifierade och varje försökspersons identitet ersatt med en unik kod. Därmed bedömdes att ingen anmälan till Forskningsregister behövde göras.. Databearbetning Sammanställning av försökspersonernas testresultat har gjorts med hjälp av Microsoft Office Excel. Sammanställning av deskriptiv statistik och statistiska beräkningar har utförts i programvaran SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). for Windows. Gränsen för signifikanta värden sattes genomgående till (p<,) om inte annat nämns. För att analysera om statistiskt signifikanta skillnader fanns användes one-sample t-test för att jämföra ett stickprovsmedelvärde mot ett givet medelvärde, oberoende t-test för att jämföra två stickprovsmedelvärden och envägs oberoende Anova för att jämföra tre sticksprovsmedelvärden. Spearmans rangkorrelationskoefficient användes för beräkning av samband mellan rangordning av klarade block i svårighetsgrad i denna studie jämfört med tidigare studier. För att analysera om grammatiska felsvar systematiskt valdes framför lexikala felsvar användes chi-analys med en oberoende variabel. Denna analys förutsätter oberoende observationer samt att den förväntade frekvensen inte är mindre än. Det innebär att antal felsvar per uppgift måste uppgå till minst. Resultaten från vår studie planerades jämföras med de analyser som utförts av Lindberg och Linjer (99) och Assarsson och Lundberg (99) i samband med att de tog fram normer för TROG på svensktalande enspråkiga barn. RESULTAT För att kontrollera att systematiska skillnader inte uppkommit till följd av att vi, trots samträning, testat försökspersonerna på olika sätt genomfördes ett t-test för oberoende mätningar med den beroende variabeln antal klarade block och den oberoende variabeln testledare. Utfallet visar att de som testades av den ena testledaren inte fick signifikant bättre resultat än de som testades av den andra (t() = -,, p=,, n.s.).. Testresultat antal klarade block I figur redovisas ett histogram över testresultat av antal klarade block och i tabell presenteras medelvärde, standardavvikelse, median, 9 %-igt konfidensintervall samt högsta och lägsta resultat. Medelvärdet för gruppen var, block med en standardavvikelse på, och variationsbredden var. Utifrån fördelningen av testresultat i figur dras slutsatsen att våra data är normalfördelade varför parametriska metoder kan användas vid statistiska beräkningar. Resultatet hade varit lägre om testningen avbrutits efter att försökspersonerna inte klarat fem block i rad. % av försökspersonerna (/9) klarade ytterligare - block efter att ha missat på fem block i rad.

20 Tabell. Sammanställning av resultat på TROG räknat i antal klarade block n Medelvärde Standardavvikelse 9%-igt konfidensintervall Median Min Max 9,,,-,9, Antal försökspersoner Antal klarade block Figur. Histogram över försökspersonernas testresultat på TROG, (n=9). Åldersreferenser - percentilfördelning Tabell visar percentilfördelning av försökspersonernas resultat räknat i antal klarade block. För att möjliggöra en jämförelse med enspråkiga barn har åldersreferenserna utformats på samma sätt som de publicerade svenska normerna för TROG (Bishop, 99) och resultat från den svenska normeringen har infogats i samma tabell. Ett one-sample t-test visar att försökspersonernas resultat skiljer sig signifikant från medelvärdet av resultat från enspråkiga barn i åldersintervallet :-: år (t() = -9,, p<,). Detta medelvärde beräknades vara, utifrån värden som redovisas i diagram av Lindberg och Linjer (99, s -). Percentil motsvarar kvartilgränsen mellan kvartil och. Percentil motsvarar medianvärdet. Percentil motsvarar kvartilgränsen mellan kvartil och. Exempel: En försöksperson i vår studie som klarat block hamnar i percentil. Detta innebär att % av försökspersonerna i studien presterade likadant eller lägre, och att % av försökspersonerna presterade högre resultat. Tabell. Percentiler för antal klarade block från vår studie samt data från normering av TROG på enspråkiga svensktalande barn (Bishop, 99) Resultaten från vår studie är markerade med fet stil Ålder (år:mån) Percentiler (i antal klarade block) n 9 9 Flerspråkiga 9 :-:,,,, 9,,, Enspråkiga :-:,,,,,,,9 Enspråkiga :-:, 9,,,,,,