Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?
|
|
- Mattias Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober /08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1
2 Min vidareutveckling av en språkmodell (Bloom & Lahey 1978) Skriftspråk Språklig medvetenhet Form: fonologi, grammatik Innehåll: symbolförståelse, begrepp, ord Funktion: turtagning, ömsesidighet 21/08/2007 2
3 Varför utreda språk- och kommunikationsproblem? föranleder oro hos föräldrar ofta också andra beteendeproblem riskfaktor för skolproblem riskfaktor för sociala problem 21/08/2007 3
4 Varför tidig utredning? Den intellektuella (kognitiva) tankeprocessen stimuleras av språket Mellan 1 1/2 år och 4 1/2 år utvecklas språket mest för de flesta - naturligare att då hjälpa de som är sena på traven Att göra sig förstådd och att förstå är viktigt för att må bra och utvecklas 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 4
5 Barnhälsovårdens språk/talkontroller Nuvarande kontroller av språk/hörsel: Nyfödd: reagerar på ljud 8 mån: hörsel, uppmärksamhet Förslag 18 mån: förståelse, kommunikation, lek 30 mån: + språkförståelse, tidigt ordförråd, verbal start 48 mån: + fonologi och grammatik 60 mån: + språklig medvetenhet 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 5
6 Språkstörning Uttal och grammatik Brister i språkets form: a) ljudsystem (fonologi): ett, tå, te, pya, pem b) grammatik (morfologi och syntax): Mia åka hem nä Berättar inte sammanhängande, svårt att återberätta, svarar ofta fåordigt Identifieras oftast vid 4-årskontrollen Hög prevalens: mellan 5 och 10% Vid gravare störning lägre prevalens: 1-2% 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 6
7 Vanliga grammatiska problem infinitiv (leka) i stället för presens (leker) singular i stället för plural (hund hundar) stryker hjälpverb (jag åka jag ska åka) är utesluts ofta (jag hungrig) artiklar (en/ett, den/det) fattas ofta genitiv-s är svårt (Pelle mamma) bisatser innebär svårigheter ordföljdsproblem (jag inte sova) 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 7
8 Språkstörning Innehåll; förståelse Ofta inte så benägna att lyssna t.ex. vid högläsning på samlingen Förstår ej/missuppfattar instruktioner Ordförrådet magert med dålig struktur Kanske under-/överstimulans behöver stanna upp, smälta, ta till sig Ibland svårt att hitta och få fram ord 21/08/2007 8
9 Språkstörning Pragmatik; Samspel & samtal Ger inga/svaga kommunikativa signaler Verbala Icke-verbala (ögonkontakt, kroppsspråk) Svårt läsa av och tolka andras signaler Problem med ömsesidigt samspel Flytande gränsdragning mot autismspektrumstörning 21/08/2007 9
10 För kartläggning: 21/08/
11 Svårigheter vid skolstart Större grupper; kollektiva instruktioner Högre tempo, nya miljöer, regler & rutiner Mötet med skriftspråket; behöver mer tid, mer övning för att lära sig läsa/skriva Arbetsminnesproblem? Koncentrations- och uppmärksamhetsproblem? Färre erfarenheter genom undvikandebeteende Missuppfattningar, utanförskap? Beteendeproblem (externalisering)? Dåligt självförtroende (internalisering)? 21/08/
12 Forts. svårigheter vid skolstart I takt med att skriftspråket blir verktyg för all inlärning större problem för barn med språkstörning: Svårt att söka/hitta information Läsa kritiskt och förstå även mellan orden och raderna (t.ex. inferenser, skämt) Jämföra olika texter, sätta samman till egna berättelser och egen text och integrera med egen kunskap, lösa problem 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 12
13 Barn med språkstörning behöver: ännu mer språkstimulans på bred front: Språkanvändning (pragmatik) Ordförråd (semantik) Meningsbyggnad (syntax) Kunskap om ordens uppbyggnad (morfologi) Uttal och ljudsystem (fonologi) ökad språklig medvetenhet motivation att kommunicera i tal & skrift 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 13
14 Problems of language and communication in children Identification and intervention Barbro Bruce Disputation den 23 februari 2007 Doktorsavhandling Kan beställas på tel.: el. mail till: 21/08/
15 Hypoteser Språkförståelse och språkanvändning för kommunikation utgör grunden i språket och utvecklas tidigare än den språkliga strukturen, dvs. ljudsystem och grammatik Problem med språklig förståelse och användning kan identifieras innan och kvarstå efter att den språkliga strukturen är färdigutvecklad, dvs. upp i skolåldern kan förutspå framtida bestående språkproblem kan avhjälpas/lindras genom att samtala, vilket är både själva problemet och verktyget för att utveckla språklig förmåga 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 15
16 Frågeställningar (studie I, II) Hur kan språk- och kommunikationsproblem identifieras: i tidig ålder (studie I)? Är det möjligt att vid 1½ års ålder identifiera vilka barn som kommer att ha betydande språkproblem vid 4½ år? Hur går man till väga? i skolålder (studie II)? I vilken omfattning förekommer språkliga problem hos ungdomar som har problem med uppmärksamhet och/eller aktivitetskontroll, dvs. ADHD? Vilka språkliga problem rör det sig i så fall om? 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 16
17 Metod Studie I (longitudinell) 58 barn mån. 30 flickor, 28 pojkar 6 olika barnavårdcentraler 43 barn vid 4½ år Studie II 76 ungdomar med svår ADHD 13 flickor, 63 pojkar (M=11 år) diagnostiserade av neuropsykiatriska teamet, BUP Lund, /08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 17
18 Metod vid 1½ år (studie I) Bedömningsprotokoll av kommunikationsförmåga vid 1½ Expressiv förmåga t.ex. peka, uttrycka vilja, år produktion av ljud, ord, (Bruce et al., 2003), en version för professionella munmotorik och en för föräldrar (uttrycksförmåga) Förståelse Samspelsförmåga Lek t.ex. reagera på ljud, förstå ord, satser t.ex. ta emot tröst, ge ögonkontakt, förmåga till turtagning t.ex. vara fokuserad på leken, hantera leksaker adekvat, föreställningslek/låtsaslek 21/08/
19 Metod vid 4½ år (studie I) Vid uppföljningen (4½ år) bedömdes pragmatik (språkanvändning), semantik (ordförråd), fonologi (ljudsystem), grammatik och språkförståelse Nelli (Holmberg & Sahlén, 1986) Språklig snabbscreening av förskolebarn (Bruce & Wigforss, 1998), nu: Språksnabben (Bruce, Lavesson & Wigforss, 2006) Fonemtestet (Hellquist, 1991) Gramba - preliminär version (Hansson & Nettelbladt, 2005) Test for Reception Of Grammar (TROG; Bishop, 1998) 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 19
20 Metod (studie II) Föräldrafrågeformulär: FTF (5-15 år) (Kadesjö et al., 2004) Domäner Motorik grov (7), fin (10) Subdomäner med antal frågor Exekutiva funktioner uppmärksamhet (9), impulsivitet (13), planera/organisera (3) Perception spatial (5), tid (4), kropp (5), form (4) Minne (11) Språk förståelse (5), expressiv förmåga (13), kommunikation (3) Inlärning läsa/skriva/räkna (13), generell inlärning (6), problemlösning (10) Social förmåga (27) Känslor och beteende externalisering resp. internalisering (33) 21/08/
21 Resultat (studie I) Statistiskt säkerställt medelstarkt samband mellan kommunikationsbedömningen vid 1½ år och språktesten vid 4½ år Förmåga till språkförståelse och symbollek bidrog mest till sambandet 21/08/
22 Resultat (studie II) Språkförståelse och kommunikation vållar ungdomar med ADHD större problem än uttals- och uttrycksförmåga Språkfrågor finns även i andra domäner, t.ex. exekutiva funktioner (lyssnar inte, svarar utan att tänka efter ) inlärning (förstå instruktioner, matte, formulera sig i skrift, läsa ) social kompetens (följa regler, välja vad man säger, uttrycka känslor ) Språkdomänen samvarierar med allt utom motorik Läs- och skrivsvårigheter är mycket vanliga vid ADHD 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 22
23 Intervention - behandling Noggrann kartläggning av muntlig och skriftlig språkförmåga Utgå från barnets förmåga på egen hand och tillsammans med, dvs. med hjälp och leta efter nära och nåbara mål (Vygotsky) Leta efter övningar som motsvarar enkelt, lite och ofta än komplicerat, mycket och sällan (citat av M. Granlund) 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 23
24 Forts. behandling Poängtera att också läsa och skriva är kommunikation! Berätta, förmedla, förklara, fråga Läs tyst för att hitta svar på det man undrar över el. tror/vet något om Läs för någon som lyssnar Processkrivning: berätta och ta hänsyn till om det uppfattas rätt innan du börjar skriva 21/08/
25 Strategier Ökad förförståelse, allmän stimulans Metakognitivt förhållningssätt; fråga sig själv: Vad vet/tror jag om detta? Vad menar den som säger/skriver egentligen? Verkar det rimligt? Avläs (monitorera) den egna förståelsen, både det man förstått och det man inte förstått 21/08/
26 Frågeställningar (studie III, IV) Hur mycket stöd och stimulans får barn med språkstörning i samtal med kamrater med typisk (normal) språkutveckling (studie III) som är jämnåriga? som är yngre men på liknande språklig utvecklingsnivå, dvs. språkligt jämlika? sin logoped (studie IV) i: fri konversation? träning av grammatik? 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 26
27 Metod (studie III) Dialogerna (ca 15 min.) spelades in på video, transkriberades och analyserades i antal ord per minut och yttrandemedellängd Yttrandena kodades enligt Initiativ och responsanalys (Linell et al., 1988) : Responsegenskaper, dvs. hur yttrandet anknyter bakåt Initiativegenskaper, dvs. hur yttrandet för dialogen framåt 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 27
28 Resultat (studie III) I samtalen mellan barn med språkstörning och jämnårig kamrat med typisk (normal) språkutveckling är responsiviteten högre, dvs. man lyssnar och anknyter mer till varandra yngre språkligt jämlik kamrat med typisk språkutveckling introducerar barnen med språkstörning fler samtalsämnen förekommer fler ämnesbyten, minimala responser och yttranden som riktas till någon utanför dialogen och samtalen blir mindre sammanhängande 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 28
29 Resultat (studie III) Ömsesidig påverkan mellan samtalspartnern och barnet med språkstörning Positivt samband: Det som håller ihop dialogen: responsivitet Det som splittrar dialogen: byte av samtalsämne och yttranden som riktas till någon utanför dialogen 21/08/
30 Metod (studie IV) 15 min. fri konversation och 15 min. grammatikträning spelades in på video och transkriberades Analys av antal ord per minut och yttrandemedellängd Logopedens yttranden analyserades avseende: om de kräver ett svar (fråga, uppmaning) el. ej (påstående) om de anknyter till barnets yttrande vilken strategi de använde för att få barnet att prata 21/08/
31 Resultat (studie IV) Fri konversation (jmf. med grammatikträning) Logopeden anknyter mer till barnet och ger mer feedback Barnen med språkstörning pratar mer och har genomsnittligt längre meningar Grammatikträning (jmf. med fri konversation) Logopederna använder oftare de grammatiska strukturer, som valts ut för varje barn som mål för träningen Logopeden ger barnet fler uppmaningar 21/08/
32 Konklusioner (studie III och IV) III: Barn med språkstörning har nytta av att leka med kamrater i olika ålder och språkutvecklingsnivå: med de jämnåriga stimuleras de att både lyssna och samtala med de yngre språkligt jämlika vågar de ta fler initiativ, men samtalen blir korta och osammanhängande IV: Barn med språkstörning behöver både fria samtal och grammatikträning: vid fri konversation ger logopeden barnet mycket stöd och barnet pratar både mer och i längre satser vid grammatikträning stimulerar logopeden barnets språk 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 32
33 Litteraturtips Bjar, L. & Liberg, C. (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. (red.) Det hänger på språket! Lärande och utveckling i grundskolan. Lund:Studentlitteratur. Hagtvet, B. E. (2004). Språkstimulering. Stockholm: Natur & Kultur. Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur. Svensson, A-K. Språkglädje. Språklekar i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 33
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Läs merSpråka och leka för lärande och gemenskap
Vem jag är Språka och leka för lärande och gemenskap 23 april 2009 Föreningen för lekarbetspedagogik Barbro Bruce, logoped, universitetslektor Malmö högskola Leg. logoped 1976 Logopedmottagning, barnhabilitering,
Läs merSPRÅKLIG SÅRBARHET I SKOLAN. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. (Lpfö98/2010, s.
SPRÅKLIG SÅRBARHET I SKOLAN Uppsala september 0 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i Kristianstad Utgångspunkt Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.
Läs merFörutsättningar för pragmatisk utveckling
www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten
Läs merSekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk
www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och
Läs merNannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merSpråkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin
Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merSpråkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning
Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?
Läs merTillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar
1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merSpråkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!
Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merRÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Läs merSpråkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped
Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merVÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag
VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merSPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan
SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan INNEHÅLL Vad är språkstörning? Hur märks språkstörning? Vilka konsekvenser kan en språkstörning leda
Läs merIndividanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merInteraktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt
Läs merSamtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter
Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Kommunikationskarnvalen 2012 pernille.holck@med.lu.se Pragmatik Användandet av språklig och ickespråklig förmåga i kommunikativt
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merSpråksvårigheter och flerspråkighet
Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merPragmatisk och narrativ utveckling
Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merAtt hantera två eller flera språk
www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merBERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE
LYSSNA, BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE BARN BEMÄSTRAR & UTVECKLAR SPRÅK I SAMVARO, SAMSPEL OCH SAMTAL 8 June 2018 barbro.bruce@hkr.se 2 SPRÅKUTVECKLING ÄR INTE
Läs merSpråket som verktyg för inlärning
Språket som verktyg för inlärning Checklista vid språkliga svårigheter förskoleklass till årskurs 6 Elevens namn: Klass och skola: Ifylld av: Datum: Checklistan är utformad för att hjälpa lärare och annan
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merKartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Läs merBARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN
BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN SKL 25 MARS 2014 BARBRO BRUCE LEG. LOGOPED, UNIV. LEKTOR I UTBILDNINGSVETENSKAP Barn, kunskap och lärande Språk och språkutveckling Förskolan, pedagogik och läroplan 1 2 BARNSYN
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merKursplan för svenskundervisning för invandrare
Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från
Läs merDyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merPedagogisk kartläggning för barn i förskolan
Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan Till er som använder materialet pedagogisk kartläggning Detta dokument är avsett för förskolan och innehåller tre delar: Pedagogisk kartläggning Lathund Arbetsgång
Läs merRemissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia!
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merVad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:
Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska
Läs merADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa
ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till
Läs merAtt vara en professionell samtalspartner i förskolan
Att vara en professionell samtalspartner i förskolan Barbro Bruce leg. logoped, bitr. professor i specialpedagogik, Högskolan Kristianstad barbro.bruce@hkr.se 1 Det är personalen som ger förskolan kvalitet
Läs merSpråkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
Läs merPedagogisk beskrivning görs av förskolepersonalen och bifogas remissen. Underlagsblanketter finns i slutet av detta dokument.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs mer2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll
Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merSocial kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1
Pragmatiska svårigheter hos förskolebarn: Vad är det egentligen? Pragmatisk förmåga - definitioner Användning av språk i socialt samspel på ett adekvat sätt i en viss given kontext (Bishop, 1997) Lisen
Läs merGemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)
2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merAtt bygga språk/engelska för elever med språkstörning
Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
Läs merfå barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever
Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare
Läs merFlerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste
Läs merVad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merSpråkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?
Läs merIdéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud
Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
Läs merManual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
Läs merTisdag den 27 september 2016
Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merOM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna
Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,
Läs merBarn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige
Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,
Läs merUtvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19
Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19 Nulägesanalys Vi har valt språk som ett utvecklingsområde, då språket är en viktig del i allt lärande. Det finns många fler uttrycksformer än det verbala språket såsom
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merAutism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola
Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla
Läs merBarnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling
Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person 0-3 månader Första leendet Känner igen
Läs merEmelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare
Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade
Läs merEngelska när man inte vill och kan
(Läs)förståelse antal miljoner talare Världens språk år 2015 Engelska när man inte vill och kan Astrid Frylmark, leg logoped Dysleximässan i Karlstad 19 oktober 2018 900 800 700 600 500 400 300 200 100
Läs merTill dig som vill remittera till Vårängens språkförskola
Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merOM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna
Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.
Läs merBOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merPedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT Sida: 1(13) Ver.nr: 1.0 Dnr: Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information till
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merMatris i engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad
Läs mer3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR
3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merFÖR-skolan lägger grunden
FÖR-skolan lägger grunden i det livslånga lärandet Nordiska skolledarkongressen Göteborg 13-14 mars 2018 Barbro Bruce leg. logoped, bitr. professor i specialpedagogik, Högskolan Kristianstad barbro.bruce@hkr.se
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merBARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Läs mer