Social kommunikation. Språkförskolekonferens Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

Transkript

1 Pragmatiska svårigheter hos förskolebarn: Vad är det egentligen? Pragmatisk förmåga - definitioner Användning av språk i socialt samspel på ett adekvat sätt i en viss given kontext (Bishop, 1997) Lisen Kjellmer, leg. logoped, Ph.D. Karolinska Sjukhuset & Karolinska Institutet Föreläsning vid Språkförskolekonferens 28 augusti, 2015 Hur språket används i samspel med andra i bestämda situationer (Nettelbladt, 2013) Användning av lingvistiska och icke-lingvistiska förmågor i kommunikativt syfte (Perkins, 2010) Olika discipliner olika synsätt/definitioner Två olika perspektiv på pragmatik som är viktiga att känna till Social kommunikation Språklig pragmatik Perkins, 2007 Språklig & icke-språklig pragmatik Vidare begrepp än pragmatik med fokus på social interaktion samverkan mellan social interaktion, social kognition, pragmatik (verbala och icke-verbala aspekter) och språklig bearbetning (impressiv & expressiv) (Adams, 2005) T ex beskrivning av hur ett barn: - tar sig in i kamratgrupp - upprätthåller ett samarbete - upprätthåller samtal, förhandlar och löser konflikter med kamrater Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

2 Observation och beskrivning/analys av pragmatiska beteenden utifrån Roth & Spekmans (1984) ramverk Tre huvudområden: I. Kommunikativa funktioner II. Presupposition (för-antaganden) a) Informationskvalitet b) (Anpassning till social kontext) III. Organisation av samtal och berättande På alla nivåer måste hänsyn tas till interaktionskontexten! Presupposition/För-antaganden (Protokoll 2) Protokoll 2 Informationskvalitet Talarens förmåga att ta kommunikationspartnerns perspektiv och utifrån denna kunskap avgöra lämplig kontext och form för ett meddelande Bygger på förmågan till Theory of Mind men är det språkliga uttrycket av ToM Protokoll 2 tänkt för barn med språklig utvecklingsnivå motsvarande ca 3 år Aspekten Anpassning till social kontext bedöms inte i protokollet (t ex om barnet talar olika till olika kommunikationspartners) Informativt, vagt, tvetydigt, övertydligt? För mycket eller för lite info? Är nya referenter/ny info tydligt etablerade för lyssnaren? Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 2

3 Exempel Informationskvalitet: Bedömning av pojke 4:4 år Protokoll 2 Organisation av samtal och berättande Ger ofta tillräcklig information vid svar på konkreta frågor, också om tidigare händelser (t ex vad han ätit till frukost), och på mer resonerande frågor av typen varför-därför, men ger ibland för lite information. Uppvisar vissa svårigheter att beskriva och förklara tokigheter på bilder på ett tydligt sätt. När han pratar/berättar mer spontant ger han ofta för lite bakgrundsinformation till lyssnaren. Han tydliggör då inte ny information eller nya referenter för lyssnaren och anpassningen till samtalspartnerns behov brister. Barnets förmåga att fungera i och bidraga till den pågående strömmen av diskurs (konversation eller berättande) Förmåga att fungera både i rollen som talare och lyssnare och att växla däremellan Aspekt 1: Turtagning och dialogstruktur Aspekt 2: Samtalsämne Aspekt 3: Reparation av missförstånd Protokoll 2 - Organisation av samtal och berättande 1. Turtagning och dialogstruktur fungera som talare och lyssnare, upprätthålla dialog över flera turer, inte avbryta abrupt 2. Samtalsämne introducera, byta och avsluta ämne, hålla röda tråden, topic shift och topic drift 3. Reparation av missförstånd upptäcka och reparera missförstånd. Exempel Organisation av samtal och berättande: Bedömning av pojke 4:4 år Turtagning kan etableras över några turer och fler om vi pratar om hans favoritintressen/favoritämnen (djur, särskilt hundar/valpar), som han återkommer till frekvent under hela sessionen. Fungerar dock bättre som talare än som lyssnare. Börjar ofta prata/berätta utifrån sina egna tankar och fantasier som oftast kretsar kring hans favoritämnen, eller styr en pågående konversation till dessa ämnen. Det blir då mer en monolog än en dialog. Ämnesglidning förekommer ofta (topic drift) liksom byte av samtalsämne (topic shift) från det som introducerats av u.t. Återkommer då ofta till sitt favoritintresse men med lite olika fantasiinslag, ofta kopplade till föremål/leksaker i rummet. Upptäcker sällan kommunikativa missförstånd och har svårt att förtydliga på uppmaning. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 3

4 Protokoll 1 & 2 Icke-verbal kommunikation Exempel Icke-verbal kommunikation: Bedömning av pojke 4:4 år Exempel: Ögonkontakt Mimik Gester Kroppshållning Proximitet avstånd till samtalspartnern Ögonkontakten är överlag bristande och upplevs ofta som flyktig men sekvenser av adekvat blickkontakt finns. Checkar av samtalspartnern med blicken ibland men inte frekvent. Koordinerar tal och blick ibland men inte heller det frekvent. Ögonkontakten brister mer när han börjar prata/berätta om sitt favoritämne och det blir mer av monolog. Överlag mimikfattig. Noterar ingen spontan användning av beskrivande gester idag. Kommer fysiskt nära u.t. trots att vi endast träffats vid ett tidigare tillfälle (ex: tar handen redan i väntrummet; lutar sig mot/klänger på u.t. när han sitter bredvid). Protokoll 1 & 2 Övergripande samspel och ömsesidighet Exempel: Övergripande kontakt, vilja att kommunicera, övergripande förmåga till samspel, turtagning och delad uppmärksamhet Exempel Övergripande samspel och ömsesidighet: Bedömning av pojke 4:4 år Ger en hel del kontakt och interagerar verbalt i hög utsträckning. Tar många initiativ till kommunikation och vill berätta saker. Vid första intrycket ter sig kontakten ömsesidig eftersom han är så verbal och kan svara på frågor, men efterhand blir det tydligt att ömsesidigheten ofta är begränsad och att kommunikationen i stor utsträckning utgår från hans egna behov, idéer, fantasier och favoritintressen dit han återvänder gång på gång på ett sätt som snarast upplevs stereotypt repetitivt. Ställer också själv en hel del frågor, men dessa blir också repetitiva och han ställer ofta frågor om sådant han redan vet svaret på. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 4

5 Videoexempel Åsa 5 år Använd KS Protokoll 2 för att beskriva Åsas pragmatiska beteenden (svårigheter, men även styrkor). Paralingvistiska aspekter (signallerar attityd eller känsla; särdrag som är lagda ovanpå talsignalen) Prosodi (intonation, betoning, talhastighet) Röstkvalitet Röstintensitet Talflyt Förståelighet En del inkluderar dessa aspekter men kan påverka kommunikation/ samspel. Här hittar du formulär och manual! Se länk till höger på sidan. ELLER googla helt enkelt logopedkliniken karolinska pragmatik så bör en direktlänk komma upp överst bland sökresultaten Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 5

6 Ny svensk bok om pragmatik av Nettelbladt & Salameh Primära och sekundära pragmatiska svårigheter (Cummings, 2009, Nettelbladt, 2013) Primära svårigheter Vissa (eller stora!) samspelsbrister Språkligt rätt ok (ytligt sett) Relativt mångordiga Svårt följa samtalsregler Tar ibland för många samtalsinitiativ och/eller avbryter Vissa svårigheter med sociala regler Kan ha lexikala problem och bristande språkförståelse Sekundära svårigheter Språkliga problem centrala, vilka sekundärt orsakar problem i interaktionen Relativt fåordiga Bidrar inte substantiellt till samtalet Framför allt fonologiska och grammatiska problem, men kan även ha lexikala problem och bristande språkförståelse Pragmatiska svårigheter - Diagnostisering Pragmatiska svårigheter Diagnostisering Vad är normalt respektive avvikande? Ingen statistisk definition (normalfördelning) Begränsad data om typisk utveckling Varierar med kontexten Individen i samspel med omgivningen Kulturella skillnader Normaludda Pragmatisk språkstörning / Pragmatic Language Impairment, PLI (OBS! Tidigare: Semantisk-pragmatisk språkstörning) Klinisk undergrupp med tydliga/primära pragmatiska svårigheter och (relativt sett) gott strukturellt språk Används både diagnostiskt och beskrivande Kontinuum: PLI mellangrupp till (S)LI och ASD MEN även barn med LI + pragmatiska svhr Debatt huruvida PLI är en form av autismspektrumstörning Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 6

7 Pragmatiska svårigheter - Diagnostisering Pragmatiska svårigheter - Intervention Diagnos enligt Svensk foniatrisk-logopedisk diagnosklassifikation 1998 undergruppering till ICD-10: Pragmatisk språkstörning F80.2C Inga enhetliga kriterier för vad pragmatisk språkstörning är och när det får diagnostiseras Differentialdiagnostik: - Autismspektrumstörning (misstänk alltid!) - ADHD DSM-V: Social Communication Disorder individuals who have significant problems using verbal and nonverbal communication for social purposes, leading to impairments in their ability to effectively communicate, participate socially, maintain social relationships, or otherwise perform academically or occupationally. Formalist view Träna/behandla enskilda pragmatiska beteenden som är försenade/avvikande jmf med andra språkliga förmågor Ex: Svara på frågor, turtagningskonventioner, ämneshantering Functionalist view Träna/behandla pragmatiska beteenden inom ramen för bredare socialt kommunikativa beteenden och situationer Verklighetsnära träning Mål: Ökad social kompetens Social Communication Intervention Project: SCIP Interventionsramverk Material från OrdAF Social förståelse och social interaktion Ex: Förståelse för sociala ledtrådar och icke-uttalad social information, förståelse av känslor, förståelse för vänskapsrelationer Pragmatik Ex: Förståelse för informationskrav, turtagningskonventioner, ämneshantering, konversationstekniker Språkligt processande Ex: Utvidgat ordförråd, förståelse för figurativt språk, förståelse av text och komplexa meningar Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 7

8 If you can have a conversation, you can have a relationship Brinton, Robinson, & Fujiki, 2004 Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 8