Varför fattar dom inte vad vi gör?

Transkript

1 Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI

2 Utmaningar idag för barnlogopedin Bristande samsyn vad gäller: benämning (SLI-LI-LD) definition intervention (IJLCD, 2014) leder till till brist på professionell identitet, kommunicerbarhet och genomslagskraft Bishop, D. V. M. (in press). Ten questions about terminology for children with unexplained language problems. Int J Lang Comm Dis. Reilly, S., Tomblin, B., Law, J., McKean, C., Mensah, F. K., Morgan, A., et al. (in press). Specific Language Impairment: a convenient label for whom? Int J Lang Comm Dis. Hansson, K., Sandgren, O., & Sahlén, B. (2014). Changing labels for a concept in change. Int J Lang Comm Dis.

3 Definitionen ska den innehålla något om. Språkliga/kliniska markörer? Nonordsrepetition Verbmorfologi Meningsrepetition Närvaro/frånvaro av andra störningar? Relativ enighet om att frångå exklusionskriterier, fr.a. IQ Påverkan på funktion och delaktighet? Interaktion med andra i andra kontexter Variation över tid och rum och behov av stöd? RTI?

4 Språkstörning hos barn- vad är vi eniga om? Innebär att ett barn inte utvecklar språk som förväntat jämfört med jämnåriga. Drabbar ofta flera språkliga domäner (cut-offs på språktest > -1,5 el -2 SD) Kan förekomma som enda problem (6-8 % i förskoleåldern) men samförekommer ofta med andra funktionsnedsättningar (ung. 50 % av barn med HNS, ADHD, ASD et.c.) Långvarig/livslång påverkan, ändrar karaktär under uppväxten och är starkt kontextberoende Påverkar funktion och delaktighet i dagliga livet

5 Hur skapa samsyn och handling NU? Teori Modell Packetering (vg definition, prevention, intervention) och strategier konsensusdokument Möten med Process-support

6 Språkstörning är ett emergent fenomen Man kan inte förutsäga vilka problem som kvarstår och vilka som försvinner eller dyker upp! the emergent outcome of interactions between cognition, language and sensorimotor systems within and between individuals as motivated by the requirements of interpersonal communication (Perkins, 2007) Vilka slutsatser kan vi eg dra av tidig screening då? RTI eller dynamisk bedömning?

7 Behovspyramiden (Law et al., 2013) Law, J., Reilly, S., & Snow, P. C. (2013). Child speech, language and communication need re-examined in a public health context: a new direction for the speech and language therapy profession. Int J Lang Comm Dis, 48(5),

8 Strategi på. universell nivå för alla barn Nationell standard för ökad tillförlitlighet i barnhälsovård Exv. inkludera test av språkliga/kliniska markörer och enkäter som fångar funktion och delaktighet (Lavesson; Nayeb och Westerlund) Grundutbildning av personal i förskola och skola tillbaka till lärarhögskolan För alla förskole-och skolbarn bättre ljudmiljö och lärare med bra röster och kommunikationsförmåga

9 På risknivå för barn som löper risk (tex barn med HI) Implementera kunskaper om exv. Skyddande faktorer i familje- och skolkontext ( läs program för att stärka fonologi, avkodning och förståelse) Ärftlighet (gener och miljö) språklig input och aktivitet i familjer med riskbarn, rådgivning och föräldrautbildning

10 På specialistnivå för barn med språkstörning Flytta ut där barnen är Mer kontextualiserad logopedi - inom förskola och skola och mindre inom sjukvård. Fler kommunikationsklasser? Titta ut metodutveckling! Lärande genom att observera sig själv och andra Använda evidensbaserade interventionsmodeller för barn med typisk utveckling t.ex. i kommunikationsklasser (kamratobservation och kamratlärande) - Intervention genom video modeling assistenter, föräldrar, barn (jfr habilitering)

11 Tillförlitlighet i logopedbedömning Språkbedömning bör baseras på standardiserade test men också på dynamisk bedömning (det är inte sak samma!) och enkät/intervjubaserad information Testarens icke-verbala kommunikation (talhastighet, röst, blick, gester) påverkar barnets språkliga bearbetning och minne Påverka testförlag - Digitalisering av standardiserade test i högre grad

12 Det är hög tid! Fler populationsstudier och longitudinella studier behövs men förändringsarbetet måste påbörjas redan nu Tätare samarbeten nationellt och internationellt (klinikerkliniker, forskare-forskare, kliniker-forskare) Visa logopedstudenter på nya möjligheter och rusta bättre för skarpa lägen (tex genom ledarskapsträning i forumspel)

13 Stormöte 22 maj 2015 i Lund ett första steg mot ett konsensusdokument Plats: Belfragesalen, Tid: Medverkande: Prof C. Norbury och Prof S.Ebbels Välkomna! OBS! Presentationen läggs ut på vår hemsida med inbjudan

14