LOG 407 Normal och avvikande språk- och kommunikationsuteckling, 24 poäng

Transkript

1 Sid 1(6) Kurs på Logopedutbildningen, 160 poäng Utbildningsplan fastställd av Medicinska fakulteten LOG 407 Normal och avvikande språk- och kommunikationsuteckling, 24 poäng Kursplanen skall gälla från och med vårterminen Föreskrifter Riktlinjer för studenter på audionom- och logopedutbildningarna vid Lunds universitet, , reviderade Kursen har följande provuppsättning 0209 Förskolebarnets kommunikativa utveckling och barnlogopedi, 7 poäng Flerspråkighet, 2 poäng 0211 Kommunikation hos barn med rörelsehinder/utvecklingsstörning, 7 poäng 0214 Barnneuropsykiatri, 8 poäng Fördjupningsnivå Grundnivå. Särskilda förkunskaper Tillträde till kursen har studerande som antagits till logopedutbildningen samt resterar med högst 15 poäng på teoretiska kurser terminerna 1-2. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. (SFS 1998:1003) Antal provtillfällen Student som underkänts i prov på teoretisk kurs har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger.

2 Sid 2(6) 0209 Förskolebarnets kommunikativa utveckling och barnlogopedi, 7 poäng Kursens syfte är att studenten förvärvar kunskap om barns normala språk- och kommunikationsutveckling och kunna identifiera avvikelser och störningar i relation till denna samt föreslå behandlingsmodeller vid dessa avvikelser och ge råd angående språklig och kommunikativ stimulering Studenterna ska efter genomgången kurs kunna: beskriva och dokumentera språklig och kommunikativ utvecklingsnivå diagnostisera språk- och kommunikationsavvikelser föreslå behandlingsmodeller för barn med dylika svårigheter ge råd om hur man behandlar såväl som förebygger språk- och kommunikationsstörningar Studenterna ska efter genomgången kurs känna till normal språk- och kommunikationsutveckling olika typer och grader av språk- och kommunikationsavvikelser olika förklaringsmodeller till hur språk- och kommunikationsförmågan utvecklas hur språk- och kommunikationsstörningar kan uppstå Studenterna ska efter genomgången kurs kunna beskriva/förklara språklig och kommunikativ utvecklingsnivå vari en språk- och kommunikationsavvikelse består hur man behandlar ett barn med dessa svårigheter hur man kan arbeta förebyggande i detta avseende som kompletteras med föreläsningar och seminarium. Färdighetsträning i form av transkriptionsövningar ingår i kursen. i PBL-arbetet. Godkänd skriftlig tentamen. Bishop, D. (1997). Uncommon understanding. Development and disorders of language comprehension in children. East Sussex: Psychology Press Ltd. Bjar, L. & Liberg, C. (2003). Barn utveckligar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Hansson, K. (1998). Specific language impairment in Swedish. Grammar and interaction. Avhandling. Lund: Avdelningen för Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet. Håkansson, G. (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.

3 Sid 3(6) 0210 Flerspråkighet, 2 poäng Syftet med kursen är att studenten förvärvar kunskaper om flerspråkiga barns normala språk- och kommunikationsutveckling och kunna identifiera avvikelser och störningar i relation till denna och föreslå behandlingsmodeller vid dessa avvikelser samt kunna ge råd angående språklig och kommunikativ stimulering av flerspråkiga barn. Studenterna ska efter genomgången kurs kunna: flerspråkig utveckling och relation till språkstörning. Språktypologier hos de större språkgrupperna flerkulturell identitetsutveckling diagnostik och behandlingsmodeller av flerspråkiga barn. Färdighetsträning i transkription av främmande språk i relation till språktypologiska och patologiska kännetecken ingår i kursen. som kompletteras med föreläsningar och seminarium. Färdighetsträning i form av transkriptionsövningar ingår i kursen. i PBL-arbetet. Aktivt deltagande i seminarium med presentationer av fallstudier. Salameh, E.-K. (2003). Language impairment in Swedish bilingual children epidemiological and linguistic studies. Avhandling. Lund: Avdelningen för Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet.

4 Sid 4(6) 0211 Kommunikation hos barn med rörelsehinder/ utvecklingsstörning, 7 poäng Syftet med kursen är att studenten förvärvar kunskaper om barn med funktionshinder innefattande rörelsehinder och / eller utvecklingsstörning och därmed förknippade kommunikations- och nutritionssvårigheter. Studenterna ska efter genomgången kurs känna till etiologi, diagnos och behandling vid rörelsehinder och utvecklingsstörning habiliterande insatser: bedömning och arbetsmetoder symbolfunktion och abstraktionsnivå verbala - icke verbala, alternativa och kompletterande kommunikationssystem samband mellan talorganens primära och sekundära funktion (ätdrick-talförmåga). Dysfagi Studenterna ska efter genomgången kurs kunna beskiva/förklara språkfunktion i relation till allmän utvecklingsnivå - diagnos och behandlingskriterier pragmatiska aspekter på grav kommunikationsstörning som kompletteras med föreläsningar och seminarium. Kursen har förberetts och stöds genom färdighetsträning i alternativ och kompletterande kommunikation, LOG 406: 0108 och i PBL-arbetet. Godkänd skriftlig tentamen. Bille, B. & Olow, I. (1992). Barnhabilitering vid rörelsehinder. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Grunewald, K. (1996). Medicinska omsorgsboken, Om utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur. Heister Trygg, B. m fl. (1998). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) - i teori och praktik. Stockholm: Handikappinstitutet.

5 Sid 5(6) 0214 Barnneuropsykiatri, 8 poäng Kursens syfte är att studenten förvärvar kunskaper för att diagnostisera språk- och kommunikationsstörningar, med tonvikt på gravare störningar, t.ex. dyspragmatik, verbal dyspraxi; att differentialdiagnostisera gentemot andra störningar och handikapp främst inom barnneuropsykiatrin t.ex. ADHD, DAMP, autismspektrumstörningar; att samarbeta med andra yrkeskategorier, t.ex. barnpsykolog, barnpsykiater, barnneurolog; att föreslå behandlingsmodeller vid gravare språk- och kommunikationsstörningar samt att arbeta konsultativt (rådgivning). Studenterna ska efter genomgången kurs känna till: neurolingvistik och neuropsykologi /neuropsykiatri olika typer av grava språk- och kommunikationshandikapp differentialdiagnostik gentemot andra handikapp komorbiditeten, dvs samvariationen mellan språk- och kommunikationshandikapp och andra diagnoser och störningar andra specialiteters arbete med och syn på dessa barns svårigheter, framför allt det barnpsykiatriska och det barnneurologiska perceptoriska, särskilt psykoakustiska grundbegrepp talsyntes talperceptionsteorier Studenterna ska efter genomgången kurs kunna beskriva/förklara: olika typer och grader av språk och kommunikationsstörningar perifera och centrala störningar i perception av tal och språk förklaringsmodeller angående uppkomstmekanismer inriktningen hos olika behandlingsmodeller, med tonvikt på de som gäller kommunikativ dysfunktion, dyspragmatik som kompletteras med föreläsningar och seminarium. Färdighetsträning i form av transkriptionsövningar ingår i kursen. i PBL-arbetet. Godkänd skriftlig tentamen. Adler, B. & Adler, H. (2006). Neuropedagogik - om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur. Bishop, D. & Leonard, L. (Eds.) (2000). Speech and language impairments in children. Causes, Characteristics, Intervention and Outcome. Psychology Press Ltd. Bruce, B. (2003). "Bokstavsbarnen och bokstäverna". I: L. Bjar & C. Liberg (Eds.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Sid

6 Sid 6(6) Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I: L. Bjar (Ed.) Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan..lund: Studentlitteratur. Sid Denes, P. & Pinson, E. (1993). The speech chain. NY: Freeman and Company, sid , , Hansson, K. (1998). Specific language impairment in Swedish. Grammar and interaction. Avhandling. Lund: Avdelningen för Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet. Hayward, K.(2000). Experimental phonetics, Pearson Education, Harlow, sid Kadesjö, B. (2001). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber Utbildning. Kent, R. (1997). The Speech Sciences. San Diego: Singular Publishing Group. Sid Liberman, A. & Mattingly, I. (1985). The motor theory of speech perception revised. Cognition vol 21, sid 1-36 Lieberman, P. & Blomstein, S. (1988). Speech Physiology, Speech Perception and Acoustic Phonetics. Cambridge: Cambridge University press. Sid , Lindblad, P (1998). Talets akustik och perception, kompendium, Fonetik, Göteborgs universitet, sid 39-50, och Lindblad, P. (2000). Psykoakustik. Kompendium. Lund: Institutionen för lingvistik, Lunds universitet. Sid Trillingsgaard, A., Dalby, M. & Östergaard, J. (1999). Barn som är annorlunda. Hjärnans betydelse för barnets utveckling. Lund: Studentlitteratur.