Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter

Transkript

1 ! Jubileumssymposium 14 juni 2014 Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter Anette Lohmander Erik G Svensson Anette Lohmander 1

2 Yttrar sig som avvikande uttal, nasalt tal, svårighet att smidigt binda ihop talljuden eller att samordna andningen med rösten Grava talstörningar kan leda till svårigheter att göra sig förstådd Plats för namn på fotograf/bildbyrå Anette Lohmander 2

3 Karakteristik - inte helt klarlagd Påverkan på barnets fortsatta utveckling av tal, språk och interaktion liksom effekten av olika typer av behandlingsinsatser är dåligt känd och ofullständigt undersökt Anette Lohmander 3

4 Orsaker Motoriska Cerebral pares Neuromotorisk utvecklingsförsening Förvärvade efter stroke, tumör, traumatisk hjärnskada Strukturella Läpp-käk-gomspalt Bettavvikelser Kombination av strukturella och motoriska Hörselnedsättning Anette Lohmander 4

5 Förekomst vid 3-5 års ålder SCB, 31 december 2013 (350 ) Tillstånd Förekomst av grundproblemet populationen Förekomst av talstörning Dyspraxi - 2,5%? 8750 Stamning - 5 % Cerebral Pares (2/1000) Dysartri LKG (2/1000) Talstörning 0,2 % (700) 0,2 % (700) 26% % 350 Uttalsavvikelser 25% Hörselnedsättning (3/1000) 0,3 % (1050) 60% 630 Antal påverkade barn i Sverige Anette Lohmander 5

6 Avvikelser i talet kan, i de flesta fall, bedömas med god tillförlitlighet. Hypernasalitet bedömd på en 5-gradig skala Tidig observation av joller för att identifiera barn med risk för sen eller avvikande talutveckling kan göras mycket tillförlitligt Anette Lohmander 6

7 Stavelsejoller och konsonantljud Föregångare Tidigt ljudande är föregångare till tidigt tal Stavelsejoller är talets byggstenar, viktig milstolpe (Oller et al., 1998) Vanligaste artikulationsätten är klusilt, nasalt, approximantiskt/halvvokaliskt Vanligaste artikulationsställen är främre dentalt/alveolart labialt Vanligaste konsonantljuden är: [d, b, m, ʋ] Stavelsejoller är karakteristiskt, känns lätt igen av vuxna, låter som barnen börjar prata (Stoel-Gammon, 2011; DePaolis et al., 2011; Majorano & D Odorico, 2011; McCune & Vihman, 2001; Roug et al., 1989) Anette Lohmander 7

8 Stavelsejoller Stavelsejoller 10 månader (Oller et al., 1998) Fullgångna typiskt utvecklade barn (Koopmans-van Beinum & van der Stelt, 1986; Oller, 1980) Barn som är för tidigt födda (Eilers & Oller, 1994) Barn födda i familjer med låg eller mkt låg socio-ekonomisk status (Eilers et al., 1993; Oller et al., 1995) Barn med varierande språklig bakgrund inkl flerspråkig (Oller & Eilers, 1982; Oller et al., 1995) Anette Lohmander 8

9 Stavelsejoller Starten är robust (Oller et al., 1998; 1999) Ca hälften av barnen med sen start av stavelsejoller hade en medicinsk diagnos Den andra hälften fick en diagnos efter remiss pga sen jollerutveckling Tidig prediktor för tal- och språkutvecklingen Majoriteten visade signifikant sen utveckling i expressivt ordförråd (CDI) vid 30 månaders ålder Anette Lohmander 9

10 Konsonantljud i stavelsejoller Kontinuitet Konsonantproduktionen i joller förbereder alltså barnet för ordproduktionen Stor överensstämmelse mellan konsonantljud i joller och ord (CDI)(McCune and Vihman, 2001) Korrekt konsonantproduktion vid 24 månaders ålder bättre ordförråd hos barn med HNS (Moeller et al., 2007) God artikulation/hög PCC vid 3 års ålder om många konsonanttyper, hög andel orala klusiler med främre artikulationsställe vid 18 månader (Lohmander & Persson 2008; Klintö et al., 2013) Anette Lohmander 10

11 Stavelsejoller Kliniska grupper barn med Läpp-käk-gomspalt (Scherer et al., 2008) Hörselnedsättning (Moeller et al., 2007) Och barn som senare diagnostiserats med Dyspraxi (Highman et al., 2012) Sen språkutveckling (Fasolo et al., 2008) Autism (Patten et al., 2014) - Senare start av stavelsejoller - Färre antal konsonanttyper/mindre konsonantförråd - Färre orala, framförallt alveolara klusiler Anette Lohmander 11

12 Jollerkontroll/jollerkoll Tidig identifiering Tidig identifiering (screening) genom jollerkontroll föreslagvis i samband med ordinarie 10- månaderskontroll på BVC face- to- face interviews with parents might be especially effec8ve in the context of an inexpensive general health care model where parents and infants at the end of the first year of life are given a general health care evalua8on by a nurse or medical paraprofessional (Oller et al., 1999) Vuxna identifierar stavelsejoller tillförlitligt (Oller et al., 1998; Eriksson & Holm, 2013 ) det låter som barnet börjar prata BVC-sköterskan ställer öppen fråga till föräldern: hur låter/vilka ljud använder ditt barn? Om inte stavelsejoller eller vid osäkerhet, kontakt med logoped Logoped gör en jollerobservation av valida parametrar (Lieberman & Lohmander, 2014) Stavelsejoller Klusiler Främre/dentala-alveolara klusiler Ev. Konsonantrepertoar Uppföljning av den tidiga tal- och språkutvecklingen Anette Lohmander

13 Prevention och intervention Prevention Tidig Hörapparat/cochlea implantat Kirurgisk metod för operation av gomspalt Intervention vid talstörning Dyspraxi (Morgan & Miller 2009) Dysartri (CP) (Pennington et al., 2010) Talstörning vid LKG (Besell et al., 2013) Stamning (Bothe 2006) Anette Lohmander 13

14 Behov Kortsiktigt Införa jollerkontroll för tidig identifiering och möjlighet att informera, ge råd och föreslå uppföljning av utvecklingen av tal och språk Standarisera datainsamling och fortsatt beskriva förekomst och typ av svårigheter vid talstörning Långsiktigt Longitudinella studier Utvärdering av intervention Anette Lohmander 14

15 Åtgärder Introducera och implementera jollerkoll för tidig identifiering Öka tillgången till logoped för jollerobservation och uppföljning Anslå forskningsanslag för beskrivning av utveckling och utvärdering av intervention hos barn med talstörning Kontinuerligt uppdatera kunskap hos vårdgivare och logopeder Key uncertainties need to be identified and adequately powered, methodologically rigorous studies conducted to provide a secure evidence base for speech- language therapy practice in children with speech disorders (Besell et al., 2013) Anette Lohmander 15