Tidiga logopedinsatser till barn med läpp-käk-gomspalt
|
|
- Katarina Danielsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tidiga logopedinsatser till barn med läpp-käk-gomspalt Kartläggning av barn behandlade av Stockholms Kraniofaciala Team Liisi Raud Westberg, M Sc, leg logoped, Stockholms Kraniofaciala Team, Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Anette Lohmander, professor, leg logoped, Enheten för Logopedi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC, Karolinska Institutet samt Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Sammanfattning Barn födda med läpp- käk- gomspalt (LKG) har färre typer av konsonantljud i sitt joller jämfört med typiskt utvecklade barn vilket kan påverka senare talproduktion negativt. En rådande uppfattning har varit att tidig intervention kan förhindra felaktiga artikulationsmönster, men evidensen är svag. Totalt 79 konsekutiva barn, födda , var opererade i Stockholm med slutning av gommen i ett steg vid ca 12 månaders ålder. En journalgenomgång av logopediska insatser efter gomoperation från månader till 3 års ålder gjordes. Typ och intensitet av insatser hos barnen definerades i tre nivåer; rådgivning, kontroller/ enstaka terapisessioner samt intensiv behandling. Artikulationsmönster noterades. Hälften (37) av barnen hade bedömts ha normal artikulation. Rådgivning hade getts till 29 av dessa och de återstående 8 hade erhållit kontroller/enstaka terapisessioner. Till 11 av de 33 med icke typiskt artikulationsmönster hade rådgivning givits, medan 22 hade fått kontroller/enstaka terapisessioner. Inget av barnen hade fått intensiv behandling. Slutsatsen var att såväl barn med normal som atypisk artikulation hade fått tidig intervention vilket visar att beslutsunderlaget för denna typ av tidiga insatser var otydligt. Abstract Children with cleft lip and palate (CLP) use fewer types of consonants in their babbling compared to typically developing children, which can influence later speech production negatively. A common belief is that early intervention (EI) can prevent compensatory articulation patterns, although the evidence is weak. A survey of hospital records was carried out on 79 consecutive children born with CLP regarding what type of early intervention that had been provided by the Speech and Language Pathologists following palatal surgery up to 3 years of age. The children had been treated in Stockholm with a one-stage palatal repair at 12 months of age. The type and intensity of intervention and type of articulation patterns were described. Three levels of intervention were defined: advice/counseling, reviews/intervention, and early intensive intervention. Half of the children (37) had normal articulation. For 29 of them, advice/counseling had been delivered and for 8 of the remaining children, reviews/interventions had been given. To children with atypical articulation pattern (33) advice/counseling had been given to 11 children and reviews/intervention to 22. No child had received intensive intervention. The survey showed that both children with and without typical articulation pattern had received EI. Thus, the basis for decision about early intervention was unclear. Introduktion Barn med läpp- käk gomspalt LKG avviker anatomiskt i munhålan jämfört med barn utan spalt. Med kirurgiska insatser försöker man så långt det är möjligt rekonstruera anatomin. Vissa barn med LKG förefaller tidigt, redan under jollerstadiet, utveckla ett avvikande och begränsat artikulatoriskt beteende med få främre klusiler. Chapman et al. (2001) visade till exempel att barn med spalt uppvisade en mindre repertoar av stavelsejoller, färre konsonanter och fler glottala klusiler än jämnåriga barn utan spalt. Willadsen & Albrechtsen (2006) fann en 18 Logopednytt
2 högre förekomst av nasala ljud och färre alveolara ljud i en grupp knappt 1-åriga barn med LKG jämfört med jämnåriga barn utan spalt. Metod och tidpunkt för gomoperation förefaller ha betydelse för den tidiga talproduktionen. En sammanställning av studier av den tidiga talproduktionen hos barn med LKG visade att de med operation av gomspalten vid ca 12 månaders ålder hade mindre förekomst av stavelsejoller och färre orala klusiler än de som fått den mjuka gommen sluten vid ca 6 månaders ålder (Lohmander et al., 2011). Den tidiga ljudproduktionen har betydelse för den fortsatta talutvecklingen. Vihman & Greenlee (1987) har visat att det föreligger ett samband mellan artikulationsmönster under jollerstadiet hos typiskt utvecklade barn och tidig talutveckling. Hos barn med LKG har bland annat noterats ett samband mellan få konsonanttyper respektive låg förekomst av främre orala klusiler vid 18 månaders ålder och en låg andel korrekta konsonanter vid 3 års ålder (Lohmander & Persson, 2008). Hypotesen att tidig intervention kan förhindra att atypisk artikulation etableras har föreslagits av bland annat Dixon-Wood (1997). Kliniskt har man också ansett att atypisk, framförallt glottal artikulation, i många fall kan identifieras redan under jollerstadiet och att tidiga insatser skulle kunna förhindra senare avvikelser i talet. Vid Stockholms kraniofaciala team har man sedan slutet av 1970-talet genom rådgivning till föräldrar och genom direkta intensiva terapiinsatser tidigt försökt bryta felaktiga artikulatoriska mönster hos barnet och ersätta dessa med ett mer korrekt artikulatoriskt mönster. Det senare har i kliniken kallats för lekterapi eller förspråklig träning beskrivet av Henningsson (1982). Detta förfarande med tidig artikulatorisk stimulans har framför allt baserats på klinisk erfarenhet. Litteraturen inom området är sparsam, evidensen för förbättrat tal efter tidig intervention svag och studier har hittills genomförts med mycket få deltagare och med metoder för intervention som är svåra att jämföra. I två små retrospektiva studier hittades ingen skillnad i talet hos tio respektive fyra barn Tabell 1. Antal patienter fördelade efter spalttyp och kön. Spalttyp Antal med LKG som erhållit tidig stimulans av främre ljudproduktion jämfört med dem (10 respektive 4) som inte erhållit någon (Lohmander-Agerskov et al., 1990; Dynesius et al., 1993). I en prospektiv studie konstaterades att föräldraimplementerad tidig intervention förbättrade talet hos tio barn med LKG och atypisk artikulation, dock utan att nå samma nivå som typiskt utvecklade barn utan LKG (Scherer et al., 2008). Artikelförfattarna drog slutsatsen att föräldrar kan tränas att bli goda leverantörer av träning. Framförallt stimulering av ordförråd, men också av ljudproduktion, tycktes reducera förekomst av kompensatorisk artikulation hos barn med LKG (Scherer & Kaiser, 2007). Under det senaste decenniet har rutinerna i Stockholm gradvis förändrats. Det intensiva interventionsprogrammet har använts alltmer sällan. En mer konsultativ modell med antingen standardiserad rådgivning för träning i hemmet (1-3 tillfällen upp till tre års ålder efter gomoperation) eller en något tätare kontakt med rådgivning och enstaka terapitillfällen hos logoped (4-9 gånger) under upp till ett och ett halvt års tid, har huvudsakligen tillämpats. Förändringen har skett successivt och verkar ha baserats på logopedens individuella bedömningar och kliniska erfarenhet. Det är emellertid oklart i vilken omfattning tidig intervention tillämpats och på vilka grunder beslut om intervention fattats. Genom att undersöka hur tidiga interventionsinsatser fördelats förväntades nyttan med insatserna kunna diskuteras och utgöra underlag för utveckling av aktuella rutiner och möjliggöra planering av projekt för utvärdering av effekten av tidig intervention. Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga vilken typ och omfattning av tidiga logopediska insatser till barn med LKG som givits samt att beskriva barnens artikulationsmönster vid tiden för beslut om tidig intervention. Kön Pojke (%) Flicka (%) Isolerad gomspalt (39) 36 (61) Unilateral LKG spalt (64) 9 (36) Bilateral LKG spalt 8 5 (62,5) 3 (37,5) Totalt (48) 48 (52) Exkluderade Totalt (48) 41 (52) Metod Av totalt 133 barn födda konsekutivt mellan med LKG och behandlade vid Stockholms kraniofaciala team hade 92 barn en spalt som omfattade gommen (tabell 1). Totalt 13 patienter exkluderades sedan av följande skäl: avlidna (2), associerade missbildningar eller medicinska tillstånd som lett till uppskjuten operationstidpunkt (5), saknade journaluppgifter (6). Barn som saknade journaluppgifter bestod av utlandsadoptioner (2), oopererade submukösa spalter utan talpåverkan (2), ej varit på logopedbesök (2). Därmed återstod 79 patienter. Spalttyp, kön, artikulationstyp och intensitet av intervention noterades. Journaluppgifter för tiden mellan sedvan- Logopednytt
3 lig kontroll efter gomoperationen (vid ca månaders ålder) och 3-årskontrollen samlades också in. Typ av artikulation hade klassificerats antingen som normal eller atypisk. Den atypiska var beskriven som glottal, tillbakaflyttad (velar), som nasal realisation av konsonanter eller som kombinationer av ovanstående avvikelser. Typ och intensitet av intervention noterades och kategoriserades i tre nivåer, (1) rådgivning om främre oral artikulation, 1-3 tillfällen, (2) kontroller/träning, handledning med specifika råd kring artikulation och oralmotorik, kombinerat med enstaka träningstillfällen hos logoped, 4-9 gånger, och (3) tidig intensiv intervention med föräldrarådgivning enligt ovan, kombinerat med logopedbesök 2-3 gånger i veckan, 10 gånger eller mer. Resultat Fördelningen av artikulationstyp vid första logopedbesöket efter gomoperationen (vid månaders ålder) visade att 37 av de 79 barnen (47 %) hade normal artikulation, medan 33 (42 %) hade bedömts ha glottal, velar, nasal eller en kombination av dessa, samt att uppgift om artikulationstyp saknades för nio barn (11 %) (figur 1). Föräldrar till 29 av de 37 barnen (78 %) med normal artikulation postoperativt hade fått rådgivning (1-3 gånger). Till de återstående åtta (22 %) med normal artikulation hade kontroller/träning givits (4-9 gånger) (tabell 2). Figur 1. Fördelning av artikulationstyp bedömd vid första besöket efter gomoperationen hos 79 barn födda med olika typer av LKG-spalt. Tabell 2. Typ av artikulation vid kontroll efter gomoperation (15-18 mån ålder) fördelat på typ och intensitet av intervention. Intervention Typ av artikulation Totalt Normal artikulation Atypisk artikulation GA VA GA& VA GA& VA& GA, VA& US Rådgivning 1-3 ggr Kontroll / träning 4-9 ggr o Totalt GA=Glottal Artikulation, VA=Velar Artikulation, =Nasal Artikulation, US=Uppgift Saknas Rådgivning (1-3 gånger) hade getts till föräldrarna till 11 av 33 barn(33 %) med atypisk artikulation. Kontroller/träning med specifika råd om artikulation och oralmotorik, kombinerade med enstaka träningstillfällen hos logoped, (4-9 gånger), hade getts till totalt 22 barn(67 %) med glottal, velar artikulation, nasal realisation av konsonanter eller en kombination av dessa. Tidig intensiv intervention med föräldrarådgivning enligt ovan, kombinerad med logopedbesök 2-3 gånger i veckan, 10 gånger eller mer, hade inte getts i något fall. 20 Logopednytt
4 Tabell 3. Typ av artikulation vid kontroll efter gomoperation (15-18 mån ålder) fördelat på spalttyp. Intervention Typ av artikulation Totalt Normal artikulation Atypisk artikulation GA VA GA& VA GA& VA& GA, VA& US Isolerad gomspalt Unilateral LKG Bilateral LKG Totalt GA=Glottal Artikulation, VA=Velar Artikulation, =Nasal Artikulation, US=Uppgift Saknas Av de 79 barnen hade 33 (42 %) uppgift om andra problem eller tilläggsdiagnoser (Pierre Robin sekvens, hjärtmissbildning, kromosomavvikelse, mental retardation, 22q11 deletionsyndrom, utvecklingsförsening, prematurfödsel, matningssvårighet, ADHD, autismspektrumstörning, cerebral pares, Van der Woudes syndrom, extremitets-missbildning, scolios, kolombom av ögonlock och dvärgväxt). Av dessa 33 barn hade 22 barn (67 %) bedömts ha ett atypiskt artikulationsmönster och 11 (33 %) en normal artikulation. Arton barn hade fått rådgivning och 15 hade fått kontroller/träning enligt definitionerna ovan. Det fanns noteringar om att 39 av 79 barn (49 %) uppvisat tidiga tecken på en försenad tal- och språkutveckling och 70 av de 79 barnen (89 %) hade fått transmyringeala rör inopererade i trumhinnorna i samband med gomoperationen. Diskussion Kartläggningen visade att beslutsunderlaget för typ av tidiga insatser var otydligt och verkade inte alltid ha baserats på behovet, eftersom såväl barn med normal som atypisk artikulation hade fått intervention. Det var oväntat att man till flera barn med normal artikulation ändå tillhandahållit upprepade kontroller och flera träningstillfällen. Tänkbara orsaker skulle kunna vara en tilltro till etablerade rutiner, förebyggande åtgärder samt även föräldraoro. Det var däremot inget barn som fått intensiva insatser på det sätt som beskrivits i inledningen där man genom detaljerad rådgivning till föräldrar och genom direkta intensiva och täta terapiinsatser tidigt försökt bryta felaktiga artikulatoriska mönster hos barnet och gynna uppkomsten av ett mer korrekt artikulatoriskt mönster (Henningsson, 1982). Orsaken till varför inte intensiv logopedbehandling getts under den aktuella perioden är oklar. Förekomst och typ av artikulation borde enligt de dåvarande rutinerna lett till intensiv behandling enligt ovan. Det fanns ingen skillnad i typ eller omfattning av insatser till barn med respektive utan andra problem och tillläggsdiagnoser. Barn med tilläggsdiagnoser hade således inte fått vare sig annorlunda eller mer insatser än barn utan. Barn med tilläggsdiagnoser uppvisar i högre grad avvikande tal än barn utan (Persson et al., 2002; 2006). Med målsättningen att tidigt försöka stimulera till korrekta artikulationsmönster kunde man förväntat sig att barn som oftare uppvisar avvikelser i talet skulle erbjudits denna insats. Å andra sidan kan barn med tilläggsdiagnoser ha haft behov av andra insatser som prioriteras framför tidig stimulans av talet. Ungefär 2-3 % av för övrigt typiskt utvecklade fyraåringar har en gravt försenad tal- och språkutveckling och 4-10% har en lätt till måttlig försening enligt Westerlund (1994). Hälften av barnen i föreliggande studie hade noteringar om försenad tal- och språktveckling i journalen vid 3 års ålder. Hälften av dessa i sin tur (n=24) hade tilläggsdiagnoser. I några journaler fanns anteckningar om kontakt med andra logopeder inom primärvården eller habiliteringen. Eftersom denna typ av information inte var journalförd konsekvent, kan man dock inte dra några slutsatser om huruvida och i vilken omfattning annan intervention givits till barn med tilläggsdiagnoser. De rutinmässiga insatserna hos Stockholms kraniofaciala team skiljde sig dock inte mellan gruppen med och utan tilläggsdiagnoser. När spalttyp relaterades till glottal och till tillbakaflyttad artikulation i föreliggande studie, noterades en tendens till mer glottal artikulation hos barn med isolerad gomspalt än hos barn med andra spalttyper. Tillbakaflyttad artikulation förekom Logopednytt
5 däremot mer hos barn med unilateral och bilateral LKG. I studier av talutveckling hos barn med gomspalt har spaltens utbredning i hårda gommen relaterats till förekomst av tillbakaflyttad artikulation (Persson et al., 2002) och liknar den hos barn med total spalt. Också lätt till måttligt nedsatt hörsel kan vara en viktig faktor vid uppkomst och etablerandet av avvikande tal hos barn födda med gomspalt. Lohmander et al. (2011) fann ett signifikant positivt samband mellan hörsel och omfattning på konsonantuppsättningen vid 12 månaders ålder. Flynn et al. (2009) noterade att samma barn födda med LKG hade en hög prevalens av otitis media jämfört med kontrollbarn utan spalt. Det verkar således föreligga stor risk för att inte bara spalten utan också hörseln påverkar talutvecklingen Referenser Chapman KL, Hardin-Jones M, Schulte J, Halter KA. Vocal development of 9-month-old babies with cleft palate. J Speech, Language, Hearing Research, 2001;39: Dixon-Wood VL. Counselling and early management of feeding and language skill development for infants and toddlers with cleft palate. I Bzoch KR (Ed) Communicative Disorders Related to Cleft Lip and Palate, Fourth Edition, Pro-ed, Austin, Texas, Dynesius AL, Svensson A, Öberg M. Talet hos barn med isolerad gomspalt effekt av tidig stimulans och spaltens utsträckning, Examensarbete i logopedi, Göteborgs universitet, Flynn T, Möller C, Jönsson R, Lohmander A. The high prevalence of otitis media with effusion in children with cleft lip and palate as compared to children without clefts. International J Pediatric Otorhinolaryngology, 2009;73: Hardin-Jones MA, Chapman KL, Wright J, Halter KA, Schulte J, Dean JA, Havlik RJ, Goldstein J. The impact of early palatal obturation on consonant development in babies with unrepaired cleft palate. Cleft Palate-Craniofacial J, 2002;39: negativt. I föreliggande studie hade 89% av barnen fått rör inopererade i trumhinnorna i samband med gomoperationen, som genomfördes vid 12 till 15 månaders ålder vilket indikerar att de uppvisat tecken på OME vid ett års ålder. Det innebär att en stor del av barnen sannolikt haft en lätt till måttlig hörselnedsättning under första levnadsåret. Just glottal artikulation har relaterats till förekomst av hörselnedsättning (Hardin-Jones et al., 2002). Mot bakgrund av resultaten av kartläggningen skulle rutinerna för det tidiga logopediska omhändertagandet behöva ses över för att hitta en förbättrad arbetsmodell med fastställda kriterier för intervention, effektiva behandlingsmodeller och effektivisering av tidsåtgången. Målsättningen är att kunna identifiera de barn som behöver tidig intervention samt anpassa den till Henningsson G. Terapi vid glottalt joller hos läpp-käk-gomspaltbarn. Föredrag vid Dansk Selskab for Logopedi og Foniatri efteruddannelsekursus: Ganeanomalier i tvaerfaglig belysning, Köpenhamn, Lohmander-Agerskov A, Söderpalm E, Friede H, Lilja,J. Cleft lip and palate patients prior to delayed closure of the hard palate: Evaluation of maxillary morphology and the effect of early stimulation of pre-school speech, Scandinavian J Plastic Recontructive Surgery Hand Surgery, 1990;24: Lohmander A, Persson C. A longitudinal study of speech production in Swedish children with cleft palate and two-stage palatal repair. Cleft Palate-Craniofacial Journal, 2008;45: Lohmander, A, Olsson, M, Flynn, T. Early consonant production in Swedish infants with and without unilateral cleft lip and palate and two-stage palatal repair. Cleft Palate-Craniofacial J, 2011;48: Persson C, Elander A, Lohmander-Agerskov A, Söderpalm E. Speech outcomes in isolated cleft palate: impact of cleft extent and additional malformations. Cleft Palate-Craniofacial J, 2002;39: behovet. Exempelvis skulle information och rådgivning kunna ges i grupp. Scherer et al. (2007, 2008) har visat att föräldrar efter instruktioner kunde ge reliabel träning i hemmet till sina barn. En sådan modell skulle kunna provas som alternativ för barn med liten konsonantuppsättning och avsaknad av främre artikulationsställen. Föreliggande kartläggning ger även en god bas för fortsatta diskussioner om förbättring av rutiner för journalföring. Data om artikulation och tal- och språkutveckling saknades i en del av journalerna. För att kunna värdera resultaten i kartläggningen och validera uppgiften att ca hälften av barnen hade bedömts ha tecken på sen talutveckling planeras en analys av talet vid 3 års ålder. Persson C, Lohmander A, Elander A. Speech in children born with an isolated cleft palate. A longitudinal perspective. Cleft Palate- Craniofacial J, 2006;42: Scherer N, Kaiser AP: Early intervention for children with cleft palate. Infants and Young Children, 2007;20: Scherer NJ, D Antonio LL, McGahey H. Early intervention for speech impairment in children with cleft palate, Cleft Palate- Craniofacial J, 2008;45: Vihman MM, Greenlee M. Individual differences in phonological development: ages 1 and 3 years. J Speech Hearing Research, 1987;30: Willadsen E, Albrechtsen H: Phonetic description of babbling in Danish toddlers born with and without unilateral cleft lip and palate, Cleft Palate-Craniofacial J, 2006;43: Westerlund M. Barn med tal- och språkavvikelser. En prospektiv longitudinell epidemiologisk studie av en årskull Uppsalabarn vid 4, 7 och 9 års ålder. Doktorsavhandling, Stockholm: Almqvist & Wiksell; Logopednytt
Joller, tidigt tal och uppskattat behandlingsbehov vid 3 år hos barn födda med enkelsidig läpp-käk-gomspalt
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Joller, tidigt tal och uppskattat behandlingsbehov vid 3 år hos barn
Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter
! Jubileumssymposium 14 juni 2014 Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter Anette Lohmander Erik G Svensson
Kontakt: Karolinska Institutet CLINTEC/Enheten för logopedi, B69 Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge 141 86 Stockholm anette.lohmander@ki.
Globala resultatmått vid behandling av LKG (ICHOM International Consortium for Health Outcomes Measurements Cleft Palate) Anette Lohmander Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet & Karolinska
Jollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om
En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 258 En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt Sara Hildor Aili Larusson
Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)?
Irene Johansson Sidan 1 27-8-14 Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)? Jag har gjort denna sammanställning som ett underlag för diskussioner. Anledningen är
Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint
Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar
Talutvecklingen hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt opererade med tidig tvåstegsslutning: En longitudinell studie
Talutvecklingen hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt opererade med tidig tvåstegsslutning: En longitudinell studie Anna Fransson och Anna Philipsson Fransson & Philipsson Ht 2012 Examensarbete,
Talet hos femåriga barn Titel med läpp-käk-gomspalt: En jämförelse mellan internationellt adopterade barn och svenskfödda barn
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 229 Talet hos femåriga barn Titel med läpp-käk-gomspalt: En jämförelse mellan internationellt adopterade barn och
Observation av joller hos barn med lätt till måttlig hörselnedsättning vid 9 till 19 månaders ålder
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Observation av joller hos barn med lätt till måttlig hörselnedsättning
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
I särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall
Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall Vad är det med magen? Funktionella magtarmsjukdomar hos barn Funktionella magtarmsjukdomar hos barn Funktionell förstoppning Funktionell buksmärta
Nu finns bättre behandling av läpp käk gomspalt
Nu finns bättre behandling av läpp käk gomspalt En ny behandlingsrutin har införts för patienter med läpp käk gomspalt, där man behåller positiva delar av tidigare behandling, men inför förändringar som
Å R S R E D O V I S N I N G
Å R S R E D O V I S N I N G för Stiftelsen Fonden för kraniofacial kirurgi Styrelsen för Stiftelsen Fonden för kraniofacial kirurgi får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31.
Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt
www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Rutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Styrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?
Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Tidig respektive sen rörbehandling av otosalpingit hos barn med gomspalt - Förekomst av postoperativa rörotiter och språkavvikelse
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2010 ISRN LIU-IKE/BSLP-G--10/013--SE Tidig respektive sen rörbehandling av otosalpingit hos barn med gomspalt
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Språket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling
Bild 1 Autism hos små barn: Betydelsen av tidig screening och behandling Nils Haglund leg psykolog Malmö Barn- och ungdomshabilitering IKVL-Lund/doktorand Bild 2 Maria Råstam, professor, handledare Karin
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Krångel och problem när barn ska äta
Krångel och problem när barn ska äta Birgitta Spjut leg. psykolog/doktorand Hur kan vi förstå avvikande beteende Skillnader i hjärnans sätt att bearbeta social information (Social reward theory; Dawson
Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik
Teckenspråk och tvåspråkighet Krister Schönström Institutionen för lingvistik Varför tvåspråkighet? Nordisk konferens Göteborg 15-16 september 2014 Översikt Tvåspråkighet i allmänhet Tvåspråkighet med
Alkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma
Hemlösas munhälsa Lars Frithiof och Patricia De Palma I samband med en brett upplagd pilotundersökning av 35 hemlösa personer i Stockholm konstaterades att de hemlösas tandhälsa var chockerande dålig.
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion
Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser
PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015
PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli
Utbildningsplan för logopedprogrammet
Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Injektionsfobiskalan för barn: Normdata och psykometriska egenskaper Tove Wahlund Handledare: Lars-Göran Öst PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP, 2008 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN INJEKTIONSFOBISKALAN
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?
Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011
Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning
Ung och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna
Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér
Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet
Barn med gomspalt en föräldrainformation
Barn med gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med gomspalt en föräldrainformation Hur påverkas barnet av spalten? En
Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför?
Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför? Maria Södersten, docent, leg logoped Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet,
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden
Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut
Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year
htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?
Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013
När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem
Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Registerbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm
Barn och läkemedelssäkerhet
Barn och läkemedelssäkerhet ur ett svenskt och amerikanskt perspektiv Per Nydert Leg. Apotekare Neonatalverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset LäkemedelsHANTering LäkemedelsFÖRsörjning USA Sverige
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet
Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd
Normering av ett observationsformulär för joller och artikulation på svenska barn vid 10 månaders ålder
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Normering av ett observationsformulär för joller och artikulation på
Att leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Bilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet
Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet Nanna Kjellin Lagerqvist 11 mars 2015 Abstract På uppdrag av Benny Eklund,
Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund
Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.
*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical.
PREVENA -incisionsbehandlingssystem Den första batteridrivna produkten med negativt tryck specifikt utformad för hantering av incisioner där det finns risk för postoperativa komplikationer. Prevena -behandling:
Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(6) AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
PYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Hörselrehabilitering - Så funkar det
Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Behandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Behandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?