TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

Transkript

1 Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten

2 Innehållsförteckning Verksamhet...3 Projektansvarig enhetschef...3 Projektets medarbetare...3 Redovisningsansvarig...3 Handledare...3 Projektets titel...3 Bakgrund och teori...3 Syfte...4 Beskrivning av insatsen...4 Metod för utvärdering...5 Resultat...5 Implementering...6 Litteraturlista...6 Bilagor...7 2

3 Redovisning av projekt inom ramen för Alternativa/ kompletterande behandlingsmetoder 2008 Verksamhet Barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö Projektansvarig enhetschef Majlis Fransson Projektets medarbetare Leg. Logoped Jenny Lönnberg Specialpedagog Helena Säre Redovisningsansvarig Jenny Lönnberg Handledare Forsknings- och utvecklingsledare, fil dr Agneta Mallén Titel Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. Bakgrund och teori Barn med funktionsnedsättning har en rättighet att kommunicera med sin omgivning. Detta gör att det ställs krav på barnets och ungdomens omgivning. Barnen och ungdomarna behöver omges av en god kommunikativ miljö där det ges möjlighet till språkutveckling även om ett alternativt och kompletterande kommunikationssätt, AKK, finns som en del i samspelet med andra personer. Runt samtliga individer, som är i behov av Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), finns en omgivning som behöver lära sig och tillämpa tecken. Då ett barn använder TAKK bör alla i barnets omgivning erbjudas utbildning för att kunna tillmötesgå barnets kommunikativa behov (Heister- Trygg 2004). Underskattas behovet av utbildning kommer detta att på sikt ha en negativ påverkan på barnets utveckling menar Heister-Trygg (2004). Tecknandet kan emellertid vara svårt att påbörja eller vidmakthålla i vissa, kritiska, perioder (Launonen 2003). Den första perioden uppträder från det att föräldrarna har introducerats för TAKK tills det att deras barn börjar teckna. Tecknandet kan vara svårt att påbörja för föräldrarna under denna period. Nästa kritiska period är när barnet börjar tala och teckna. Launonen (2003) har sett att teckenfrekvensen minskar hos föräldrarna under denna period. Dessa föräldrar behöver därför ett extra stöd i sin teckenanvändning. 3

4 Syfte Syftet med studien är att genomföra en inventering av antalet barn som är i behov av TAKK vid barn- och ungdomshabiliteringen (Bou) i Malmö. Utifrån denna inventering får vi en uppfattning om omfattningen av utbildningsbehov hos de personer som finns omkring barnet, exempelvis föräldrar. Mot bakgrund av denna kunskap kan barn och ungdomshabiliteringens insatser 1 och framför allt utbildningar gällande tecken som alternativ och kompletterande kommunikation anpassas och ses över i framtiden. Beskrivning av insatsen Studien utfördes i Malmö i barn- och ungdomshabiliteringens samtliga sju team. Enheten är indelad i team med olika profiler som vänder sig till barn och ungdomar med olika huvuddiagnoser såsom utvecklingsstörning (team utveckling), rörelsehinder (team rörelse, team munkhättan) samt neuropsykiatrisk problematik (team neuropsykiatri). Inom respektive huvuddiagnosområde finns även ett barnteam och ett ungdomsteam. För att möjliggöra inventeringen av antalet barn som är i behov av TAKK skapade vi ett inventeringsformulär. Primärt bygger formuläret på Örebros inventeringsformulär som beskrivs i Detlofssons och Holms studie (1998). Vi har valt att använda fem av de sex 2 inventeringsgrupper som Detlofsson och Holm beskriver. De olika grupperna beskriver i faser var barnen och ungdomarna befinner sig i sin teckenutveckling. De fem faserna är följande: Fas 1: Barn/ungdomar som är tilltänkta att använda TAKK då de utgör ett potentiellt utbildningsbehov. Fas 2: Barn/ungdomar där TAKK har introducerats i barnets/ungdomens omgivning men där barnet/ungdomen själv inte tecknar. Fas 3: Barn/ungdomar som tecknar. Fas 4: Barn/ungdomar som både talar och tecknar. Fas 5: Barn/ungdomar som ej är aktuella för tecken längre 3. Vi valde att ringa in behoven genom att inventera både gruppen av barn och unga som man ansåg vara i behov av TAKK och gruppen som man inte ansåg vara i behov av TAKK. Vi ville kunna jämföra helhetsbehovet med det totala antalet barn inom verksamheten Med habiliteringens insatser menar vi de insatser som ges i samråd och samverkan med familjen gällande tecken som alternativ kompletterande kommunikation. Den sjätte fasen inbegriper övriga barn som på något sätt kommit i kontakt med tecken. Gruppen tror vi inte utgör ett utbildningsbehov för vår verksamhet. Barn som inte är aktuella för tecken längre kan vara de barn och ungdomar som använder talet som sitt primära uttrycksmedel. Gruppen inkluderar även de barn och ungdomar som inte har kunnat tillägna sig tecken, möjligen är ett annat alternativt och kompletterande kommunikationssätt aktuellt. 4

5 Inventeringsformulär 1 och 2 Vi skapade två olika varianter av formuläret (benämns som inventeringsformulär 1 respektive 2 nedan), för att säkerställa svar på enkäten (inventeringsformuläret) även i de team där arbetsbelastningen bland medarbetarna är mycket hög. Inventeringsformulär 1 Det första formuläret (bilaga 1) täckte in samtliga utvecklingsfaser mellan fas 1 och fas 5. I formuläret efterfrågades även antalet föräldrar, syskon och anhöriga som barnet kommunicerar med. Vi ville även veta vilka övriga personer (t.ex. förskole- och skolpersonal, ledsagare) som finns kring barnet. Tid för teckenintroduktionen belystes även i detta formulär i syfte att åskådliggöra antalet teckenintroduktioner per termin. Detta var således det formulär som gavs till Team utveckling/barn och Team rörelse/barn. Inventeringsformulär 2 Det andra formuläret (bilaga 2) var reducerat i omfattning och efterfrågade barnens/ungdomarnas utvecklingsfas mellan Fas 1 och Fas 4. Detta formulär gick till de övriga teamen. Inventeringsformulär 3 I det tredje formuläret efterfrågade vi antalet barn som inte i stunden var i behov av tecken som AKK (bilaga 3). Metod för utvärdering Formulären delades ut till personalen i de sju teamen på Bou i Malmö. Inventeringen genomfördes under oktober och november månad Teamen ombads göra inventeringen teamvis för att alla skulle få kunskap om de berörda barnen. Tre team valde att följa rekommendationen medan fyra team lät den ansvariga logopeden ta reda på uppgifterna. Resultat Inventeringen visade att 12 % av det totala antalet barn och ungdomar på barnoch ungdomshabiliteringen i Malmö var i behov av TAKK 4. Fördelningen av barn och ungdomar i behov av TAKK mellan de olika teamen är skev. Team Utveckling/barn skiljer sig påtagligt från de andra teamen eftersom 68 % av barnen i teamet har ett behov av TAKK. I team Neuropsykiatri/ unga var det däremot enbart 1 % av ungdomarna är i behov av TAKK. Vidare påvisades att sammanlagt 89 barn befinner sig i fas 1, fas 2, samt fas 4. Föräldrarna till barnen och ungdomarna, i dessa tre faser, befinner sig i en kritisk period (jfr Launonen 2003) där det är svårt för föräldrarna att påbörja eller upp- 4 Det totala antalet barn i Malmö är 931 stycken, hösten Svaren på inventeringsformulär 3 visade att det är 816 barn som inte har behov av TAKK. Antalet barn och ungdomar inom fas 1-4 är 115, vilket då utgör ca 12 % av det totala antalet. Fas 5 har valts bort i den totala sammanräkningen då vi vinner att det inte föreligger ett aktuellt TAKK-behov i denna fas. 5

6 rätthålla sin teckenanvändning. Detta innebär för vår verksamhet att en stor andel föräldrar är i behov av ett genomtänkt stöd kring sin teckenanvändning. Med utgångspunkt från föräldrarnas behov till barn i faserna 1, 2 och 4 bör vi se över våra insatser. Inventeringen visar att det i genomsnitt finns 6 personer i närmiljön kring barnen som har ett behov av undervisning i TAKK (se närmare bilaga 5). Antalet vuxna i det sociala nätverket kring barnen eller ungdomarna som är i behov av TAKK är fem, då man räknar samman föräldrar och anhöriga. Det finns även ett okänt antal betydelsefulla personer i behov av TAKK på barnets förskola eller i barnets skola. Inventeringen visar att antalet personer, vuxna och syskon, som är i behov av utbildning per termin i medeltal är 45 personer 5. Implementering Inventeringen möjliggör en nödvändig framtida planering av vår verksamhet kring teckenutbildningar och övriga insatser kring tecken som AKK. Projektets medarbetare kommer att informera övrig personal på lokal nivå om resultatet för inventeringen. Uppgifterna kommer även att ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete av teckenutbildningarna på barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö. Projektets medarbetare har även använt resultaten av föreliggande inventering för att skapa en kursplan för en grundutbildning i TAKK, där ett individuellt föräldraperspektiv är i fokus. Litteraturlista Detlofsson S. & Holm L. (1998) Teckenkommunikation. En modell för barnoch ungdomshabliteringen i Örebro län. Örebro Läns landsting. Heister Trygg, B. (2004). TAKK Tecken som AKK. Umeå: Specialpedagogiska institutet Launonen K. (2003) Manual signing as a tool of communicative interaction and language: the development of children with Downs syndrome and their parents. I: von Tetzchner, S. & Grove, N. (red). Augmentative and alternative communication. Developmental issues. (pp ) London: Whurr Publishers. 5 Under terminerna hösten våren 2006 har ett genomsnitt av antalet TAKK-introduktioner tagits fram och visar en siffra på 7 introduktioner per termin. 6

7 Bilaga 1. Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen Malmö Inventeringsformulär TAKK BARN Namn: Födelseår: (1) Tilltänkt att använda TAKK (2) TAKK påbörjat i omgivningen men barnet använder inte tecken (3) Barnet tecknar (4) Barnet talar och tecknar (5) Barnet har använt eller fåt tecken av omgivningen under en period När introducerades TAKK för omgivningen (år, mån) Antal personer i barnets omgivning som barnet kommunicerar med Föräldrar Syskon Anhöriga stycken stycken stycken Övriga Vilka: (ex. resurs, avlösare, grannar, förskole-/skolpersonal) Namn: Födelseår: (1) Tilltänkt att använda TAKK (2) TAKK påbörjat i omgivningen men barnet använder inte tecken (3) Barnet tecknar (4) Barnet talar och tecknar (5) Barnet har använt eller fåt tecken av omgivningen under en period När introducerades TAKK för omgivningen (år, mån) Antal personer i barnets omgivning som barnet kommunicerar med Föräldrar Syskon Anhöriga stycken stycken stycken Övriga Vilka: (ex. resurs, avlösare, grannar, förskole-/skolpersonal) 7

8 Bilaga 2. Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen Malmö Inventeringsformulär TAKK UNGDOMS- + N-TEAM Namn: Födelseår: (1) Tilltänkt att använda TAKK (2) TAKK påbörjat i omgivningen men ungdomen använder inte tecken (3) Barnet/ungdomen tecknar (4) Barnet/ungdomen talar och tecknar Namn: Födelseår: (1) Tilltänkt att använda TAKK (2) TAKK påbörjat i omgivningen men ungdomen använder inte tecken (3) Barnet/ungdomen tecknar (4) Barnet/ungdomen talar och tecknar Namn: Födelseår: (1) Tilltänkt att använda TAKK (2) TAKK påbörjat i omgivningen men ungdomen använder inte tecken (3) Barnet/ungdomen tecknar (4) Barnet/ungdomen talar och tecknar 8

9 Bilaga 3. Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen Malmö Inventeringsformulär TAKK Team: Antal barn som inte är i behov av TAKK: 9

10 Bilaga 4. Tabell 1. Sammanställning av antalet barn och ungdomar som är i behov av TAKK samt utan behov av TAKK i respektive team, fas 1-4. Utveckl/ Barn Utveckl/ Unga Rörelse/ Barn Rörelse/ Unga Neuropsykiatri/ Barn Neuropsykiatri/ Unga Team Munkhättan Summa Barn i behov av TAKK Barn utan behov av TAKK Totalt Tabell 2. De olika fasernas fördelning i teamen Utveckl/ Barn Utveckl/ Unga Rörelse/ Barn Rörelse/ Unga Neuropsykiatri/ Barn Neuropsykiatri/ Unga Summa Fas 1 Barn tilltänkta att använda TAKK Fas 2 TAKK är introducerat i omgivningen, men barnet använder inte tecken Fas 3 Barnet tecknar Fas 4 Barnet talar och tecknar Fas 5 Barnet har använt eller har fått tecken av omgivningen under en period

11 Bilaga 5. Hur har vi räknat? Team U-barn och team R-barn fick vid inventeringen i uppgift att ange antalet föräldrar, syskon och anhöriga kring barnen i fas 2 till 4. Det finns 59 barn i dessa faser. Inventeringen visar att dessa barn sammanlagt har 127 föräldrar, 87 syskon och 159 anhöriga. Då man dividerar antalet föräldrar, syskon respektive anhöriga med antalet barn ger detta följande medeltal av personer i barnets närmiljö som kan behöva teckenutbildning: 2 föräldrar, 1,5 syskon och 3 anhöriga. Då dessa räknas ihop skulle det genomsnittliga antalet personer i barnets närmiljö som behöver teckenutbildning (per teckenintroduktion) vara 6, 5. Antalet teckenintroduktioner per termin är 7 till antalet. Den genomsnittliga summan av antalet personer som är i behov av utbildning per termin skulle då vara 6,5 x 7, dvs. 45,5. 11

12 Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Barn- och ungdomshabiliteringen Habilitering & Hjälpmedel, Fou-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, Malmö Tfn Fax